Jag tycker detta varit en jätteintressant debatt och jag har uppskattat konichiwas inlägg väldigt mycket och även svaren på dessa. Självklart har en sådan här debatt ett mervärde i just den härtråden. Att någon moderator skulle trycka på Delete-knappen för att kommentarerna är mer förfinade, analyserande och mer långtgående än att bara tycka att "furu är skit"kan jag inte tänka mig.
Jag anser att kulturkritiker visst är en sorts kulturbärare och en nödvändighet för att binda ihop "kultur" både i en vid bemärkelse, och även snävare vad gäller detaljer (målningar tex), med vår samhällsutvekling.
Jag anser att kulturkritiker visst är en sorts kulturbärare och en nödvändighet för att binda ihop "kultur" både i en vid bemärkelse, och även snävare vad gäller detaljer (målningar tex), med vår samhällsutvekling.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Man brukar skylla mycket på inredningsprogram som Äntligen hemma, och inredningsmagasin. Men jag undrar om inte inredningsbloggarna har ett finger med i spelet? Jag menar, i tv-programmen och i magasinen är hemmen självklart stylade, och det vet vi om. Vi ser egentligen inte hur dessa människor bor: det är ytan som spelar någon roll, leksakerna är undanplockade, liksom kläderna och plottret. De gör julinredningsreportage i juli och så vidare. Men med bloggen har vi så att säga tagit oss in i människors vardag. Det ställer i princip krav på ett ständigt stylat hem; och med det försvinner allt det där som de flesta faktiskt har i sina hem. Ser ni till exempel någonsin en tv-apparat i ett inredningsreportage, eller på en inredningsblogg? I en av de mer hajpade inredningsbloggarna gjordes köket om - den inredningsintresserade bloggerskan valde att inte sätta in en diskmaskin, "eftersom de är fula". Någonstans blir ytan viktigare än ett praktiskt och hemtrevligt hem.
Hemmakatten: Tack.
Hemmakatten: Tack.
Modernt att använda namnet "modern"? Är det bara benämningen som är fel? För mej är det tydligt varifrån inspirationen kommit men jag vet faktiskt inte hur man kan kala det om inte "nyfunkis". Det är kanske bara ett mera rätt namn som saknas?konichiwa girl skrev:
Hur som helst, håller med dej att
"Någonstans blir ytan viktigare än ett praktiskt och hemtrevligt hem."
Jag undrar ibland varför inspireras man av en bar (kök), ett öppet kontorslandskap och skolmatsal (öppet kök) när man planerar sitt eget hem? Blir inte så värst hemtrevligt i mina ögon ....och furumöbler passar så klart inte in
. Varför tar man så mycket hänsyn till sina gäster när man planerar ett hus där ens familj ska bo? Varför ett biorum har blivit en önskan för många? Varför så många verkar trivas i en avskallad och opersonlig omgivning som liknar en utställningsatelje? Eller är det tvärtom?
Det har nog skett kulturella förändringar på andra nivåer .... och dom är kanske viktigare än vita väggar och ett rätt namn på dagens inredningsstil ....
gaia
gaia
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Nej, det är inte riktigt så jag menar. Det jag menar är att när man ska rita ett hus eller inreda sitt hus på ett sätt som ska vara ultramodernt, samtida, fräscht, innovativt, så vänder man sig till ett modernistiskt formspråk - det vill säga det vi kallar funkis. Funkisen har dock över sextio år på nacken och kan väl knappast anses vara ultramodernt och samtida. Le Corbusier var banbrytande och hans arkitektur känns fortfarande spännande. Nyfunkisen i tappning -08 kommer att vara lika trist och uttjatat som vilken katalogvilla du vill från 70- och 80-talet. Vill du fördjupa dig i ämnet kan jag rekommendera Gunnela Ivanovs avhandling som jag nämnde tidigare, eller boken "Svensk smak" av Sandra Ahl och Emma Olsson (med reservation för vissa uttalanden om Ellen Key). Jag tycker dessutom att det är enormt trist att arkitekturen är så likriktad. Ska en bygga nyfunkis bygger alla nyfunkis, och så har det sett ut sedan 90-talet.
