Allmän Info i ämnet dragbegränsning och varför det är en lönsam investering.

Går ofta under namnen Motdragsluckor eller dragbegränsare.

Kontrollerat undertryck det sparar bränsle, motverkar kondens i skorstenen, sänker rökgastemperaturen i skorstenen,
mindre risk för soteld.

Att tänka på vid val av dragbegränsare är storleken på anläggningen i kW
Skorstenens AREA = måttet på genomsläpps hålets dimension Ø
Skorstenens höjd i meter mätt ifrån pannans anslutning till skorstenen

Lite teknisk info...

Det behövs ca 1,8-2,0 m3 luft per kW brännareffekt för att fullständigt förbränna det fasta bränslet.
Ex: En pelletsbrännare på 20 kW behöver ca 40 m3 luft per timme för att avge optimal effekt.
Skorstenen däremot kan "suga" 200-250 m3/timme vid kall väderlek om den är 10-12m hög och har
en area på ½ sten x 1/1 sten ger ca mått 26*13 cm (338 cm2).

Hela den luftmängden (200-250 m3) sugs då genom brännaren med kraftig försämrad verkningsgrad som följd.
Rökgashastigheten genom pannan blir för hög liksom rökgastemperaturen och pelletsförbrukningen kan öka 40-50%

(ibland ännu mer vid kraftig blåst) vid låga yttertemperaturer. Pelletsbrännarna kräver normalt konstant undertryck i
skorstenen som inte överstiger 10 till 15 Pa för att gå optimalt.

Då stämmer förhållandet mellan primär och sekundärluft (som ställs in vid ett visst förhållande vid tillverkningen).
Detta har stor betydelse för bra förbränning med minsta möjliga störningar. Bra

och fullständig förbränning - mindre underhåll!
Vid eldning utan dragstabilisering varierar draget ständigt beroende på väderleksvariationer och vindanfall.

Förbränningen blir ofullständig, rökgastemperaturen för hög - pelletsförbrukningen ökar i onödan - man eldar helt enkelt för kråkorna.

Alla dessa problem slipper man undan direkt om man skaffar sig kontroll på draget redan från början!
Motdragsluckor/dragbegränsare av BRA KONSTRUKTION med dokumenterad

reglerförmåga ger bästa besparningen.
En bra dragbegränsare som hög reglernogarnhet kan användas som dragmätare också..

En enkel förklaring hur det går till att mäta undertrycket i anläggningen med dragbegränsaren...

Dragbegränsarens fungerar som en våg och kan väga undertrycket emot den ställbara motvikten!
precis när luckan börjar öppna håller den det inställda undertrycket som trimviktens placering bestämmer.

Hur bra nogranheten är bestäms av hur bra dragbegränsarens kalibrering är vid tillverkningen.

En dragbegränsares luftkapacitet måste vara tillräckligt stor för att kunna balansera bort det undertrycket i skorstenen som överskrider 15 - 20 Pa.
Därför är det ytterst viktigt att dimensionera dragbegränsaren rätt!

Det finns frågor om en större dragbegränsare än anläggningen behöver ger problem, enkelt, svaret är nej.

För att förstå vad som driver dragbegränsaren kan denna jämföras med en vanlig mekanisk hushålls våg med balans vikter
Tex. För att väga upp 1 kg på en våg som bara klarar ½ kg = med dragbegränsarens lucka helt öppen.

Helt öppnad lucka under längre tider är tyder på att dragbegränsaren är liten men klart bättre än ingen dragbegränsare alls.
 
Tack för info!
Jag har redan en dragbegränsare.
Jag är övertygad om att den gör nytta.
 
Ska en dragbegränsare placeras före eller efter en rökgasfläkt som är monterad på rökröret?
 
Hej fredda

Din fråga
Ska en dragbegränsare placeras före eller efter en rökgasfläkt som är monterad på rökröret?

Mitt svar är före rökgasfläkten
varför är enkelt att förstå, fläkten skapar ett ökat undertryck det är detta undertryck som
skall bestämmas till en önskad nivå.

Det finns anläggningar som inte kan ha en vanlig dragbegränsare
tex Transtemper flisugn som styrs av en sugande rökgasfläkt
här krävs minsta undertryck på 100 och upptill max 150 Pa
i denna ugn förgasas flisen och brinner med låga som liknar gasol när den brinner.
 
På min Baxi SI 50 går det inte att sätta dragbegr. före fläkten. Hamnar den i samma kategori som Transtemper flisugn?
 
Japp och de gör nog alla sugfläktspannor...
 
Är då sugfläkten beräknat så att den skapar rätt undertryck i sin vedpanna?

Kan det dra mer genom en sugfläkt än den är inställt/byggd för? Mao kan en stark skorstensdrag suga mer luft genom vedpannan än fläkten hinner blåsa ut ?
gaia
 
gaia skrev:
Är då sugfläkten beräknat så att den skapar rätt undertryck i sin vedpanna?

Kan det dra mer genom en sugfläkt än den är inställt/byggd för? Mao kan en stark skorstensdrag suga mer luft genom vedpannan än fläkten hinner blåsa ut ?
gaia
Fläkten åstadkommer ett tryckfall, räknat från skorstenen och neråt in i pannan. Trycket i eldstaden blir undertrycket i botten på skorstenen minus tryckfallet över fläkten, så ja, för starkt drag påverkar även en fläktpanna.
 
