Så satte man kakel då
En yrkesman, murare, instruerade mig i kakelsättandets ädla konst. Jag tror året var 1970. Så här gör man:
Man lägger en lagom klick fix på plattan (det där med lagom var svårt). Sedan rör man lite på plattan så att den hamnar i liv med de andra. Ganska ojämna väggar kunde kaklas jämna med den tekniken. Om väggen bestod av spånskivor eller annat material som kunde röra sig och spräcka skivorna skulle man sätta ett kycklingnät på väggen före kaklingen.
Den tekniken medförde att det fanns en hel del luft bakom kaklingen. Om en fog inte tätade så kunde vatten ta sig in och sprida sig i det luftiga utrymmet. Kan det vara den tekniken som...?
Nä så kan det väl inte vara?
Hälsar särskilt till Syster Yster.
Man lägger en lagom klick fix på plattan (det där med lagom var svårt). Sedan rör man lite på plattan så att den hamnar i liv med de andra. Ganska ojämna väggar kunde kaklas jämna med den tekniken. Om väggen bestod av spånskivor eller annat material som kunde röra sig och spräcka skivorna skulle man sätta ett kycklingnät på väggen före kaklingen.
Den tekniken medförde att det fanns en hel del luft bakom kaklingen. Om en fog inte tätade så kunde vatten ta sig in och sprida sig i det luftiga utrymmet. Kan det vara den tekniken som...?
Nä så kan det väl inte vara?Hälsar särskilt till Syster Yster.
Varför är det så många som tror att kakel och fog är vattentätt?
Ok, det är inte vattentätt, men hur mycket vatten släpper fogen igenom egentligen?
Vattnet tar väl lättaste vägen så länge det rinner. På väggarna borde inte mycket vatten komma igenom fogarna. På golvet kanske lite mer kommer igenom när det blir liggande i fogarna, men har man värme så försvinner det väl ganska fort också?
Säg att man har hål i tätskiktet på golvet, hur stor är då risken att något vatten faktiskt tar sig igenom flytspacklet, förbi golvvärmen och ner till spånet?
Vattnet tar väl lättaste vägen så länge det rinner. På väggarna borde inte mycket vatten komma igenom fogarna. På golvet kanske lite mer kommer igenom när det blir liggande i fogarna, men har man värme så försvinner det väl ganska fort också?
Säg att man har hål i tätskiktet på golvet, hur stor är då risken att något vatten faktiskt tar sig igenom flytspacklet, förbi golvvärmen och ner till spånet?
Jaså?LUDDET skrev:
Vad ska man då med tätskikt till?
Vatten tar sig igenom fogen på ett ögonblick, fogen är egentligen bara för estestiken!
Jag tror fog och fix släpper igenom oanat mycket.tihimas skrev:
T.o.m betong blir ju ganska snabbt fuktigt någon mm ner och betong känns ju som att det är betydligt tätare, jämfört med det lite lätt porösa fixet och fogen.
ahh, det är ju vad jag tror.
Klarar inte fallet av att hälla bort tillräckligt mycket vatten så att det lilla som är kvar kan dunstas av golvvärmen? Iofs kanske man inte har golvvärme i våtzonen, men hela golvet blir väl någorlunda varmt ändå? Och två centimeter flytspackel släpper väl inte igenom vatten så fort att det inte hinner dunsta?
Om man har ett hål i tätskiktet, där man hela tiden använder vatten, så då kommer man att få problem. Det är bara en tidsfråga.
Fogen måste man ha, både tekniskt och praktiskt. Tekniskt. Det går att lägga utan fog, om golvet är 100% plant och plattorna är exakt lika stora. Vid fall så blir det genast svårare.
Det praktiska är att smuts inte fastnar mellan plattorna.
Och sen, fogen är aldrig tät.
Fogen måste man ha, både tekniskt och praktiskt. Tekniskt. Det går att lägga utan fog, om golvet är 100% plant och plattorna är exakt lika stora. Vid fall så blir det genast svårare.