Som hemmabiofantast kan jag dock mycket väl förstå att man vill ha ett hemmabiorum. ;-)
Som hemmabiofantast kan jag dock mycket väl förstå att man vill ha ett hemmabiorum. ;-)
Jag växte upp i ett stort villaområde med mestadels 2-plans- och 1,5-plansvillor. Det var likadant hos mig som hos alla mina kompisar dvs bottenvåningen med kök, gästtoalett och vardagsrum var öppen för besökare, övervåningen var privat. Bara barnens kompisar kom sig dit upp. Idag verkar det som vi förväntas visa upp hela vårt hem, ingen del är helt privat. Då är det kanske inte så konstigt om hemmen allt mer liknar offentliga miljöer. De ska tåla att visas upp för kreti och pleti både irl och på internet, för människor som kanske inte ens känner oss.gaia skrev:
Karakorum, där satt det fint på huvudet på spiken! Tack vara detta forum börjar jag förstå hur stort inredningsbloggandet är, jag är liksom kvar i de blanka tidningarnas värld. Krypa upp med den i fotöljen med lite varmt te, i mitt privata hem. Många är nyfikna på vår renovering, och många får titta runt, men jag känner att allt eftersom det blir färdigställt så kommer detta fenomen att minska. Arbetsprocessen är intressant att visa upp och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter men sen är det ett hem, där vi har vårat liv. Ska man ha en blogg så måste intresset från en själv vara helgjutet och tiden till detta måste finnas för att det ska bli en bra blogg.
Det verkar som om det vita faktiskt är på väg att få en konkurrent i det svarta!!
Tydligen kommer nya influenser från frankrike där man ska blanda upp det vita/lantliga/romantiska med svart/industriellt/rent. Så nu kanske några saker slipper undan vit färg...men blir svarta istället!!
Tydligen kommer nya influenser från frankrike där man ska blanda upp det vita/lantliga/romantiska med svart/industriellt/rent. Så nu kanske några saker slipper undan vit färg...men blir svarta istället!!
furu är kanon för "myskänslan".... det knastrar och knäpper fint i brasan när man eldar det!!! men annars finns det inte så många platser då det funkar.
Förutom gamla lackade furugolv med lite vitlasyr i lacken så att det inte gulnar.
My point of view!
Förutom gamla lackade furugolv med lite vitlasyr i lacken så att det inte gulnar.
My point of view!
Furu är nog rätt fräscht och fint egentligen, förutsatt att den intas i lagom doser, hindras från att mörkna och att man inte lider av PTPD sen sjuttiotalet (men det gör ju jag).
(PTPD = Post-Traumatic Pine Disorder)
(PTPD = Post-Traumatic Pine Disorder)
På den tiden var det önskvärt att furun skulle mörkna.Farzan skrev:
Det var därför man linoljade.
Ja, förresten, det är ju många som än i dag oljar sina golv.....
Jag linoljar mina golv. Men jag gör det inte för att de ska mörkna. Jag gör det för att det ska hålla bra mot fukt och smuts och sen att det ska kännas att man har trä under fötterna. Det gör man inte med lack.
När vi skulle köpa möbler i början av 70-talet, så sade jag - furu - aldrig i livet!
Jag vidhåller mitt uttalande.
Vad beträffar den intressanta diskussionen om shabby chic etc, så tycker jag att nymisshandlade möbler som saluförs som gammaldags, lantliga, är löjligt.
Däremot kommer jag ihåg mina morföräldrars vita möblemang, stol, bokhylla, bord. Jag har alltid förknippat dem med 20-talet, kanske mest för formen. Så det fanns vita möbler, även om de flesta möbler de hade var ek eller imiterad ek.
Jag vidhåller mitt uttalande.
Vad beträffar den intressanta diskussionen om shabby chic etc, så tycker jag att nymisshandlade möbler som saluförs som gammaldags, lantliga, är löjligt.
Däremot kommer jag ihåg mina morföräldrars vita möblemang, stol, bokhylla, bord. Jag har alltid förknippat dem med 20-talet, kanske mest för formen. Så det fanns vita möbler, även om de flesta möbler de hade var ek eller imiterad ek.