Är det ett stilbrott att blanda funkisyttre med...
Frågan har varit uppe innan tror jag men jag hittar inga trådar...
Ska man strikt hålla på att fasad och innanmäte stämmer?
Dvs låt säga att man bygger en fyrkantig box men kanske har en mer..lantlig inredning eller ska detta gå hand i hand? Jag gillar att blanda lite gammalt och nytt, men så bor vi i ett modernt skånskt hus med spröjs så då går det för sig tycker jag.
Vad anser ni? Får man "stilbryta" hur som helst eller blir det knas och "o-harmoni"?
Ska man strikt hålla på att fasad och innanmäte stämmer?
Dvs låt säga att man bygger en fyrkantig box men kanske har en mer..lantlig inredning eller ska detta gå hand i hand? Jag gillar att blanda lite gammalt och nytt, men så bor vi i ett modernt skånskt hus med spröjs så då går det för sig tycker jag.
Vad anser ni? Får man "stilbryta" hur som helst eller blir det knas och "o-harmoni"?
Jag minns en liknande diskussion här
http://www.byggahus.se/forum/inredn...-huset-yttre-formsprak-ska-speglas-inuti.html
http://www.byggahus.se/forum/inredn...-huset-yttre-formsprak-ska-speglas-inuti.html
Generellt tycker jag att det är ett säkrare kort att hålla sig till en stil. Stilbrytningar och oväntade inslag KAN ge ett spännande eller uppfriskande intryck, men det kräver mycket större skicklighet. Om man inte behärskar designen till fullo, är det risk att det ser fullständigt misslyckat ut.
Man måste ju må bra i sitt hem, och om man nu gillar furuparadis eller romantiska volangdrömmar eller spegeltak så måste man ju få ha det trots att huset är ett sekelskiftes/funkis/timmerhus.Jessica Pessica skrev:
Anser jag att det är snyggt när hus och innanmäte inte passar ihop överhuvudtaget? Njä, kanske inte om det är extrema skillnader (t ex lantlig romatisk stil med gamla sockerlådor, fattigmanssilver och shabby chic i en gul tegelvilla med bruna fönster från 70-talet). Men så länge den som bor där trivs så är det ju ok, eller hur?
Och ibland kan det också skapas riktigt intressanta hem på det viset. Såg ett sådant hus på hemnet för ett par månader sedan. En gammal hallandslänga, såg lite "skabbig" ut på utsidan och var sned och vind med halmtak och stenlagd gård. Men insidan var hypermodern (!), vitt och rostfritt och väldigt snofsigt och väldigt icke-gammaldags.
Nu tyckte jag iofs kanske att det var ett lite extremt hem och att man hade tagit bort husets själ genom att riva ut alla gamla detaljer. Samtidigt så bevarades ju huset för eftervärlden på utsidan, blev attraktivt på husmarknaden och bebott istället för att kanske stå tomt och förfalla.
Ett hem ska ju inte vara ett utställningsobjekt utan måste få växa och förändras med de som bor där.
Själv bor jag i ett trähus från '32, som ser ungefär likadant ut på utsidan som det gjorde när det var nytt. Har vi en typisk 30-talsstil inomhus? Nej, inte direkt. Det som är 30-tal (antingen orginal eller nyproduktion efter orginal) är fönster, dörrar, dörr/golvfoder samt taklister och strömställare etc. Golven, utom i köket och entréhallen är också orginal.
Men färgval, tapetval, kök, möbler osv är inte tidstypiskt alls. Skulle jag beskriva stilen skulle jag kalla den klassisk skandinavisk eller nordisk stil. Den klär huset och det finns en harmoni *flum flum* mellan ut- och insida, men inget mer.
Men fint är det, definitivt. d^_^b
Det ar ett fenomenalt satt att radda gamla hus tycker jag! Hellre an att lata det forfalla, gjut in stal och betong och bjud ev. gaster pa en riktig overraskning! Jag har en kompis som ar arkitekt i Portugal och hon jobbar mycket pa det sattet, kopa in gamla fastigheter med stenruiner och bygga in dom i hypermoderna villor, alt. bygga in moderna villor i ruinerna! Jattesnyggt och tydligen hojer det vardet pa huset manga ganger om. Plus att man far en massa byggnadsdetaljer gratis samt ofta en anlagd tradgard pa kopet. Bra tankt tycker jag.annesophie skrev:
Medlem
· Stockholms län
· 221 inlägg
Byt som du vill. Det du kallar funkis är ju redan ett stilbrott med modernismen som den egentligen kallas. Det som kallas funkis idag eller nyfunkis får ju redan arkitekturhistorikerna att se rött så du har knappast något att förlora. Så länge du själv trivs så är har konsekvens inget egenvärde.
”Funkis” smeknamnet för ”funktionalism”, som här i Sverige är en vanligare term än det synonyma ”modernism”. Funktionalismen bestod ursprungligen i en revolt mot pynt och utanverk. Människan skulle inte längre belastas av att tvingas leva i monument, där ”stilen” representerade ideal som är falska och förslavande.
Redan begreppet ”stil” blir därför problematiskt, liksom ”funktionell stil” och (ännu värre) ”nyfunktionell”. Det blir lite som att tala om ”schackrutiga” golv. Har ytan annat än åtta gånger åtta rutor kan man inte längre spela schack på golvet. Och därför borde det rätteligen inte kallas ”schackrutigt”. Det lustiga är förstås att de flesta som bygger ”nyfunkisvillor” är mer intresserade av sociala signaler än av ett fungerande hem. Några upptäcker att dessa markörer hamnar i konflikt med några av deras övriga värderingar. Andra inser att markörerna krockar med själva deras faktiska livsföring.