Det praktiska är att smuts inte fastnar mellan plattorna.
Och sen, fogen är aldrig tät.
Golvvärmen hjälper till att torka upp golvet, men det räcker inte för att förhindra en skada.
Följande är saxat ur en rapport från SP. Den säger en del om mängden fukt bakom kakel och klinker;
"Vi monterade kakelplattor på en glasskiva med fästmassa och fogade mellan plattorna med fogmassa. Efter att konstruktionen hade torkat ut, vilket tog ungefär två månader, belastades kaklet med en vattenhinna på ca 5 mm. Redan efter 2 minuter trängde vatten genom fogmassan mellan kakelplattorna och blev synlig på baksidan genom glasskivan i fästmassan.
Efter ca två dygn förekom det fritt vatten i fästmassan bakom hela den kaklade ytan och då avbröts fuktbelastningen och uttorkning i rumsluft med normal temperatur och relativ fuktighet påbörjades. Efter en månad förekom fortfarande fritt vatten i fästmassan. För att torka ut allt vatten i fästmassan behövdes en uttorkningstid som var längre än sex månader. Försöket utfördes på tre olika fogmassor, som är vanligt förekommande på marknaden, med samma resultat.
Anledningen till den snabba uppfuktningen är att vatten sugs kapillärt in till fästmassan via fogmassan mellan kakelplattorna. Fukten i fästmassan skall sedan torka ut via diffusion mellan kakelplattorna, vilket är en långsam process och leder därför till en lång uttorkningstid.
Med ovanstående resultat och resonemang kan man förutsätta att det alltid är i stort sett 100 % relativ fuktighet i fästmassan bakom kaklet när duschutrymmet används normalt. Man kan också förutsätta att det finns risk för att tätskiktet även utsätts för fritt vatten, dvs vattentryck."
Följande är saxat ur en rapport från SP. Den säger en del om mängden fukt bakom kakel och klinker;
"Vi monterade kakelplattor på en glasskiva med fästmassa och fogade mellan plattorna med fogmassa. Efter att konstruktionen hade torkat ut, vilket tog ungefär två månader, belastades kaklet med en vattenhinna på ca 5 mm. Redan efter 2 minuter trängde vatten genom fogmassan mellan kakelplattorna och blev synlig på baksidan genom glasskivan i fästmassan.
Efter ca två dygn förekom det fritt vatten i fästmassan bakom hela den kaklade ytan och då avbröts fuktbelastningen och uttorkning i rumsluft med normal temperatur och relativ fuktighet påbörjades. Efter en månad förekom fortfarande fritt vatten i fästmassan. För att torka ut allt vatten i fästmassan behövdes en uttorkningstid som var längre än sex månader. Försöket utfördes på tre olika fogmassor, som är vanligt förekommande på marknaden, med samma resultat.
Anledningen till den snabba uppfuktningen är att vatten sugs kapillärt in till fästmassan via fogmassan mellan kakelplattorna. Fukten i fästmassan skall sedan torka ut via diffusion mellan kakelplattorna, vilket är en långsam process och leder därför till en lång uttorkningstid.
Med ovanstående resultat och resonemang kan man förutsätta att det alltid är i stort sett 100 % relativ fuktighet i fästmassan bakom kaklet när duschutrymmet används normalt. Man kan också förutsätta att det finns risk för att tätskiktet även utsätts för fritt vatten, dvs vattentryck."
Om vattnet tar sig igenom fogen på ett ögonblick så kommer tvålrester och hår att samlas i fogarna. Vid toaletten där killarna inte går tillräckligt nära, därför att man överskattar längden, kommer urin att sugas upp av fogarna. Kontentan blir att klinkergolv är riktigt ohygieniska. Man hinner inte heller med att skrapa vatten mot golvbrunnsgallret.tank77 skrev: