Mått på trepunktsfäste?
Har införskaffat mig en grålle till torpet och ska börja snida ihop lite redskap till den. Det första projektet får bli att bygga ett trepunktsfäste till en gammal harv som ligger bakom ladan.
Det jag skulle vilja ha lite hjälp med är lite mått till fästet. Främst måttet mellan de nedre och övre fästena, alltså höjden mellan fästet för lyftarmarna och fästet för toppstången.
Ett ungefärligt mått mellan fästena de bägge lyftarmarna vore bra det med.
Jag antar att det finns något standardmått för detta?
Det jag skulle vilja ha lite hjälp med är lite mått till fästet. Främst måttet mellan de nedre och övre fästena, alltså höjden mellan fästet för lyftarmarna och fästet för toppstången.
Ett ungefärligt mått mellan fästena de bägge lyftarmarna vore bra det med.
Jag antar att det finns något standardmått för detta?
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Måtten beror på hur man vill att redskapet ska uppföra sig.
Bredden mellan de nedre fästena avgör hur mycket redskapet ska kunna svänga. En harv kan gärna ha ganska brett för att inte tvingas i sidled när man svänger (på vändtegen). Det blir lite åt släpvagn. En plog ska ha smalare för att INTE svänga så mycket.
Höjden till toppstången bestämmer hur mycket mer bakänden än framänden på redskapet ska lyfta. Ju större avstånd desto mer lyfter bakänden och redskapet slår inte i backen när man kör med upplyft redskap på kuperad mark. Samtidigt litar det på hydrauliken mera.
För toppstången kan man göra flera hål och prova.
Protte
Bredden mellan de nedre fästena avgör hur mycket redskapet ska kunna svänga. En harv kan gärna ha ganska brett för att inte tvingas i sidled när man svänger (på vändtegen). Det blir lite åt släpvagn. En plog ska ha smalare för att INTE svänga så mycket.
Höjden till toppstången bestämmer hur mycket mer bakänden än framänden på redskapet ska lyfta. Ju större avstånd desto mer lyfter bakänden och redskapet slår inte i backen när man kör med upplyft redskap på kuperad mark. Samtidigt litar det på hydrauliken mera.
För toppstången kan man göra flera hål och prova.
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Fästena på plogen (jordvändare) ska ha smalt, då blir det parallellföring.
Harven ska ha brett ( om det är noll i avstånd på traktorn så blir det släpvagn) traktorn går att svänga utan att harver håller emot alltför mycket.
Ju högre avståndet mellan lyftarm och toppstång är på redskapet desto mer lyfter bakänden på redskapet.
Jag har läst geometri på gymnasienivå och dessutom byggt några redskap så jag tycker mig ha kläm på trepunktens geometri.
Protte
Harven ska ha brett ( om det är noll i avstånd på traktorn så blir det släpvagn) traktorn går att svänga utan att harver håller emot alltför mycket.
Ju högre avståndet mellan lyftarm och toppstång är på redskapet desto mer lyfter bakänden på redskapet.
Jag har läst geometri på gymnasienivå och dessutom byggt några redskap så jag tycker mig ha kläm på trepunktens geometri.
Protte
håller med Bax.. tvärtom, för om du har brett mellan lyftarmarna så när du svänger tar lyftarmarna i stoppet på utsidan. Det blir inte så mycket som kan röra sig..
Å sen kort avstånd mellan lyftsprintar å toppstångsfästet så lyfter den högre bak. inte lågt.
Är lantbrukare på heltid å utbildad på gymnasienivå, så jag har koll på trepunkten.....
Martin
Å sen kort avstånd mellan lyftsprintar å toppstångsfästet så lyfter den högre bak. inte lågt.
Är lantbrukare på heltid å utbildad på gymnasienivå, så jag har koll på trepunkten.....
Martin
Redigerat:
För övrigt tycker jag att det viktigaste måttet är mellan marken och lyftsprintarna.
Det är inte roligt att upptäcka att man sänkt lyftarmarna det som går och ändå är lyftsprintarna under öglorna
återstår att suga i och lyfta åbäket man skall koppla på, samtidigt som man skall försöka få på öglan på sprinten. Sen när man ställer av så måste man försöka palla upp skiten tills nästa gång så man slipper lyfta igen.
Dock är ju en Grålle tacksam ur det avseendet, den når i princip ända ner till marken.
Tusan, nu blir man ju nostalgisk, om ni visste hur mycket timmer jag kört fram med en Grålle.
Det är inte roligt att upptäcka att man sänkt lyftarmarna det som går och ändå är lyftsprintarna under öglorna
återstår att suga i och lyfta åbäket man skall koppla på, samtidigt som man skall försöka få på öglan på sprinten. Sen när man ställer av så måste man försöka palla upp skiten tills nästa gång så man slipper lyfta igen.Dock är ju en Grålle tacksam ur det avseendet, den når i princip ända ner till marken.
Tusan, nu blir man ju nostalgisk, om ni visste hur mycket timmer jag kört fram med en Grålle.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Då får vi införa brett och för brett. Med parallella armar så svänger det inte, kan bara röra sig i sidled. Med armarna lite utåt från traktorn räknat så kan det svänga lite. Med armarna mot stoppen så blir det stumt (=dumt).martin_johanssonn skrev:
Höjden mellan lyftsprintar och toppstång, är det på traktorn eller på redskapet ni menar?
En konstgödselspridare har höjden så att lyftarmar och toppstång är nästan parallella medan harven bör ha bra frigång längst bak har en större höjd mellan lyftsprint och toppstång så toppstången pekar mera uppåt från traktorn sett.
Sedan den som sätter lyftsprintarna på fel höjd får väl göra om göra rätt. redskapet bör nå ned till marken.
Det finns säkert något mekanik CAD program som kan simulera rörelse så kan ni prova med olika höjder på toppstång, annars så finns det kartong och knappnålar.
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Lastare på en Grålle.............
Skaffa breda framdäck och en rejäl motvikt bak, men var det går att ta ut hydraulolja vet jag inte. Problemet med orginalpumpen är att den sitter EFTER kopplingen så för att lyfta måste man lägga ur växeln och släppa upp kopplingen, en aning irriterande om man kört något modernare före. Det kan ju vara så att det sitter hydralpump på motorn och då är det inget problem.
Hur mycket olja finns i orginaltanken, kommer det att räcka? (till "och dylikt")
Ska du ha lastare borde du skaffa något som är lite tyngre än Grållen.
Protte
Skaffa breda framdäck och en rejäl motvikt bak, men var det går att ta ut hydraulolja vet jag inte. Problemet med orginalpumpen är att den sitter EFTER kopplingen så för att lyfta måste man lägga ur växeln och släppa upp kopplingen, en aning irriterande om man kört något modernare före. Det kan ju vara så att det sitter hydralpump på motorn och då är det inget problem.
Hur mycket olja finns i orginaltanken, kommer det att räcka? (till "och dylikt")
Ska du ha lastare borde du skaffa något som är lite tyngre än Grållen.
Protte
Ja, att det inte är någon idealisk lastartraktor vet jag, men det gick bra på 50-talet i yrkesmässigt bruk så då duger det nog åt mig till att flytta nån skopa grus då och då.
Det där med att den sitter efter kopplingen låter ju lite meckigt, kanske är lättare att montera en pump med remskiva på motorn, eller kanske på kraftittaget...?
Det där med att den sitter efter kopplingen låter ju lite meckigt, kanske är lättare att montera en pump med remskiva på motorn, eller kanske på kraftittaget...?