Man kan också ägna en tanke åt det vi lite slarvigt betraktar som ”allmogestil” eller ”lantligt” och ”rustikt”. Få byggnader är mer funktionella än en torpstuga, indelad i storstuga, bakkammare och farstu. En bondsnickrad dörr med speglar och handsmide ser ut som den gör därför att man använt de material och den teknik som fanns till hands. Alltså: "Funkis” i dess allra mest ädla form!
Redan begreppet ”stil” blir därför problematiskt, liksom ”funktionell stil” och (ännu värre) ”nyfunktionell”. Det blir lite som att tala om ”schackrutiga” golv. Har ytan annat än åtta gånger åtta rutor kan man inte längre spela schack på golvet. Och därför borde det rätteligen inte kallas ”schackrutigt”. Det lustiga är förstås att de flesta som bygger ”nyfunkisvillor” är mer intresserade av sociala signaler än av ett fungerande hem. Några upptäcker att dessa markörer hamnar i konflikt med några av deras övriga värderingar. Andra inser att markörerna krockar med själva deras faktiska livsföring.
Man kan också ägna en tanke åt det vi lite slarvigt betraktar som ”allmogestil” eller ”lantligt” och ”rustikt”. Få byggnader är mer funktionella än en torpstuga, indelad i storstuga, bakkammare och farstu. En bondsnickrad dörr med speglar och handsmide ser ut som den gör därför att man använt de material och den teknik som fanns till hands. Alltså: "Funkis” i dess allra mest ädla form!
att ha en stil på det externa och bryta av med en helt annan stil intern funkar rätt så bra. att blanda olika stilar på t.ex fasaden går enligt mig bra bara dom harmoniserar med varandra på ett för ögat behagligt sätt.
sen kan man rent spontant undra vad som är stil?
skapas inte nya stilar av blandningar av befintliga?
sen kan man rent spontant undra vad som är stil?
skapas inte nya stilar av blandningar av befintliga?
Håller helt med tidigare talare om att huset är till för brukaren och det är det som du upplever som vackert du ska eftersträva. Sen ser jag inte några problem i att ha en modernistisk fasad som gömmer ett mer traditionellt inre.
Sen precis som daije säger så är ju stilar en påbyggnad på varandra hela tiden är t.o.m svårt att säga vad som är vad längre, futurism->modernism->konstruktivism->nymodernism->postmodernism eh, ja det finns många fler men man måste nästan vara professor i arkitektur för att reda ut exakt vad som e vad. Gå på din känsla!
Sen precis som daije säger så är ju stilar en påbyggnad på varandra hela tiden är t.o.m svårt att säga vad som är vad längre, futurism->modernism->konstruktivism->nymodernism->postmodernism eh, ja det finns många fler men man måste nästan vara professor i arkitektur för att reda ut exakt vad som e vad. Gå på din känsla!
På frågan du ställer i rubriken ("är det ett stilbrott att...") så måste väl svaret vara ja men är det ett problem? Det tycker inte jag. Om man tycker att utsidan passar som den är och insidan är snygg som den är gör det väl inget om de drar åt olika håll? För övrigt tycker jag att det där med stil och "stilrent" är överskattat. Stilblandning är ett naturligt tillstånd för ett hem som fortlöpande används och levs i.
Det ska väl möjligen vara det där med säljbarheten, då - kanske skulle det falla färre spekulanter i smaken om man antar att den som gillar ett modernt yttre också tenderar att föredra ett modernt inre. Inredningar är å andra sidan förbrukningsvara, så har ni tänkt bo där länge är väl inte det ett problem heller egentligen. Vad ni gör nu är ändå uttjänt när det blir säljdags.
Det ska väl möjligen vara det där med säljbarheten, då - kanske skulle det falla färre spekulanter i smaken om man antar att den som gillar ett modernt yttre också tenderar att föredra ett modernt inre. Inredningar är å andra sidan förbrukningsvara, så har ni tänkt bo där länge är väl inte det ett problem heller egentligen. Vad ni gör nu är ändå uttjänt när det blir säljdags.
sen finns det ju som bekant det stilrena som enligt mig har gåt till överdrift. en modenyck som finns idag är kala och rena ytor, hårda material som polerade granitplattor, glasväggar, futuristiska byggdetaljer som gör att hus mer liknar inrättningar än platser där människor bor. den ombonade och varma känslan man vill ha i ett hus har bytts ut till att vara utställningsobjekt där imponerade grannar bjuds in för att berömma mästerverket. dessa hus har gått från att vara en plats full med känslor till androgyna själlösa lådor som återspeglar människans fixering till det materiella begäret och statushävdandet. funktionen får ta ett par kliv tillbaka för att lämna plats för den moderna ytliga formen.
men visst kan detta passa, i offentliga lokaler, med där människor skall bo, nej tack
men visst kan detta passa, i offentliga lokaler, med där människor skall bo, nej tack
Daije, jag känner nog inte heller att jag vill ha den stilen i mitt hem men det är ju bara en smakfråga. Du associerar till statusjakt och offentliga lokaler men det kan finnas ett lugn i det strama och avskalade - se på japanska stenträdgårdar t ex.