Hej!
Såg Ante skrev, eller jag uppfattade det som, att har man flödestaxa så lönar det sig sig att ha hög framledningstemp in i huset, gäller det till min radiatorslinga? Då måste termostaterna öppna och stänga väldigt ofta?
Jag trodde det var billigare om man hade ungefär 30 grader i framledningstemp till radiatorer och golvvärme så att termostaterna väldigt sällan stängde?
Mvh
Såg Ante skrev, eller jag uppfattade det som, att har man flödestaxa så lönar det sig sig att ha hög framledningstemp in i huset, gäller det till min radiatorslinga? Då måste termostaterna öppna och stänga väldigt ofta?
Jag trodde det var billigare om man hade ungefär 30 grader i framledningstemp till radiatorer och golvvärme så att termostaterna väldigt sällan stängde?
Mvh
Det Ante skrev var att om du har flödestaxa så blir det billigare ju varmare vatten du får in i huset genom din fjärrvärmekulvert.Bambi skrev:
Den tempen är inte på något sätt kopplad till din framledningstemp i radiatorkretsen.
Har du tittat på inställningarna reglercentralen som beskriver den termiska resistansen i huset? Det är ytterligare en inställning man bör göra i sin reglercentral!leiake skrev:
Man kan förklara innebörden med att först är innetemp=utetemp = 21grader, och sedan "sänker" du utetemperaturen till 0 grader. Beroende på husets termiska resistans / byggnadstidskonstant så tar det olika lång tid för olika hus att nå temperaturbalans med omgivningen.
Eftersom du säger att om utetemperaturen sjunker snabbt och lågt på natten så tar det bara nån timme innan du har för varmt i huset, så låter det som om att reglercentralen har för kort byggnadstidskonstant inmatad (alt. för "lätt" byggkonstruktion) och börjar kompensera för ett temperaturfall alldeles för snabbt.
Har du rätt temperatur inomhus under relativt konstanta utetemperaturer så är reglerkurvan/värmekurvan rätt för den temperaturen (behöver dock inte vara rätt för en annan utetemperatur). Sen är det kanske inte alltid helt lätt att se detta genom att studera framledningstemperaturen eftersom den är bla ett resultat av en tidsfiltrerad (byggnadstidskonstanten!!) utomhustemperatur. Man måste testa sig fram under en lång tid som alla andra också beskrivit. Dock har ingen sagt vad som är en rimligt värmekurva. Den är baserad på den dimensionerande utetemperaturen (i Skåne -14grader, i Stockholm -20, Jönköping -18) och vilket temperatursystem du har i din anläggning. Har man golvvärme i Skåne ska man då alltså se vilken värmekurva som har ca 35 grader i framledning då utetemperaturen är -14 grader (för att få ca 21 grader inne). Har du ett modernt radiatorsystem (i Skåne återigen) så bör du förmodligen ha ca 60 grader i framledningen under årets kallaste dag dvs hitta en värmekurva som ger 60 grader i framledning då det är -14 grader ute. Alla värmekurvor oavsett temperatursystem börjar alla i 20 grader ute, 20 grader på framledningen (20 grader i rummet).
Slutligen så vill jag bara påminna om följande lilla ideala samband för effektöverföring
Q1*c1*dT1= Q2*c2*DT2
Q = flöde
c = specifik värmekapacitet för mediet
dT = temperaturdifferens (delta T)
Om vi tar exemplet med fjärrvärmeväxlare där vi har ett visst delta T på primärsidan (fjärrvärmesidan) och ett annat dT på sekundärsidan (hussidan) och antar/förenklar att fjärrvärmevattnet och ditt värmekretsvatten har samma specifika värmekapacitet och tittar lite på flödena för olika temperatursystem så blir det genast rätt enkelt.
