Vit oljefärg var väl inte direkt ovanligt i hemmen och användes ibland i kök, men lika ofta målade man ju med någon annan klassisk linoljefärg, exempelvis blekt grått, gult eller grönt. Sannolikt t o m oftare eftersom dessa färger säkert var mer praktiska. Därför är det väl egentligen inte fel med vitt kök, men lite tråkigt med likriktningen. Samtidigt upplevs ju vitt som en fräsch och ljus färg och den funkar ju med alla andra färger vilket gör att man kan inreda fritt. Jag skulle nog också hellre måla vitt än grått, om jag inte visste hur huset sett ut tidigare.
/Pontus
/Pontus
För mig handlar byggnadsvård om själva byggnaden och inte om vilka möbler och färgnyanser man väljer. Det är bara yta och kan lätt förändras efter tycke och smak.
Jag tror det är bäst för ett gammalt hus att fortsätta vårda det med liknande materiel. Vårt hus har stått i överhundra år och har inte blivit angripet av mögel eller annat. Detta är, för mig, bevis på att befintliga materiel fungerar och varför bryta ett vinnande koncept?
Jag tror det är bäst för ett gammalt hus att fortsätta vårda det med liknande materiel. Vårt hus har stått i överhundra år och har inte blivit angripet av mögel eller annat. Detta är, för mig, bevis på att befintliga materiel fungerar och varför bryta ett vinnande koncept?
Man kan ju få tänka i nya banor om man radikalt förändrar förutsättningarna för huset för att få ett bekvämare boende, som att installera tvättmaskin, duscha dagligen, tilläggsisolera, förändra ventilationen, elda mindre i murstockarna osv. Dessutom finns det regler som gör att man inte alltid kan göra som förr, t ex i badrum, med rördragning och liknande. Men om man alltid tänker efter först och inte bara gör som t ex snickaren rekommenderar, utan funderar över alternativet och i första hand väljer traditionella tekniker och material där så är möjligt, är ju mycket vunnet.
/Pontus
/Pontus
Själv tycker jag iofs att möbelhantverket möter byggnadsvården vid många tillfällen och därför bör ses som viktigt för utvecklandet av byggnadsvården. Iprincip husets hela finsnickeri - se det som yta eller ej - har gagn av det levande trähantverket. Det gäller exempelvis virkeskvalitetskunnande, infällningstekniker och konstruktionskunskapen. Med fast inredning som var vanligare ju äldre huset var suddas dessutom gränserna helt ut, det rör sig om allt från fasta sängskåp och vedlåren till modernare skafferier och trappor etc. Men även exempelvis husunika långbänkar och liknande som kanske inte ens kan tas ur huset utan demontering. Yta - javisst - men otroligt karaktärsdanande för det.Harrieth skrev:
Väldigt gammal och intressant tråd. Jag håller med om att den vita inredningsstilen kan bli för mycket men kan inte hjälpa att jag tyvärr dras åt det håller. Personligen så målar jag inte om alla möbler vita utan hittar jag saker på loppis så får det istället vara i det skicket. Det kanske istället kallas för lantligt/slitet?
Ni som bor i så pass gamla hus, hur inreder ni? Om vi nu går ifrån byggvård och pratar inredning och detaljer.
Ni som bor i så pass gamla hus, hur inreder ni? Om vi nu går ifrån byggvård och pratar inredning och detaljer.
Vad kul! Inredning i gamla hus är spännande. Det är lätt att ondgöra sig över helvita heminteriörer, och det gör jag gärna! Men inte nu. För vår del, maken håller alltid med som tur är! så tenderar möblemanget att bli äldre och äldre, eller att vi låter göra nya i gammal stil. Jag är jätteglad att vi inte köpt på oss för mycket nya möbler nu när vi sitter med en gammal fastighet med mycket originaldelar. Undantaget badrum och tvättstuga som ju ställer sina krav för att fungera! Annars är det väldigt lite trärent om det inte är det i originalskick och mycket målat i mättade färger blandat med äldre fanérade möbler. Textilier är svårast. Jag dammsuger loppisar på trasmattor och kompletterar med tuftade yllemattor, mest för värmens skull. Gardiner hittar man fina på hemslöjden. Lite modernare möbler för barnen, utom skrivborden! Färg på väggar. Tapeter och målade bröstningar. Det vita får stanna i tak och på murstock.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag skulle gärna enbart möblera med gamla möbler, men där säger min make stopp. I kontoret ska det vara ergonomiska möbler, tycker han, vilket innebär kontorsinredning från ikea... Och vi har en kontinentalsäng, vilket känns föga gammeldags. Det kräver lite högre sängbord också.
Jag har en faiblesse för femtio- och sextiotalsmöbler och har en del sådant i min ägo. Men... I ärlighetens namn känns det inte som om min Verner Panton-lampa "Panthella" i knallorange passar in bland linoljemålade väggar i jordpigment. Jag överväger en bastu med relaxavdelning jag kan inreda med min sextiotalssamling...
