Jodå, det hela är ett mycket komplicerat ämne, helt klart! Och givetvis har du rätt i att det finns många faktorer som gör att det inte BARA är utbud och efterfrågan som avgör lönen i alla yrkeskategorier.
Skatter etc som är lika för alla yrken snedvrider inte marknadsekonomin, däremot sådant som INTE gäller alla, som tex rotavdrag.
Svensk sjukvård är internationellt sett betydligt dyrare än vad den är bra, sannolikt till stor del pga att den till största del utförs i statlig regi. Jag skulle föredra statlig UPPHANDLING och konkurrensutsatt (dvs både statligt och privat) UTFÖRANDE.
Skatter etc som är lika för alla yrken snedvrider inte marknadsekonomin, däremot sådant som INTE gäller alla, som tex rotavdrag.
Svensk sjukvård är internationellt sett betydligt dyrare än vad den är bra, sannolikt till stor del pga att den till största del utförs i statlig regi. Jag skulle föredra statlig UPPHANDLING och konkurrensutsatt (dvs både statligt och privat) UTFÖRANDE.
Återigen håller jag inte helt med dig. Skatter som är lika för alla yrken kan snedvrida marknadsekonomin, eftersom det finns regler (elbehörighet, försäkringar som inte gäller om man inte har våtrumscertifikat - så är det väl? - har inte riktigt koll på detta - men du förstår min poäng - vi kan inte alltid välja att göra jobbet själv även om vi har erfoderlig kunskap) som gör en jämförelse mellan att göra jobbet själv och ta in en hantverkare inte låter sig göras. Speciellt om inkomstskatt/egenavgifter och moms blir en relativt stor post så blir jämförelsen mellan att göra jobbet själv och att ta in en hantverkare viktig. Och kan man inte göra den jämförelsen så spelar skattetrycket in, och snedvrider marknadsekonomin. SOm en parantes så vill jag nämna - även om det inte hör till ämnet - att en högt skattetryck på tjänster på sikt är ett hot mot mer eller mindre specialiserade yrkesgrupper - det blir helt enkelt för dyrt jämfört med att göra jobbet själv. Sen kan ju en hög skatt ha andra fördelar, men det är en helt annan diskussion.injonil skrev:
Rotavdrag är ytterliggare en faktor som stärker mitt tidigare argument.
Priset på svensk sjukvård i stort i jämförelse med utlandet har jag för dålig koll på för att uttala mig om. Men oavsett så var det inte riktigt vad jag menade. Jag menade att det i en ren marknadsekonomi kommer att kosta dig allt du äger för att bli akutopererad för en livshotande skada om det enbart finns 1 läkare inom den sträcka som du kan transporteras innan du avlider. Och eftersom man faktiskt inte måste betala allt man äger för en sådan operation i Sverige idag, så kan det finnas visst fog för åsikten att läkare ibland är underbetalda, i alla fall i förhållande till de taxor de skulle kunna ta ut i en ren marknadsekonomi vid viss tidpunkter.
Men man kan ju åtminstone konstatera att timlönen för en byggare är i högre grad beror på utbjuden kvantitet och efterfrågad kvantitet än för en läkare - vars lön inte är påverkade av utbjuden kvantitet och efterfrågad kvantitet i samma utsträckning. Vilket återigen kan göra att en lönejämförelse mellan en läkare och en byggare kan ta sig lite dyster för läkaren - i alla fall ur vissa synvinklar.
Sen måste nog en jämförelse mellan olika arbeten göras lite djupare än bara timlönen. Som det har skrivits om tidigare i tråden så spelar såklart risken för att blir fysiskt/psykiskt utsliten, ansvaret som följer med tjänsten, möjligheten att släppa jobbet när man kommer hem, studieskulder och andra hyfsat objektiva faktorer in. Och så en massa subjektiva....om man gillar att vara läkare, byggare eller vad det nu är.