Fotografen skrev:
ja, för starkt drag påverkar även en fläktpanna.
En fläktpanna som Baxi eller Gaselle med sugande fläkt har normalt väl instrypta ventiler för primär- och sekundärluft och därvid har skortensdraget ingen inverkan på pannans drag. Vi mina proveldningar med Lambdasond är draget konstant under hela eldningen.
Om en motdragslucka inte är fullständigt tät blir det istället problem vid starten då vedluckan hålls öppen vid iläggning av ved på startglödbädden då rök kan tränga in i pannrummet via luckan, eftersom skorstenen inte har hunnit att bli varm.
Jag rekommenderar inte dragbegränsande luckor för pannor med fläktstyrt drag.
//Bosse
 
Bosse_A skrev:
En fläktpanna som Baxi eller Gaselle med sugande fläkt har normalt väl instrypta ventiler för primär- och sekundärluft och därvid har skortensdraget ingen inverkan på pannans drag.

Hmm, hur kommer du runt detta?

Fotografen skrev:
Fläkten åstadkommer ett tryckfall, räknat från skorstenen och neråt in i pannan. Trycket i eldstaden blir undertrycket i botten på skorstenen minus tryckfallet över fläkten, så ja, för starkt drag påverkar även en fläktpanna.
 
Bosse_A skrev:
En fläktpanna som Baxi eller Gaselle med sugande fläkt har normalt väl instrypta ventiler för primär- och sekundärluft och därvid har skortensdraget ingen inverkan på pannans drag. Vi mina proveldningar med Lambdasond är draget konstant under hela eldningen.
Om en motdragslucka inte är fullständigt tät blir det istället problem vid starten då vedluckan hålls öppen vid iläggning av ved på startglödbädden då rök kan tränga in i pannrummet via luckan, eftersom skorstenen inte har hunnit att bli varm.
Jag rekommenderar inte dragbegränsande luckor för pannor med fläktstyrt drag.
//Bosse
Jag kan bara hålla med, fläktens tryckuppsättning är ju helt dominant i förhållande till självdragets bidrag. Om man som jag gjort mäter ganska mycket på en sån här panna, i mitt fall Effecta Lambda 35kW ser man att balansen är mycket bra vad gäller primär och sekundärluften om man manövrerar dem så att "summan" är konstant.
 
GK100 skrev:
Jag kan bara hålla med, fläktens tryckuppsättning är ju helt dominant i förhållande till självdragets bidrag. Om man som jag gjort mäter ganska mycket på en sån här panna, i mitt fall Effecta Lambda 35kW ser man att balansen är mycket bra vad gäller primär och sekundärluften om man manövrerar dem så att "summan" är konstant.
Det kan jag köpa, men samtidigt har jag erfarenheten från min källare att pannan, en Calmar v33, påverkas klart noterbart av skorstensdraget.
 
Fotografen skrev:
Hmm, hur kommer du runt detta?
Tyvärr felaktig slutsats

//Bosse
 
Hej Bosse
Angående lamda styrning,
Här har jag en fråga! Hur löser den konstant luftflöde till förbränningen
när det blåser hårda byiga vindar ute ?

Jag av egen erfarenhet finns bara själv reglerande "BRA" dragbegränsare som klarar detta ryckiga drag som uppstår.

Det finns motor drivna dragbegränsare med elektronisk styrning.....
Men dessa klarar inte de snabba drag växlingar som uppstår när det blåser ute!

Dessutom är min erfarenhet att panna och skorsten "SKA" leva sid vid sida av varndra, det jag menar är att skorstenen inte ska öka draget mer än önskat.

Dragbegränsarens uppgift är dels att utjämna ryckigt drag dels att begränsa draget till önskat undertryck.

Sedan finns det lätt drivna dragbegränsare och tröga dragbegränsare.
Tigex25 och KWs dragbegränsare tillhör lätt drivna.

Tex på tröga ,
Tex inställning av Tigex 50 till 10 Pa när luckan börjar reglera och till dragluckan är fullt öppen
går det åt ca +12 Pa = 22 Pa när dragluckan är helt uppen
WZB-1 +18 Pa, TIgex 50 + 12 Pa
Vad jag menar med tröga är den ökning av drag i Pa som måste till för att öppna dragbegränsaren helt.

Det är viktig att alltid välja en dragbegränsare som räcker till även när det blåser ute och inte bara till hur den räcker till för temperatur skillnadens drivkraft.

Även en fläkts luftmängd /sug/tryckförmåga påverkas mycket av temperatur och tryckförhållanden som finns i dess arbetsområde.
 
Redigerat:
olle45 skrev:
Dragbegränsarens uppgift är dels att utjämna ryckigt drag dels att begränsa draget till önskat undertryck.
Men om som du säger, en Tigex50 inställd på 10 Pa ger 22 Pa innan den ger upp och öppnar helt så blir ju det en helt fantastiskt stor skillad i drag genom pannan.

Vad ska man köpa för dragbegränsare som ger 10 Pa i drag genom pannan när den börjar öppna och 10 Pa genom pannan just innan den har öppnat helt.
Eller får man bygga en själv. Tigex25 är en erkänt konstig produkt som gärna fastnar helt i öppet läge om man installerar de efter instruktionerna. Är det dammsugarförsäljare som har konstruerat den mycket överprissatta Tigex 25 tro?

Om draget genom pannan kommer att variera mellan 10 Pa och 22 Pa när man eldar med en Tigex 50 kan man väl lika gärna vara utan.

Ska man få någon ekonomisk eldning måste draget vara konstant hela tiden genom pannan.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.