Vill bara tillägga att man bör avlägsna också knutbrädorna iannan man nytt vindtätt.
Jag skulle gissa att byggnaden är uppförd perioden 1850-1900. Timringen består av relativt klena och fint sågade stockar. Hade huset varit äldre skulle det sannolikt haft lägre bottenvåning och grövre material. Eftersom huset tillhör industrialiseringens epok har det troligen varit från början bemålat med slamfärg. Falurött rakt över timmerknutar och allt.
Brädfodringen var nyare. De vita knutbrädorna är alltså ett sentida tillfört stilideal.
Jag skulle gissa att byggnaden är uppförd perioden 1850-1900. Timringen består av relativt klena och fint sågade stockar. Hade huset varit äldre skulle det sannolikt haft lägre bottenvåning och grövre material. Eftersom huset tillhör industrialiseringens epok har det troligen varit från början bemålat med slamfärg. Falurött rakt över timmerknutar och allt.
Brädfodringen var nyare. De vita knutbrädorna är alltså ett sentida tillfört stilideal.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Den här bilden är tagen i början av 1900-talet - före 1910 - i mitten av Lappland och huset har vita knutar och är i övrigt både rödmålat och naket. Har man laxade slätknutar har det varit nödvändigt att skydda dem med knutbrädor redan när huset uppfördes, och slätknutarna ersatte mig veterligen hornknutarna cirka sekelskiftet.
Vilken vacker bild, konichiwa girl. Se hur tidens mode med "smäckerhet" och lätthet påverkat huset. Vindskivornas smala mått och det tunna spåntaket gör ju att taket känns som en tunn linneduk.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ja, visst är det vackert? Nu ser det mer ut som ett hus byggt på fyrtiotalet. Av den där vackra verandan syns icket ett spår...
De regionala variationerna är stora. I sydligare delar av landet ersattes hornknuten oftast inte alls av laxknut, utan av STÅENDE timmer och "snabba" plankkåkar. I min gamla hemstad kallas de "pluttabohus", eftersom man byggde av emballagevirke, rivningsrester och "pluttar" som fanns till hands. Ibland flyttade man hela hus, och försökte "förfina" dem enligt gällande mode.
Byggnaden på fotot torde mycket riktigt härröra från den tid konichiwa girl gissar. Däremot låter jag vara osagt om kulörsättningen av knutbrädan bygger på någon snabbt spridd modenyck. Anekdoten om Riddarhusets tegelröda väggar och vita hörnstenar kan vi nog lämna därhän.
Jag har själv sett timmerbyggnader vägg i vägg med varandra med olika knuttyp (och oftast samma kulörsättning). Nakna knutar är definitivt regel på den "äldre tidens" timring med dubbelhaksknutar. När så brädfodring kom på modet tycks några ha valt att helt resolut fasa ner ändtimret. Andra valde att bygga in dem i "knutlådor".
Alla dessa variationer och kombinationer ökar i antal med industrialisering och konsumtionsekonomi. Därför är många byggnader svåra att datera, och ännu svårare att pietetsfullt kulörsätta.
Byggnaden på fotot torde mycket riktigt härröra från den tid konichiwa girl gissar. Däremot låter jag vara osagt om kulörsättningen av knutbrädan bygger på någon snabbt spridd modenyck. Anekdoten om Riddarhusets tegelröda väggar och vita hörnstenar kan vi nog lämna därhän.
Jag har själv sett timmerbyggnader vägg i vägg med varandra med olika knuttyp (och oftast samma kulörsättning). Nakna knutar är definitivt regel på den "äldre tidens" timring med dubbelhaksknutar. När så brädfodring kom på modet tycks några ha valt att helt resolut fasa ner ändtimret. Andra valde att bygga in dem i "knutlådor".
Alla dessa variationer och kombinationer ökar i antal med industrialisering och konsumtionsekonomi. Därför är många byggnader svåra att datera, och ännu svårare att pietetsfullt kulörsätta.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Det är Lappland vi talar om här, i ännu väglöst land och en by bestående av sammanlagt två hushåll. Någon "snabbt spridd modenyck" går det i överhuvudtaget inte att tala om. Och jag "gissar" inte, jag vet när huset är byggt, och jag vet när fotografiet är taget. Det är min mors sambos föräldrahem. Och låt mig förtydliga mig: på liggtimmerhus ersatte laxknuten hornknuten cirka sekelskiftet. Jag trodde att det framgick, men det gjorde det tydligen inte.