Annars, får man nog säga, blir det en salig röra. En del nytt, som soffa och säng. En del är ärvt, som ett jättefint klädskåp i försiktig rokokostil som min mormors bror snickrade när han gick som lärling eller min mormors "gustavianska" matsalsbord (eg 1900-tal). En del allmogemöbler som funnits i huset eller platsbyggts i huset från 1800-talets slut och 1900-talets början. En del som följde med huset, framför allt trettio- och fyrtiotalsmöbler. Gamla lampor är jag helt tokig i och har en hel del globlampor och fotogenlampor, bland annat en takkrona från 1800-talet som är helt fantastisk. Gärna färggrannt och formgivning som för tankarna bakåt (ännu mer ikea: jag tycker att yllemattorna Kattrup och Kibäk är jättefina). Bokhyllor är lite svårt, jag jobbar ju som både musik- och litteraturrecensent och har massor av skivor och böcker. Det blir i ärlighetens namn ikea där också, från 1700-talsserien och sådant jag kan måla själv. Vill inte gärna belasta gamla möbler med en massa kilon vinylskivor och romaner. Mattor och trasmattor finns i huset i parti och minut, bland annat en väldigt fin orientalisk matta som kommer att få vara kvar. Konsten som hamnar på mina väggar, min stora stolthet, är dock (post)modern, bland annat Ernst Billgren och Martin Bradley. Jag drömmer dock om en vävd antik vepa jag kan sätta upp på vardagsrumsväggen. Prydnadsföremålen är framför allt keramik från femtio- och sextiotalet jag samlar på, och en del reseminnen i framför allt keramik. En väldigt salig röra, med andra ord, men jag tycker mig ändå få ihop det... på något sätt.
Jag har en faiblesse för femtio- och sextiotalsmöbler och har en del sådant i min ägo. Men... I ärlighetens namn känns det inte som om min Verner Panton-lampa "Panthella" i knallorange passar in bland linoljemålade väggar i jordpigment. Jag överväger en bastu med relaxavdelning jag kan inreda med min sextiotalssamling...
Annars, får man nog säga, blir det en salig röra. En del nytt, som soffa och säng. En del är ärvt, som ett jättefint klädskåp i försiktig rokokostil som min mormors bror snickrade när han gick som lärling eller min mormors "gustavianska" matsalsbord (eg 1900-tal). En del allmogemöbler som funnits i huset eller platsbyggts i huset från 1800-talets slut och 1900-talets början. En del som följde med huset, framför allt trettio- och fyrtiotalsmöbler. Gamla lampor är jag helt tokig i och har en hel del globlampor och fotogenlampor, bland annat en takkrona från 1800-talet som är helt fantastisk. Gärna färggrannt och formgivning som för tankarna bakåt (ännu mer ikea: jag tycker att yllemattorna Kattrup och Kibäk är jättefina). Bokhyllor är lite svårt, jag jobbar ju som både musik- och litteraturrecensent och har massor av skivor och böcker. Det blir i ärlighetens namn ikea där också, från 1700-talsserien och sådant jag kan måla själv. Vill inte gärna belasta gamla möbler med en massa kilon vinylskivor och romaner. Mattor och trasmattor finns i huset i parti och minut, bland annat en väldigt fin orientalisk matta som kommer att få vara kvar. Konsten som hamnar på mina väggar, min stora stolthet, är dock (post)modern, bland annat Ernst Billgren och Martin Bradley. Jag drömmer dock om en vävd antik vepa jag kan sätta upp på vardagsrumsväggen. Prydnadsföremålen är framför allt keramik från femtio- och sextiotalet jag samlar på, och en del reseminnen i framför allt keramik. En väldigt salig röra, med andra ord, men jag tycker mig ändå få ihop det... på något sätt.
Jag antar att du menar serien Leksvik från Ikea. (Eller menar du den serien de hade ett tag som Move möblre säljer nu) I alla fall ... Jag har en sån bokhylla, men den var ganska ranglig och jag gillade inte riktigt bakkanterna på varje hyllplan. Så jag sågade av alla hyllplan i bakkanten och satte pärlspont i ryggen. Sen har jag målat den med linoljefärg vilket fungerar utmärkt. Och den blev faktiskt mycket trevligare tycker jag.konichiwa girl skrev:
Hur bor ni? Själv bor jag i en skånegård från 1800 talet.
Söker massa inspiration och bilder men har faktiskt haft jättesvårt att hitta något. Skall exempelvis bygga nytt badrum på ovanvåningen och har fått lite förkärlek till alla de här kranarna och blandarna som ser engelska ut.
Försöker hitta annan inspiration till badrum men det är jättesvårt.
Bollar gärna tips och idéer med någon.
Söker massa inspiration och bilder men har faktiskt haft jättesvårt att hitta något. Skall exempelvis bygga nytt badrum på ovanvåningen och har fått lite förkärlek till alla de här kranarna och blandarna som ser engelska ut.
Försöker hitta annan inspiration till badrum men det är jättesvårt.
Bollar gärna tips och idéer med någon.
En nyttilverkad serie jag kör med som finns i både vitaktig färg och grå, av hygglig kvalitet är Englessons Stockholmsserie. http://www.englesson.com/rebuild/catalog.asp?x=show_products&viewColl=11&header=Stockholm
Det enda smolket är att jag inte är helt förtjust i hantverk där det är uppenbart att man fräst, vilket syns på de rundade kanterna, men jag kan leva med det...
Det enda smolket är att jag inte är helt förtjust i hantverk där det är uppenbart att man fräst, vilket syns på de rundade kanterna, men jag kan leva med det...
Fina möbler. MEN DOM ÄR VITA!!!!! Men man kan ju måla......jag penselmålade mina nya IKEA köksskåp i bagarstugan på en gång så dom inte skulle se så MDFiga ut. Får erkänna att våra bokhyllor också är IKEA. Vi har för mycket böcker för att ens tänka tanken att byta alla de hyllorna. Jag älskar 50-60 tal och vi har ganska mycket sådant som vi har i jobblägenheten (byggd -54) i Hufvudhålan. Den är faktiskt inredd helt i 50 och tidigt 60 tal, utom soffan som är ett sorgligt kapitel. Annars är det mycket ärvt som helt plötsligt faller på plats i våra hus. Jag letar hellre på loppis och auktioner än att jag tittar på nytt.
Dom är lite grå-gulstripiga i det vita, eller vad dom nu kallar whitewash... Inte var det väl totalförbud mot vitt? Det är juu när väggar-golv-tak-make och hund skall vara vitt det blir jobbigt.
Anders, vad menar du med rundningen? Förr rundade man väl av med en hyvel istället för en fräs? Missförstår jag dig?
Nä jag har personligen fått mig en liten tankeställare nu när vi äntligen fått tag på ett hus att jobba vidare på. köpte ett hus från -26, 1m tjock natursstensgrund, reveterat, orginal panel i hall och trappan, inga "nya" utbyggnader etc etc.
säljarna var ett par som båda var byggnadsingenjörer och de hade lagt ner mycket tid och omtanke på byggnadsvård. Det var närmare 100 pers och tittade. För oss som var "byggnadsvårdsintresserade" hade det ett mycket stort värde alla de grejerna som de hade gjort. Vi var dock de enda som bjöd på huset då de andra intressenterna tyckte "det är för mycket att göra om man skall göra det modernt" " det är inte tilläggsisolerat" "alldeles för litet" "för litet badrum"
Sedan att väldigt många av de dyra grejerna var gjorda betydde väldigt lite för folk.. renoverad murstock, nytt tak, renoverad puts..
man riskerar väldigt mycket fortfarande genom att återställa och byggnadsvårda om man inte kan hitta köpare som lägger samma värde på det.
en annan grej är ju också att många byggnadsvårdare vill göra det mesta själva, köpa ett hus som är totalt färdig återställt är nog inte många som är villiga att betala för.
våra säljare var väldigt besvikna på att de fick sålt deras hus för ett väldigt lågt pris men de sken upp riktigt rejält när jag började fråga om gamla foton, ritningar etc etc
det jag ville få sagt iaf är att vi kommer gå vidare med detta hus med att sätta våra detaljer på huset men kommer inte riva upp och ändra på allt det de förra ägarna har börjat på
säljarna var ett par som båda var byggnadsingenjörer och de hade lagt ner mycket tid och omtanke på byggnadsvård. Det var närmare 100 pers och tittade. För oss som var "byggnadsvårdsintresserade" hade det ett mycket stort värde alla de grejerna som de hade gjort. Vi var dock de enda som bjöd på huset då de andra intressenterna tyckte "det är för mycket att göra om man skall göra det modernt" " det är inte tilläggsisolerat" "alldeles för litet" "för litet badrum"
Sedan att väldigt många av de dyra grejerna var gjorda betydde väldigt lite för folk.. renoverad murstock, nytt tak, renoverad puts..
man riskerar väldigt mycket fortfarande genom att återställa och byggnadsvårda om man inte kan hitta köpare som lägger samma värde på det.
en annan grej är ju också att många byggnadsvårdare vill göra det mesta själva, köpa ett hus som är totalt färdig återställt är nog inte många som är villiga att betala för.
våra säljare var väldigt besvikna på att de fick sålt deras hus för ett väldigt lågt pris men de sken upp riktigt rejält när jag började fråga om gamla foton, ritningar etc etc
det jag ville få sagt iaf är att vi kommer gå vidare med detta hus med att sätta våra detaljer på huset men kommer inte riva upp och ändra på allt det de förra ägarna har börjat på
Redigerat: