Om tanken jobbar med skiktning kan man kanske inte veta hur fördelningen blir mellan toppvatten och botten i olika driftfall och utnyttjandesätt...
Är vattnet blandat i tanken - alternativt skiktningen på lika nivå med exakt samma mängd toppvatten att utnyttja - så spelar det roll och räcker längre. Det ger jag mig aldrig på.
Är vattnet blandat i tanken - alternativt skiktningen på lika nivå med exakt samma mängd toppvatten att utnyttja - så spelar det roll och räcker längre. Det ger jag mig aldrig på.
Det enda ni ska titta på i era resonemang är returtempen, strunta i framledningen den räcker som lat skriver ända till slutet om skiktningen funkar. Och i medeltal är nog retur från ett golvvärmesystem lägre än ett med radiatorer så då kan tanken vara längre i tid genom det större spannet som kan utnyttjas.
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Visst måste väl delta vara av intresse vid resonemanget?
Om man behöver större delta (t ex radiatorer) så måste du ju shunta in fler deciliter varmt vatten från tanken och då borde väl tanken rimligt vis svalna snabbare?
Om man behöver större delta (t ex radiatorer) så måste du ju shunta in fler deciliter varmt vatten från tanken och då borde väl tanken rimligt vis svalna snabbare?
Smurfen och sjögren har rätt.
Exempel. två hus, ena med ett enrörssystem med pyttesmå (feldimensionerade) element som kräver 90 fram / 30 retur för att hålla 22C inomhus vid -20, och det andra systemet med golvvärme där 40C fram räcker för att upprätthålla 22C inomhus vid -20C ute, även detta system med 30c retur.
Vad som händer i radiatorsystemet är att effekten kommer att reduceras när tempen ut ur tanken sjunker under 90C. Rummet blir lite kallare alltså tidigare, i fallet med radiatorsystemet. I golvvärmesystemet inträffar detta först när tempen sjunker under 40C i tanken.
Så ja, det kommer bli kallt inomhus lite snabbare med en given acktank, om du har höga temperaturkrav. Tankens temp kommer dock ligga högre i fallet med radiatorkretsen, efter X antal timmar, eftersom de små elementen ger lägre effekt än golvvärmen (eftersom det var dimensionerat för 90C fram), men det hjälper ju inte eftersom det i alla fall är kallt inomhus.
Det innebär dock inte att det kommer gå åt mer eller mindre energi, men du kommer få längre intervall mellan eldningarna om du har ett lågtempsystem (om du klarar varmvattnet på något sätt).
Personligen tycker jag det är skönt att dra igång är brasa i pannan när tanken är riktigt tom, så man kan elda länge, istället för att elda ofta.
Exempel. två hus, ena med ett enrörssystem med pyttesmå (feldimensionerade) element som kräver 90 fram / 30 retur för att hålla 22C inomhus vid -20, och det andra systemet med golvvärme där 40C fram räcker för att upprätthålla 22C inomhus vid -20C ute, även detta system med 30c retur.
Vad som händer i radiatorsystemet är att effekten kommer att reduceras när tempen ut ur tanken sjunker under 90C. Rummet blir lite kallare alltså tidigare, i fallet med radiatorsystemet. I golvvärmesystemet inträffar detta först när tempen sjunker under 40C i tanken.
Så ja, det kommer bli kallt inomhus lite snabbare med en given acktank, om du har höga temperaturkrav. Tankens temp kommer dock ligga högre i fallet med radiatorkretsen, efter X antal timmar, eftersom de små elementen ger lägre effekt än golvvärmen (eftersom det var dimensionerat för 90C fram), men det hjälper ju inte eftersom det i alla fall är kallt inomhus.
Det innebär dock inte att det kommer gå åt mer eller mindre energi, men du kommer få längre intervall mellan eldningarna om du har ett lågtempsystem (om du klarar varmvattnet på något sätt).
Personligen tycker jag det är skönt att dra igång är brasa i pannan när tanken är riktigt tom, så man kan elda länge, istället för att elda ofta.
Nej, det är bara laddnings- och returtemp som är intressant för denna frågan då förutsatt att man har rimlig skiktning i acken och det får man se som grundläggande oavsett.Marcussjogren skrev:
Vi kan som lat skrev vara överens om att energin som krävs i rummet är oberoende av vid vilken temp den tillförs. Energin i laddad ack som är tillgänglig är proportionell mot diffen laddningstemp, returtemp dvs mer användbar energi vid lägre retur. Denna energi tas ut vid samma effekt till rummet oavsett systemtyp och då energi är effekt gånger tid ger den större möjliga energin vid lägre retur längre tid.
Du shuntar inte in mer varmt vatten från tanken än du tar ut effekt oberoende systemtyp dvs flödet primärt från tank är proportionellt mot diffen ladd- returtemp och uttagen effekt, det har inget att göra med om du blandat till 60 eller 35 grader av ditt 90 gradiga tankvatten för respektive radiator eller GV-system.
"Vi kan som lat skrev vara överens om att energin som krävs i rummet är oberoende av vid vilken temp den tillförs"
Ja, det är korrekt - men om systemet kräver 90C för att upprätthålla rumstemperaturen i ett risigt enrörssystem, kommer effekten (d.v.s. energin som krävs i rummet) att sjunka, om tempen i toppen av tanken sjunker under 90C, vilket gör att rummet upplevs som kallt (oönskat, antar jag). Eller ska vi bortse från att det ena fallet blir kallt i rummet? Du förenklar så mycket i ditt resonemang, att du drar fel slutsatser.
Ursprungsfrågan var om energin i tanken räcker lika länge, oavsett om man har radiatorsystem eller golvvärme. Frågan gällde inte om det var lika mycket energi i tanken.
Det är korrekt att det är lika mycket energi i tanken oavsett system rent matematiskt (givet att returtempen är densamma), men om det krävs en hög temperatur för att energin ska vara nyttig (radiatorsystem) så är mängden nyttig/tillgänglig energi lägre i fallet med radiatorsystemet jämfört med golvvärme.
När är tanken slut som TS skriver? - När man inte längre får ut tillräckligt med energi ur tanken för att upprätthålla önskad inomhustemperatur är det korrekta svaret, skulle jag säga. Beroende på system sker detta vid olika tillfällen. Är vi överens om det?
Mitt system är blandat golvvärme och radiatorer. I den äldre delen av huset med radiatorer sker detta (att det börjar bli kallt inomhus) redan när det är 45C i tanken, men vilken glädje har jag av den energin (den energin som är lagrad mellan 45C och returtempen), när elementen inte räcker till och filttofflorna är på, och sambon och barnen gnäller över att det är kallt? Tämligen begränsad nytta skulle jag säga.
I den nya delen av huset med golvvärme börjar det bli kallt inomhus först när det är ca 30C i tanken, eftersom golvvärmen kan upprätthålla temperaturen i rummet längre, eftersom den kräver längre framtemperatur. D.v.s. den nyttiga energin i tanken blir större, om du har lägre krav på temperaturkvalitet. Det är ren fakta.
När det gäller energi kan man aldrig bortse ifrån temperaturen. Temperatur är ett mått på kvalitet. Kvalitet spelar väldigt stor roll. Om du bortser från temperaturen i ditt resonemang, antar jag att du även kan bortse ifrån framtemperaturens påverkan på COP på en värmepump. Eller om det är varmt i duschen, eller bara fisljummet? Eller om du köper fjärrvärme, men bara får 30C ur växlaren?
Så TS, allt annat lika, om du har två olika system med olika temperaturer på framledningen men samma behov av energi, och vill hålla t.ex. 24h mellan eldningarna, kommer du behöva ha en större acktank i fallet med ett högtemperatursystem, om du vill önskar hålla en konstant inomhustemperatur i bägge fallen.
Ja, det är korrekt - men om systemet kräver 90C för att upprätthålla rumstemperaturen i ett risigt enrörssystem, kommer effekten (d.v.s. energin som krävs i rummet) att sjunka, om tempen i toppen av tanken sjunker under 90C, vilket gör att rummet upplevs som kallt (oönskat, antar jag). Eller ska vi bortse från att det ena fallet blir kallt i rummet? Du förenklar så mycket i ditt resonemang, att du drar fel slutsatser.
Ursprungsfrågan var om energin i tanken räcker lika länge, oavsett om man har radiatorsystem eller golvvärme. Frågan gällde inte om det var lika mycket energi i tanken.