Den äldre lillstugan på gården på fotografiet har för övrigt hornknutar med stående kvartsstockar som fällts in i mitten.
Det är sant att det finns stora lokala variationer. Därför tycker jag också att det är mycket vanskligt att slänga ur sig en sådan sak som att vita knutbrädor är ett "sentida tillfört stilideal".
Tillägg: Enligt i alla fall "Så renoveras torp och gårdar" så började knutskallarna kläs in med stående panel "ganska tidigt" och oljefärgade knutar blev vanligt under sent 1800-tal, även vita knutar på större gårdar medan små gårdar endast rödfärgades (exempel från vårt hus: boningshuset hade vita knutar på bilder från 1920, medan bagarstugan är helt rödfärgad med undantag för fönstren). Och enligt Stockholms länsmuseum var vita knutar, vindskivor och andra detaljer "vanligt förekommande" 1900-1920. Gysingekatalogen beskriver knutlådor i avvikande färg redan perioden 1750-1800. Enligt "Frågor och svar om byggnadsvård" blev det vanligt att måla knutlådor och vindskivor i vid sekelskiftet och framåt. De höjer dock en varningens finger för att dåtidens blyvita kulör var gråare än idag. Litteraturen tycks vara oenig med dig, billy_baver.
Den äldre lillstugan på gården på fotografiet har för övrigt hornknutar med stående kvartsstockar som fällts in i mitten.
Det är sant att det finns stora lokala variationer. Därför tycker jag också att det är mycket vanskligt att slänga ur sig en sådan sak som att vita knutbrädor är ett "sentida tillfört stilideal".
Tillägg: Enligt i alla fall "Så renoveras torp och gårdar" så började knutskallarna kläs in med stående panel "ganska tidigt" och oljefärgade knutar blev vanligt under sent 1800-tal, även vita knutar på större gårdar medan små gårdar endast rödfärgades (exempel från vårt hus: boningshuset hade vita knutar på bilder från 1920, medan bagarstugan är helt rödfärgad med undantag för fönstren). Och enligt Stockholms länsmuseum var vita knutar, vindskivor och andra detaljer "vanligt förekommande" 1900-1920. Gysingekatalogen beskriver knutlådor i avvikande färg redan perioden 1750-1800. Enligt "Frågor och svar om byggnadsvård" blev det vanligt att måla knutlådor och vindskivor i vid sekelskiftet och framåt. De höjer dock en varningens finger för att dåtidens blyvita kulör var gråare än idag. Litteraturen tycks vara oenig med dig, billy_baver.
Redigerat:
Kan denna lokala variation även gälla färgen på fönsterbågar? Detta är i ett lika väglöst, djupaste småland 
Jag hittar nämligen ingen annan färg på mina bågar än 2 lager vitt, det senare dock blankare och "vitare" än det undre.
Träet är väldigt mörkt i färgen så jag funderar på om de har stått omålade från början?
Jag hittar nämligen ingen annan färg på mina bågar än 2 lager vitt, det senare dock blankare och "vitare" än det undre.
Träet är väldigt mörkt i färgen så jag funderar på om de har stått omålade från början?
Jag tror att att man panelade husen så fort man hade råd till detta. Måste tillägga att mitt härad är norra Västmanland och södra Dalarna. Timmret skulle skyddas och grannen skulle bräckas. Vår mangårdsbyggnad är från 1728 och har troligtvis varit panelad från början. Täckta knutar och breda vindskivor för att skydda stockarna(ryggås). Det är dock en äldre byggnad som är flyttad hit som kan varit "naken". Bagarstugan är en äldre byggning som flyttades hit och byggdes om 1896. Knutarna är släta med knäppa. Vi har panelat huset p g a många ytskador och gles timring, annars hade den också ett vackert slankt utseende med plåttak och liggtimmerfasad.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag vill också tillägga att det under inga omständigheter är tillrådigt att avlägsna knutbrädorna om det är så att knutarna är laxade eller har avsågade hornknutar. Knutskallar är känsliga som det är, och laxningar (eller för den delen avsågade hornknutar) är ännu känsligare för inträngande fukt och risken för rötskador är stor. Har man otur kan laxningen till och med börja krypa ut vilket riskerar hela husets hållbarhet. Eftersom knutbrädorna i princip ligger i liv med fasaden kan man anta att det antingen är en laxknut eller avsågade hornknutar det rör sig om, annars skulle det finnas en knutlåda. Jo, jag glömde: laxade gavelknutar har alltid varit panelinklädda.