Vi förenklar bort c i formeln ->
Q1*dT1 = Q2*dT2
På sekundärsidan har vi ett golvvärmesystem som går 35/30 dvs dT2=5 grader och antar för räkneexemplet att fjärrvärmen in håller 80 grader så får vi dT2 = 80-30 grader = 50 grader. Alltså:
Q1*50=Q2*5
Q1=Q2/10 (jämfört med sekundärsidan har vi alltså 10 gånger mindre flöde på primärsidan)
Tar vi ett 60/40 radiatorsystem så får vi dT2= 20 grader, fjärrvärmen håller fortfarande 80 grader vilket ger dT1=80-40 =40 grader
Q1*40=Q2*20
Q1=Q2/2 ((jämfört med sekundärsidan har vi alltså 1hälften av flödet på primärsidan)
Nu märker jag hur jag håller på att flippa ut så jag hoppar till poängen. Lågtemperatursystem använder samma effekt som högtemperatursystemet skulle gjort i samma kåk, men flödena skiljer sig något enormt. Eftersom (kraft)värmeverken vill vara effektiva och tjäna/spara pengar så vill de pumpa runt så lite vatten som möjligt (pumpar är dyra i drift!!) och få tillbaka så kallt vatten som möjligt. Detta för att få en högre verkningsgrad i sina processer. De flesta premierar därför de duktiga kunderna med högt dT och lågt primärflöde med bonusar och de "dåliga" kunderna med lågt dT och högt primärflöde med straffavgifter (bara för flerbostadshus, ej villakunder såvitt vad jag vet). Därför är det viktigt att trimma in värmekurvan och gärna använda rumsgivare för att försäkra sig om en god funktion.
Ursäkta att jag bara drog på sådär, det är dock svårt att vara fåordig om detta...
Redigerat:
Jag anser att man ska optimera systemet för sitt hus, justera in kurvan osv. Men man måste ta hänsyn till att Q2 i formeln ovan kan variera mycket med framledningstempen, har du t ex ett DeltaT2 på 20 grader kanske du har ett jättelitet Q2 osv.
så i vissa fall kan Q1 vara lägre vid Q2/2 än Q2/10
så i vissa fall kan Q1 vara lägre vid Q2/2 än Q2/10
Redigerat:
En fråga till någon som känner att de har erfarenhet inom detta området. Jag har ett hus på ca: 210 kvm + 140 kvm källare. Huset är gammalt men inte jätte dåligt isolerat, dock gamla fönster. Jag har en temperatur inomhus på 1 plan på 21 grader, ca: 15 grader på våning två( håller på att renoverar denna, därför så låg temp) och i källaren bara värme på lågt i nåt rum.
Jag har en förbrukning på ungefär 7,8 kW när det är - 8 ute, tycker ni detta låter normalt eller är det ovanligt högt. Plan 1 är på 145 kvm.
Tacksam för svar.
Jag har en förbrukning på ungefär 7,8 kW när det är - 8 ute, tycker ni detta låter normalt eller är det ovanligt högt. Plan 1 är på 145 kvm.
Tacksam för svar.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 817 inlägg
Tja, jag har ett hus från '48 i Göteborg. Källare plus boningsplan om 120+120kvm. (Otillräcklig) tilläggsisolering på kallvinden samt ny panel med 50mm extra isolering under på hela huset. 3-glasfönster runt om. Ny dränering med dubbel isodrän runt hela källaren. Mekanisk frånluft enl . norm (byter luften varannan timme), alltså ingen värmeåtervinning. Ungefär 20-21-22 lite beroende på, på båda planen.
Vid den tempen vi har haft ute, alltså ungefär samma (-8C; -10C) så drar mitt hus 7.5kW fjärrvärme. Vilket jag iofs tycker är för mycket i en ideal värld, men ändå stämmer ganska bra med de grannar som har ungefär samma förutsättningar som jag. Totalt ligger vi på ungefär 22MWh på årsbasis, då inkluderat varmvatten. (4 pers två barn under 10år). Det är fö ungefär vad förre ägaren drog i elvärme, utan dräneringen, hälften av fönstren men även utan ventilation (inte ens några tilluftsventiler på bostadsvåningen). Så baserat på de siffrorna så betalade vi extra för att få den billigaste taxan på fjärrvärmen (66öre/kWh).
Så där har du åtminstone 3 datapunkter till (mig och mina grannar) att jämföra med. Mao i samma härad som dina siffror beroende på hur detaljerna ser ut (jag gissar framförallt map ventilation).
Vid den tempen vi har haft ute, alltså ungefär samma (-8C; -10C) så drar mitt hus 7.5kW fjärrvärme. Vilket jag iofs tycker är för mycket i en ideal värld, men ändå stämmer ganska bra med de grannar som har ungefär samma förutsättningar som jag. Totalt ligger vi på ungefär 22MWh på årsbasis, då inkluderat varmvatten. (4 pers två barn under 10år). Det är fö ungefär vad förre ägaren drog i elvärme, utan dräneringen, hälften av fönstren men även utan ventilation (inte ens några tilluftsventiler på bostadsvåningen). Så baserat på de siffrorna så betalade vi extra för att få den billigaste taxan på fjärrvärmen (66öre/kWh).
Så där har du åtminstone 3 datapunkter till (mig och mina grannar) att jämföra med. Mao i samma härad som dina siffror beroende på hur detaljerna ser ut (jag gissar framförallt map ventilation).
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 817 inlägg
730 kr/mån. (Plus 100:- i servicegaranti, men det är frivilligt). Jag skrev fel kostnad, vi betalar ca 40 öre per kWh. Då har jag inte räknat med/av någon investeringskostnad (120000
Har läst här och jag kanske är trög men jag har några frågor.
Efter att jag läst om era olika inställningar så verkar rumsgivare och termostater på elementerna göra i princip samma sak bara att det görs på olika ställen (centralen/elementen.) ???
Har inte företaget som levererar fjärrvärmen någon flödestaxa kan man lika gärna ha pumpen på för fullt ???
Problemet med mitt hus är att vi får det kallt uppe på våran inredda vind och i källaren pga sämre isolerat. och behaglig värme på entréplan om man ställer centralen på den temperatur man vill ha i huset.
Är ute efter att ha relativt jämnvarmt i hela huset.
Min slutsats av detta är att jag bör ställa in fjärrvärmecentralen så att det blir behagligt i källaren och styra resten av huset med termostaterna.???
Min huvudsakliga fråga är, kostar det mer att ha varmare inställt på fjärrvärmecentralen och sedan strypa med termostaterna?
Efter att jag läst om era olika inställningar så verkar rumsgivare och termostater på elementerna göra i princip samma sak bara att det görs på olika ställen (centralen/elementen.) ???
Har inte företaget som levererar fjärrvärmen någon flödestaxa kan man lika gärna ha pumpen på för fullt ???
Problemet med mitt hus är att vi får det kallt uppe på våran inredda vind och i källaren pga sämre isolerat. och behaglig värme på entréplan om man ställer centralen på den temperatur man vill ha i huset.
Är ute efter att ha relativt jämnvarmt i hela huset.
Min slutsats av detta är att jag bör ställa in fjärrvärmecentralen så att det blir behagligt i källaren och styra resten av huset med termostaterna.???
Min huvudsakliga fråga är, kostar det mer att ha varmare inställt på fjärrvärmecentralen och sedan strypa med termostaterna?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 817 inlägg
Nej, om du inte har någon flödestaxa så kostar det inte mer. (Circpumpen får ev. jobba lite hårdare, men vi kan ignorera det.) Skälet till att man inte vill strypa för hårt med termostaterna är för att det kan ge upphov till pip och tjutande. Om man skickar för varmt vatten till radiatorerna så blir flödet så litet att man riskerar att de bara blir varma högst upp och kalla längst ner. Detta kan ge sämre komfort (kallare längs golven). (Och vid mycket låga flöden så får man större förluster, värmen spills under tiden den står i rören på väg till radiatorerna, men vi kan strunta i det också här).
Så, för att göra en lång historia kort. Ja, det enkla fixet i ditt fall är att ha tillräcklig framtemp för att du skall få drägligt klimat på bottenvåningen (med termostaterna ganska öppna, dvs med bra flöde) och så får du strypa med termostaterna på ovanvåningen. Om det inte blir för stor skillnad, och det blir det antagligen inte, så kommer det att fungera bra.
Så, för att göra en lång historia kort. Ja, det enkla fixet i ditt fall är att ha tillräcklig framtemp för att du skall få drägligt klimat på bottenvåningen (med termostaterna ganska öppna, dvs med bra flöde) och så får du strypa med termostaterna på ovanvåningen. Om det inte blir för stor skillnad, och det blir det antagligen inte, så kommer det att fungera bra.
Hej
Nyinflyttad i hus i södra skåne med danfoss ecl100 panel, kurvan står på fabriksinställning 1,2 och tempratten på 0. Har 18c inne med alla elementen fullt öppna, skulle önska någon grad varmare, är det tempratten jag skahöja då eller kurvan? Om jag förstått ovan inlägg rätt borde ratten på 0 betyda 20c innetemp eller? =jagska höja den till 1 ev 2(?)
Ps. Just nu ca 1plusgrad ute ocj jag tror inte att det finns ngn givare inomhus
Nyinflyttad i hus i södra skåne med danfoss ecl100 panel, kurvan står på fabriksinställning 1,2 och tempratten på 0. Har 18c inne med alla elementen fullt öppna, skulle önska någon grad varmare, är det tempratten jag skahöja då eller kurvan? Om jag förstått ovan inlägg rätt borde ratten på 0 betyda 20c innetemp eller? =jagska höja den till 1 ev 2(?)
Ps. Just nu ca 1plusgrad ute ocj jag tror inte att det finns ngn givare inomhus
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 817 inlägg
"Tempratten" höjer kurvan. Men det är två olika typer av höjningar. Du ställer dels lutningen på kurvan under locket. Lutningen påverkar hur många grader varmare vatten som skall köras ut för varje grad kallare det blir på utomhusgivaren. Tempratten parallelförskjuter kurvan, dvs lyfter (eller sänker den) i absoluta tal utan att ändra lutningen. Så med samma lutning så kanske vattnet blir 5C varmare ut för varje grad kallare det blir ute, men temperaturen man börjar på är lägre eller högre.
Att få till en bra kurva år svårt för en lekman. Du kan pröva att höja din lutning till 1.3 eller liknande, men det är inte någon som fjärrvärmeleverantörerna rekommenderar, det är generellt svårt att få till det och de får många samtal/problem med folk som får justera om den hela tiden och ändå inte får något bra resultat. Så stalltipset är att börja med att höja förskjutningen ett eller två hack så att dina termostater kan börja jobba. Du vill alltid köra systemet s.a. termostaterna jobbar, utom möjligtvis när man har inomhusgivare i en enplansvilla med mycket öppen planlösning. (Dina termostater skall alltså alltid jobba, men lagom. Dvs inte behöva strypa flödet till max. Helt öppna är nästan aldrig en bra ide).
Att få till en bra kurva år svårt för en lekman. Du kan pröva att höja din lutning till 1.3 eller liknande, men det är inte någon som fjärrvärmeleverantörerna rekommenderar, det är generellt svårt att få till det och de får många samtal/problem med folk som får justera om den hela tiden och ändå inte får något bra resultat. Så stalltipset är att börja med att höja förskjutningen ett eller två hack så att dina termostater kan börja jobba. Du vill alltid köra systemet s.a. termostaterna jobbar, utom möjligtvis när man har inomhusgivare i en enplansvilla med mycket öppen planlösning. (Dina termostater skall alltså alltid jobba, men lagom. Dvs inte behöva strypa flödet till max. Helt öppna är nästan aldrig en bra ide).