Vi skall bygga hus och vi har varit i kontakt med Myresjöhus (som ett av flera alternativ). Då jag diskuterade konstruktionen med säljaren så säger han att i stället för råspont använder Myresjöhus plyfa-skivor utan papp. Det här är nytt för mig och jag tycker att plyfa inte känns helt givet som underlag för betongpannor.
Finns det någon som har erfarenhet av detta? Hur fungerar plyfa över tiden som skydd mot utvändigt fukt/rinnande vatten under pannorna, blir det fuktigt på vinden etc, etc..?
 
Har aldrig hört att man kan ha plyfa på tak. Det jag funderar på då jag hör detta är; Hur får man tätt i skarvarna? Överlappar man både längs och tvärs? Kan inte tro att de läggs kant i kant och det skall bli tätt. Jag tycker det känns vanskligt att det inte finns papp under. För mig är råspont och papp det enda rätta.
 
Det finns förvisso plywood som klarar utomhusmiljöer, men jag håller med JanneL.
 
Redigerat:
Det finns takplywood som är oljebehandlad och med spontade kanter. Jag använde det när jag spikade ihop mitt förråd på tomten. Fördelen är att det gick väldigt fort att sätta ihop förrådet, nackdelen är att det är svårt att göra själv i och med att skivorna är otympliga och tunga - känns extra otympligt på tak.

http://www.beijerbygg.se/templates/BB_Produkt.aspx?id=46979
 
skulle jag absolut inte vilja ha. Råspont och papp är det bästa
 
Plyfaskivorna läggs inte kant mot kant utan om lott, ungefär som ett skiffertak.
Jag har ingen aning huruvida detta är ett bra material som håller i många år. Det jag vet är att råspont inte är en riskfri konstruktion (om det nu finns några riskfria konstruktioner överhuvud taget.) Vad jag förstår är att råspont för att vara så säker som möjligt ur fukt och mögelsynpunkt är att råsponten skall vara räfflad och hyvlad för att minimera att fukt stannar kvar.
 
lastkaj skrev:
... nackdelen är att det är svårt att göra själv i och med att skivorna är otympliga och tunga - känns extra otympligt på tak.
Ytterligare en nackdel verkar vara att det är lite drygt dubbelt så dyrt per kvadratmeter än råspont och underlagspapp. Då hämtar jag ändå priserna från Beijer.
 
Är inne på samma linje, fast har tänkt använda takpapp. Är det då någon nackdel att använda plyfa eller OSB skivor? Kommer vara cc60 mellan takbjälkar.
 
vivas skrev:
Vi skall bygga hus och vi har varit i kontakt med Myresjöhus (som ett av flera alternativ). Då jag diskuterade konstruktionen med säljaren så säger han att i stället för råspont använder Myresjöhus plyfa-skivor utan papp. Det här är nytt för mig och jag tycker att plyfa inte känns helt givet som underlag för betongpannor.
Finns det någon som har erfarenhet av detta? Hur fungerar plyfa över tiden som skydd mot utvändigt fukt/rinnande vatten under pannorna, blir det fuktigt på vinden etc, etc..?
Nytt hus! Trevligt. Begär då en antimögelgaranti från hustillverkaren. Ifrågasätt varför de bygger med kallvind när detta är en känd riskkonstruktion som skapar fuktfällor på vinden som utvecklar mögel.

Fråga vad det skulle kosta att få huset med klimatvind. Ser de ut som fågelholkar så vänd dig till en annan hustillverkare!!! Om vi kunder aldrig lär oss ställa rätt krav så kommer byggfusket att fortgå för evigt.
 
Har en kompis som har ett Myresjö med plyfa som underlagstak. Har stått i 20 år utan problem. Skulle tro att Myresjö skippat detta för länge sedan om det inte fungerade.
 
enda anledningen att använda någon plyfa-variant är för att det går fortare = mindre pengar (arbete kostar mer än material) dvs. antigen tjänar husfirman på detta, eller du :) Spontant "känns" det inte som en bra lösning....

/F
 
Byggde mitt hus själv (anebyhus) 1983 som levererades med impregnerade plyfaluckor. Inspekterade husets kallvind i går och kunde konstatera att allt var väldigt fräscht och fint fortfarande efter 26 år. Bygg du med plyfa. Var mer noggran att själva jobbet blir utfört fackmannamässigt. Kom ihåg att det alltid är kedjans svagaste länk som avgör styrkan. Tydligen kan man ha en fräsch kallvind efter 26 år om man gör rätt saker på rätt sätt.
 
Till thsi:
Hur mycket isolering har du i bjälklaget upp till din kallvind?
-Faktum är att minst 60% av alla byggda kallvindar har påväxt (mögel),
den mätningen är iof. gjort på en 6-gradig skala där de 2 första graderna bara syns i mikroskop... men 60% är en hög siffra! Och ju mer isolering desto större risk för påväxt...
Till vivas:
-Varför inte fråga efter hustillverkarens fuksäkerhetsberäkning av huset, jag har mycket svårt att tro att dom kan visa en sådan som fastställer en rimlig fuktsäkerhet på kallvinden... Kan dom inte visa denna beräkning, leta vidare efter en annan leverantör!
-Det går att bygga fuktsäkra vindar, så varför inte begära en vind som med rimlig säkerhet inte kommer att angripas av mögel?
En ventilerad kallvind klarar sig ibland, ibland inte... Men varför chansa när det finns alternativ?
(Som inte behöver medföra merkostnader)
 
Redigerat:
hakaner skrev:
-Faktum är att minst 60% av alla byggda kallvindar har påväxt (mögel),
den mätningen är iof. gjort på en 6-gradig skala där de 2 första graderna bara syns i mikroskop... men 60% är en hög siffra!
Fast det som är intressant är ju hur mycket av dessa 60% som ingick i graderna 3-6. Om 55% av alla hus har påväxt enligt grad 1 så är ju det inte fullt så allvarligt som påståendet att minst 60% av alla kallvindar har mögel ger sken av.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.