Redigerat:
Vill även hoppa in och höra med Gafsan: "panelad från början" kanske är en sanning med modifikation? För även om huset avsågs panelas från början så fick det väl ofta stå ett par år först så att kåken hann självtäta sig, ett fulare ord är sjunka ihop. Antar så pass länge att timmerstommen rödmålats under kanske?
Helt riktigt, Från början är ju lite grovt tillyxat begrepp i dessa diskussioner. För mig är det 10-20 år.....självklart ska timmret sätta sig och det rödmålades säkert då. Samma med interiören. Allt var inte klart på en gång. Skulle inte tro att vår sal blev klar förrän ca 1850. dvs 10-15 år efter påbyggd övervåning blev klar.
"Litteraturen" är inte alls "oense med billy". Knappast inte ens någon författare.
Däremot kan jag instämma med konichiwa girl i hennes senaste inlägg "Jag vill också tillägga att det under inga omständigheter är tillrådigt att avlägsna knutbrädorna om det är så att knutarna är laxade eller har avsågade hornknutar."
När jag ger tipset att "avlägsna knutbrädor" avser jag att man gör det bara för att åter anbringa nya brädor, så snart man lagt ett vindtätt skikt heltäckande runt hörnet. Vilket jag hoppades framgick av sammanhanget.
Däremot kan jag instämma med konichiwa girl i hennes senaste inlägg "Jag vill också tillägga att det under inga omständigheter är tillrådigt att avlägsna knutbrädorna om det är så att knutarna är laxade eller har avsågade hornknutar."
När jag ger tipset att "avlägsna knutbrädor" avser jag att man gör det bara för att åter anbringa nya brädor, så snart man lagt ett vindtätt skikt heltäckande runt hörnet. Vilket jag hoppades framgick av sammanhanget.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ok. Låt mig omformulera mig (igen). De uppgifter du delar med dig av i tråden stämmer inte överens med den byggnadsvårdslitteratur jag har att tillgå här hemma.billy_baver skrev:"Litteraturen" är inte alls "oense med billy". Knappast inte ens någon författare.
Däremot kan jag instämma med konichiwa girl i hennes senaste inlägg "Jag vill också tillägga att det under inga omständigheter är tillrådigt att avlägsna knutbrädorna om det är så att knutarna är laxade eller har avsågade hornknutar."
När jag ger tipset att "avlägsna knutbrädor" avser jag att man gör det bara för att åter anbringa nya brädor, så snart man lagt ett vindtätt skikt heltäckande runt hörnet. Vilket jag hoppades framgick av sammanhanget.
Jag uppfattade det faktiskt som att du menade att knutbrädorna skulle avlägsnas permanent. Mea culpa.
Medlem
· Västra Götaland
· 132 inlägg
Som sagt, de lokala variationerna.... I mina trakter i Västergötland ser jag ganska ofta att husen inte har vita knutar alls utan har röd panel hela vägen runt. Eller är det ett senare påfund än de vita knutarna?
Karin_Lindhagen ställer en riktigt bra fråga. Om vita eller röda knutar kom först är mig veterligen okänt. Däremot är det uppenbart att båda varianterna förekommer över åtminstone hela Svealand och Götaland, utan att man tvärsäkert kan kalla det ena skicket mindre traditionsbundet än det andra.
Seden att brädfordra fasaden spreds ganska snabbt, och påskyndades säkert också av 1800-talets jordreformer. När man rev ut de gamla bondbyarna fick säkert de nya manhusen ganska homogent utseende. Möjligen med ett växande utrymme för personligt tycke, smak och markering av status.
Seden att brädfordra fasaden spreds ganska snabbt, och påskyndades säkert också av 1800-talets jordreformer. När man rev ut de gamla bondbyarna fick säkert de nya manhusen ganska homogent utseende. Möjligen med ett växande utrymme för personligt tycke, smak och markering av status.