Citerar Consensus att jag flyttat ut min kallvind till luftspalten vilket ökar risken för mögel, så frågan kvarstår ju. Det verkar ju jämt vara frågan "när" man får mögel och inte "om".
I vårat radhusområde så har 10st gjort likadant, ett intill liggande större radhusområde byggt samtidigt som vårat så har säkert 20-25 gjort likadant. Övriga som inte inrett vinden har jag inte hört nån som haft problem med mögel på kallvinden. Är det så att nånting är rätt gjort, eller kan vi samtliga ca 150 radhus ägare förvänta oss en mögelbomb efter 30-40år?
I vårat radhusområde så har 10st gjort likadant, ett intill liggande större radhusområde byggt samtidigt som vårat så har säkert 20-25 gjort likadant. Övriga som inte inrett vinden har jag inte hört nån som haft problem med mögel på kallvinden. Är det så att nånting är rätt gjort, eller kan vi samtliga ca 150 radhus ägare förvänta oss en mögelbomb efter 30-40år?
Genom att bygga om på detta sättet så har du ju i princip inte ändrat på något, förutom minskat volymen på din kallvind. Nu har du mer parallelltak än förut och en mindre vind ovanför innertaket på ovanvåningen. Samma "bomb" finns kvar som redan planterades när huset konstruerades.gadu^ skrev:
Möjligen kan man säga att risken att drabbas av värre skador ökar, då parallelltak inte kan inspekteras på samma sätt som en vanlig vind. Det är liksom svårt att krypa ner i luftspalten och leta fukt och mögel.
Sen huruvida det börjar växa svamp däruppe eller inte kan bara spåmännen uttala sig om. Det är en riskkonstruktion.
Mitt recept på en mögelfri vind, som jag inte vet om det kommer fungera, eftersom det inte är genomfört än:
Innåfrån och ut:
Invändig gips
Glespanel
Ångbroms (inte ångspärr, utan en plastväv som kan andas men som ändå hindrar överdrivet luftflöde)
250-300mm organisk isolering (ekofiber) utom runt skorstensmuren där det blir stenull
Sen vinden förstås och sen yttertaket:
Råspont
Underlagspapp
100 mm cellplast
Läkt skruvad i råsponten med långa skruv
Takbeklädnad (betongpannor var tanken).
Och sedan gavelventiler. På detta sätt kan isoleringen ta upp fukt som finns i luften, kondenserar fukten sugs den upp av isoleringen. När sedan luften är torrare, under kalla soliga vinter och vårdagar, kanske även på sommaren under längre tids torka, förångas fukten igen och följer med ventilationen ut.
Eller så var tanken iallafall.
Innåfrån och ut:
Invändig gips
Glespanel
Ångbroms (inte ångspärr, utan en plastväv som kan andas men som ändå hindrar överdrivet luftflöde)
250-300mm organisk isolering (ekofiber) utom runt skorstensmuren där det blir stenull
Sen vinden förstås och sen yttertaket:
Råspont
Underlagspapp
100 mm cellplast
Läkt skruvad i råsponten med långa skruv
Takbeklädnad (betongpannor var tanken).
Och sedan gavelventiler. På detta sätt kan isoleringen ta upp fukt som finns i luften, kondenserar fukten sugs den upp av isoleringen. När sedan luften är torrare, under kalla soliga vinter och vårdagar, kanske även på sommaren under längre tids torka, förångas fukten igen och följer med ventilationen ut.
Eller så var tanken iallafall.
Så det är fortfarande en riskkonstruktion för denna typ av bostad och placering av bostad i förhållande till det lokala klimatet trots att det inte hänt något på 30-40år? Visst har vi den globala uppvärmningen över oss som förändrar klimatet, men då kommer vi nog alla dö av mögelsporer före en översvämning eftersom större delen av alla husen verkar vara en riskkonstruktion.Consensus skrev:
Personligen tycker jag inte man skall dra "riskkonstruktionen" rakt över en kam, alla bostäder har olika förutsättningar. Visst skall man lyssna på rekommendationer, men framför allt bör man läsa på och inspektera själv.
Risk finns det alltid, men det gör det med allting... ta bilkörning som ett exempel.
En riskkonstruktion är en riskkonstruktion, men det behöver inte innebära att det per definition blir problem. Kallvind var till exempel inte en riskkonstruktion på den tiden man höll murstocken varm och hade värmeläckage genom vindsbjälklaget. Idag eldar man inte med olja och ved i samma utsträckning, samt sprutar in lösull efter rekommendation från en energibesiktningsman. Och vips så har man fått en mögelvind.
Det sjukaste är dock att man fortfarande bygger riskkonstruktioner när det finns bättre alternativ!
Det sjukaste är dock att man fortfarande bygger riskkonstruktioner när det finns bättre alternativ!
Men det är just det jag inte förstår...
(Risk-)konstruktionen på våra radhus har inga murstockar och vi har inget värmeläckage upp till kallvinden (plastat och isolerat i bjälklaget).
Skiljde inte många grader på utetemp och kallvindstemp innan jag började inreda vinden.
Förstår du min förvirring?
(Risk-)konstruktionen på våra radhus har inga murstockar och vi har inget värmeläckage upp till kallvinden (plastat och isolerat i bjälklaget).
Skiljde inte många grader på utetemp och kallvindstemp innan jag började inreda vinden.
Förstår du min förvirring?
BiFuel, kan vara så... men man blir ju orolig ju mer man läser...
Immobil, blir inte bättre. Då kondenseras den fuktiga luften direkt på råsponten som jag fattat det. Tydligen skall det vara bäst att flytta ut daggpunkten. Dvs, isolera utanpå råsponten.
Immobil, blir inte bättre. Då kondenseras den fuktiga luften direkt på råsponten som jag fattat det. Tydligen skall det vara bäst att flytta ut daggpunkten. Dvs, isolera utanpå råsponten.
Men i detta läge får du en daggpunkt mitt inne i isoleringen, för du kommer att få fukt från uteluften också.Immobil skrev:
Inte lätt det här med vind...... Däremot lätt att göra fel. Jag vet.
Hej
Jag har tänkt använda mig av ett system från http://www.ventotech.se
där man först skaffar en (någorlunda) tät kallvind, och
därefter låter datorn styra när den skall öppna ventilen
och ventilera med utomhusluft.
Datorn har ett gäng sensorer ute och inne, och avgör
från dessa när uteluften är sådan att den kommer
att torka ut snarare än fukta upp vinden.
Alternativen är ju t.ex. "medvetet dålig isolering" eller
fuktvakter som värmer på ventilationsluften, och det är ju
inge kul när elräkningen kommer.
Jag hoppas att detta skall fungera, det verkar ju lovande,
och jag planerar alltså att ha det i ett nybygge under året.
Det är en byggprofessor Hagentoft från Chalmers som står
bakom, och han har skrivit en hel massa böcker om
fuktvandring och mögel och annat upplyftande
Här är en bild på hur systemet har fungerat, får hoppas
att det är typiskt och inte bara glädjesiffror.
Någon här som har erfarenhet ?
mvh
Magnus
Jag har tänkt använda mig av ett system från http://www.ventotech.se
där man först skaffar en (någorlunda) tät kallvind, och
därefter låter datorn styra när den skall öppna ventilen
och ventilera med utomhusluft.
Datorn har ett gäng sensorer ute och inne, och avgör
från dessa när uteluften är sådan att den kommer
att torka ut snarare än fukta upp vinden.
Alternativen är ju t.ex. "medvetet dålig isolering" eller
fuktvakter som värmer på ventilationsluften, och det är ju
inge kul när elräkningen kommer.
Jag hoppas att detta skall fungera, det verkar ju lovande,
och jag planerar alltså att ha det i ett nybygge under året.
Det är en byggprofessor Hagentoft från Chalmers som står
bakom, och han har skrivit en hel massa böcker om
fuktvandring och mögel och annat upplyftande
Här är en bild på hur systemet har fungerat, får hoppas
att det är typiskt och inte bara glädjesiffror.
Någon här som har erfarenhet ?
mvh
Magnus
Var glad att det funkar för dig. Att inreda vinden eller inte spelar ingen roll för kallvindsproblematiken. Värsta kruxet är kanske att bygga så att man får mer oinspekterbart utrymme (mer parallelltak) jämfört med att kunna besiktiga sina mer eller mindre allvarliga fuktproblem.gadu^ skrev:Men det är just det jag inte förstår...
(Risk-)konstruktionen på våra radhus har inga murstockar och vi har inget värmeläckage upp till kallvinden (plastat och isolerat i bjälklaget).
Skiljde inte många grader på utetemp och kallvindstemp innan jag började inreda vinden.
Förstår du min förvirring?