Det är korrekt att det är lika mycket energi i tanken oavsett system rent matematiskt (givet att returtempen är densamma), men om det krävs en hög temperatur för att energin ska vara nyttig (radiatorsystem) så är mängden nyttig/tillgänglig energi lägre i fallet med radiatorsystemet jämfört med golvvärme.
När är tanken slut som TS skriver? - När man inte längre får ut tillräckligt med energi ur tanken för att upprätthålla önskad inomhustemperatur är det korrekta svaret, skulle jag säga. Beroende på system sker detta vid olika tillfällen. Är vi överens om det?
Mitt system är blandat golvvärme och radiatorer. I den äldre delen av huset med radiatorer sker detta (att det börjar bli kallt inomhus) redan när det är 45C i tanken, men vilken glädje har jag av den energin (den energin som är lagrad mellan 45C och returtempen), när elementen inte räcker till och filttofflorna är på, och sambon och barnen gnäller över att det är kallt? Tämligen begränsad nytta skulle jag säga.
I den nya delen av huset med golvvärme börjar det bli kallt inomhus först när det är ca 30C i tanken, eftersom golvvärmen kan upprätthålla temperaturen i rummet längre, eftersom den kräver längre framtemperatur. D.v.s. den nyttiga energin i tanken blir större, om du har lägre krav på temperaturkvalitet. Det är ren fakta.
När det gäller energi kan man aldrig bortse ifrån temperaturen. Temperatur är ett mått på kvalitet. Kvalitet spelar väldigt stor roll. Om du bortser från temperaturen i ditt resonemang, antar jag att du även kan bortse ifrån framtemperaturens påverkan på COP på en värmepump. Eller om det är varmt i duschen, eller bara fisljummet? Eller om du köper fjärrvärme, men bara får 30C ur växlaren?
Så TS, allt annat lika, om du har två olika system med olika temperaturer på framledningen men samma behov av energi, och vill hålla t.ex. 24h mellan eldningarna, kommer du behöva ha en större acktank i fallet med ett högtemperatursystem, om du vill önskar hålla en konstant inomhustemperatur i bägge fallen.
Vad är det du vill beskriva BSOD?
Finns inget att tillägga förutom vad lat skrivit i vissa punkter och det jag skrev i #18 och #21 allt helt korrekt och fullständigt ovedersägliga grundläggande fakta bakom det. Det temperaturfall du har att nyttja och därav följande brukbar energi i en varmvattenack bestäms endast av laddtemp och returtemp. Så vänligen blanda inte in framtemp i frågan så länge den ligger under ackens laddtemp, ett rimligt praktiskt antagande ger att så bör vara fallet.
Och grundförutsättning är som tidigare nämnts en väl stratifierad ackumulator. Det går även i de flesta fall köra ett högtemp radiatorsystem vid riktigt låga flöden då når man returtemp inte så långt från vad man kan anse bra för ackdrift. En premiss för detta är just en tillgänglig hög temp vid källan tex en vedvärmd tank, så rätt hanterat kan man hjälpligt blanda systemen och fortfarande dra nytta av en större lagrad mängd värme.
Till delar är mitt resonemang förenklat, dock korrekt, men inte förenklat på något sätt som påverkar frågorna i denna tråd.
Finns inget att tillägga förutom vad lat skrivit i vissa punkter och det jag skrev i #18 och #21 allt helt korrekt och fullständigt ovedersägliga grundläggande fakta bakom det. Det temperaturfall du har att nyttja och därav följande brukbar energi i en varmvattenack bestäms endast av laddtemp och returtemp. Så vänligen blanda inte in framtemp i frågan så länge den ligger under ackens laddtemp, ett rimligt praktiskt antagande ger att så bör vara fallet.
Och grundförutsättning är som tidigare nämnts en väl stratifierad ackumulator. Det går även i de flesta fall köra ett högtemp radiatorsystem vid riktigt låga flöden då når man returtemp inte så långt från vad man kan anse bra för ackdrift. En premiss för detta är just en tillgänglig hög temp vid källan tex en vedvärmd tank, så rätt hanterat kan man hjälpligt blanda systemen och fortfarande dra nytta av en större lagrad mängd värme.
Till delar är mitt resonemang förenklat, dock korrekt, men inte förenklat på något sätt som påverkar frågorna i denna tråd.