Det är ju just sådant som styr utbudet och efterfrågan! För ett tråkigt, svårt, enahanda, kroppsligt utslitande jobb krävs det givetvis en högre lön för att någon ska vilja göra det! Ett enkelt, småkul, okomplicerat jobb är det många som vill utföra, dessutom blir efterfrågan låg eftersom kunden kan tänka sig att göra det själv... Osv.Daniel_N skrev:
Att prata timlön ut till kund blir för komplicerat eftersom det ofta inte bara är en ren ersättning för en arbetsprestation. Enklare att hålla sig till den timlön som respektive yrkesutövare får av en arbetsgivare i lönekuvertet.
Att utslitande jobb etc påverkar utbudet har du helt rätt i. Det är dock ett sidospår. Att utbudet bestäms av risken för att bli utsliten i det aktuella yrket betyder inte att timlönen på ett bygga bestäms enbart av utbud och efterfrågan (det är 2 helt olika saker), vilket är den tes (som du verkade utgå ifrån i inlägg nr 74) jag har försökt att motbevisa och den röda tråd jag har försökt att hålla mig till. Jag menar alltså att Ja - kraven på jobbet etc påverkar utbud och i viss mån efterfrågan. Men Nej - timlönen på ett bygge bestäms inte enbart av utbud och efterfrågan. Huvudfrågan vill jag besvara på det viset.injonil skrev:
Angående att jämföra olika yrken hänvisar jag till mitt föregående inläg (nr77).
Både debitering och timlön måste diskuteras, då förhållandet mellan dem bland annat används för att belysa de faktorer som jag har angett som gör att inte enbart utbud och efterfrågan bestämmer timlönen för en byggare (eller vem som helst i princip).
Det går att härleda de flesta "konstigheter" vad gäller prissättningen på olika tjänster. Att det är svårt och att det är många faktorer som måste beaktas är inte ett bevis på att marknadskrafterna ej fungerar.Daniel_N skrev:
Men de faktorer som jag har tagit upp i denna tråd, idag, visar enligt mig att timlönen på ett bygge inte enbart bestäms av utbud och efterfrågan (vilka enbart är några av alla marknadskrafter enligt min mening). Håller du med mig om detta?
Och för att belysa en del av dessa faktorer måste man se på både timlön och timdebitering, varför jag är tveksam till ditt inlägg nr 78 då du skriver att det blir för komplicerat att skriva om timdebitering till kund.
Och för att belysa en del av dessa faktorer måste man se på både timlön och timdebitering, varför jag är tveksam till ditt inlägg nr 78 då du skriver att det blir för komplicerat att skriva om timdebitering till kund.
Nja, vi är överens om att det finns faktorer som snedvrider marknadskrafterna men vi har nog olika syn på i vilken omfattning detta påverkar priserna.
När det gäller pris till kund är det för mig självklart att timpriset som tex en VVS-firma sätter blir relativt högt till stor del pga att det är mycket omfattande att rätta till felaktigheter. En målare som slarvat med fasadmålningen är lätt åtgärdat, men att riva ut ett badrum pga att tätskiktet är felaktigt utfört blir en betydligt större operation.
Jag kan tänka mig att det även skiljer en del på "talang" hos de som söker sig till olika typer av jobb. Ju fler duktiga människor som söker sig till en viss yrkeskategori desto bättre och billigare jobb kan utföras!
När det gäller pris till kund är det för mig självklart att timpriset som tex en VVS-firma sätter blir relativt högt till stor del pga att det är mycket omfattande att rätta till felaktigheter. En målare som slarvat med fasadmålningen är lätt åtgärdat, men att riva ut ett badrum pga att tätskiktet är felaktigt utfört blir en betydligt större operation.
Jag kan tänka mig att det även skiljer en del på "talang" hos de som söker sig till olika typer av jobb. Ju fler duktiga människor som söker sig till en viss yrkeskategori desto bättre och billigare jobb kan utföras!
injonil skrev:
Kanske har vi olika syn på det. Microekonomi är inte mitt huvudämne, speciellt inte med inriktning på praktisk tillämpning i byggsektorn. Därför har min avsikt varit att framföra att det finns andra faktorer än utbud och efterfrågan som påverkar timlönen för en byggare, se tillbaka till inlägg nr 74, men inte att göra någon värdering av hur stor inverkan dessa faktorer har i förhållande till faktorerna utbud och efterfrågan. Om det har verkat så, så beror det förmodligen på att jag har uttryckt mig lite slarvigt.
Och eftersom jag inte vet hur jag ska värdera ovan nämnda faktorers inverkan i förhållande till inverkan (på timlönen) för utbud och efterfrågan, vet jag inte heller om du och jag har olika syn på omfattningen i citatet ovan.
Det där var ju skitsnack.Jodde skrev:
Jobbar själv som it-konsult. Debiterar upp till 2000:- i timman. Då till företag som volvo, ericsson och alla andra stora spelare.
Ett par reflektioner.
Hur mycket får jag ut av detta? Hmmm. Knappt något.
Har de stora företagen råd att betala det, ja!
Nu till hantverkare.
Visst. De riktar sig säkert också till stora företag, men de riktiar sig till privatpersoner också. Det gör inte it-konsulter.
En privatperson kan ju inte betala 1000:- / timman för att få en sladd dragen eller vad det nu handlar om. Det har vi inte råd med...
Sedan hela snacket om utbrändhet. En än gång, du vet inte vad du pratar om. Det är olika former av utbrändhet. Had jag fått jobba med kroppen så hade jag förmodligen mått bättre än vad jag gör idag. Här är det huvudet som är slut... Olika former av utbrändhet, går inte att rangordna.
Själv är jag hellre slut i kroppen, än i skallen.
Ta betalt av företagarna, sänk konstnaden mot privatpersoner.
Sedan ett tips från mig smo också jobbar mot kunder. Försök odla kontakterna mot dem, det är trots allt de som betalar eran lön i slutändan. (att ta betalt för 1½ resväg när det är 15 min är helt oacceptablet, fattar inte att någon går med på det.)
Så nu fick jag gnällt lite
Ptja, själv väljer jag både bilverkstad och tandläkare efter såväl pris som kvalité och bemötande.
Tidigare hade jag en tandläkare som försökte ta hutlöst betalt så jag gick till en annan tandläkare för en second opinion. Det visade sig att den första försökte skinna mig genom att göra onödiga lagningar. Nu sparar jag pengar och får ett bättre jobb gjort.
Verkstad bytte jag faktiskt till en dyrare eftersom de hade bättre service och erbjöd bra tilläggstjänster (lånebil och tvätt).
På samma sätt gör jag när jag väljer hantverkare. Hittar jag någon som kommer i tid och gör ett bra jobb på rimlig tid utan att försöka ta betalt för servicebil och annat snickeliding så betalar jag gladeligen en högre timpenning.
Tidigare hade jag en tandläkare som försökte ta hutlöst betalt så jag gick till en annan tandläkare för en second opinion. Det visade sig att den första försökte skinna mig genom att göra onödiga lagningar. Nu sparar jag pengar och får ett bättre jobb gjort.
Verkstad bytte jag faktiskt till en dyrare eftersom de hade bättre service och erbjöd bra tilläggstjänster (lånebil och tvätt).
På samma sätt gör jag när jag väljer hantverkare. Hittar jag någon som kommer i tid och gör ett bra jobb på rimlig tid utan att försöka ta betalt för servicebil och annat snickeliding så betalar jag gladeligen en högre timpenning.
Jag är hos tandläkaren var tredje år. Kanske är sällan. Vad vet jag. Det kostar 1000:- kanske.GoForIt skrev:
Vissa går nog oftare.
Men inte går en normal villaägare till tandläkaren lika ofta som denna tar hem en hantverkare?
10 timmars hantverkstid blir en hel del pengar, redan idag. Räcker till många tandläkarbesök.
Sedan ska vi inte ge oss in på vilket värde en tandläkare tillför, vilken press denna måste ha osv.
Möjligen har jag sämre tänder..stew skrev:
Jag var där tidigare i veckan (för det årliga besöket) och betalade 3 200 kr.
Jag tror inte tandläkaren var i mitt behandlingsrum mer än 15 minuter.
Vi (jag och frun) anlitar inte hantverkare för 6 400 kr i snitt per år.
Alltså jag säger inte att tandläkaren har för hög taxa, men på något sätt så är det för stor skillnad och låg förståelse för en hantverkares krav på timpeng.
