Funderar lite på det hur ni har hanterat detta problem.
Jag tänker på typ biltemas automatsäkringar, någon som vet vad det är för fabrikat?
Använder ni annars svensk standard när ni dimensionerar anläggningen?
Tex, I2t max för en säkring med Icn 6kA, energiklass 3, klass C, anger standarden A2s till max 42000.
Tittar man då på vad tex en 1,5 mm2 EKK tål får man fram att det är 29800 altså mindre än normen anger att säkringen kan släppa igenom. Detta ger då att man måste gå upp till 2,5mm2 (82700) för att ha en säker anläggning. Stämmer detta eller jag som tänker fel eller har hoppat över ett steg?
Tittar man istället på fabrikantens data på tex Hager med motsvarande 10A, 6kA får man att den släpper max igenom ca 18000. Här skulle en 1,5mm2 EKK fungera.
Någon som har ett datablad på biltema säkringar?
Jag tänker på typ biltemas automatsäkringar, någon som vet vad det är för fabrikat?
Använder ni annars svensk standard när ni dimensionerar anläggningen?
Tex, I2t max för en säkring med Icn 6kA, energiklass 3, klass C, anger standarden A2s till max 42000.
Tittar man då på vad tex en 1,5 mm2 EKK tål får man fram att det är 29800 altså mindre än normen anger att säkringen kan släppa igenom. Detta ger då att man måste gå upp till 2,5mm2 (82700) för att ha en säker anläggning. Stämmer detta eller jag som tänker fel eller har hoppat över ett steg?
Tittar man istället på fabrikantens data på tex Hager med motsvarande 10A, 6kA får man att den släpper max igenom ca 18000. Här skulle en 1,5mm2 EKK fungera.
Någon som har ett datablad på biltema säkringar?
men genomsläppt energi läser man ju av i diagram...
tex här: http://download.hager.com/Hager.se/files_download/automatsakringar.pdf
och i mitt exempel var ju Ik3 6000A ... Får väl anses som en normal kortslutningsström i en villa installation? har du trafon nära dig kan den ju så klart va ännu högre...
tex här: http://download.hager.com/Hager.se/files_download/automatsakringar.pdf
och i mitt exempel var ju Ik3 6000A ... Får väl anses som en normal kortslutningsström i en villa installation? har du trafon nära dig kan den ju så klart va ännu högre...
ja det stämmer ju... standarden anger minsta Icn till 3kA den ger då I2t 18000 så då klarar du ju dig endå.
Av nyfikenhet får jag fråga vad du har valt för Icn på dina automatsäkringar om du har några?
Är det någon mer här som vet vad ni har för förimpedans? Och var bor ni, landsbyggd el stadmiljö? villa, lgh?
Av nyfikenhet får jag fråga vad du har valt för Icn på dina automatsäkringar om du har några?
Är det någon mer här som vet vad ni har för förimpedans? Och var bor ni, landsbyggd el stadmiljö? villa, lgh?
jag har 0.519ohm vilket jag tycker är lite högt, bor långt ute på landsbygden med minst en kilometer friledning till trafo, som är av mindre modell, troligtvis 20kva.
jag valde 6kA på normapparaterna.
man ska ju inte välja lägre än 6kA, tror tillochmed det inte finns klenare att köpa i sverige.
sen ju mer kA matr är byggt för desto fler kortslutningar med låg ström tål det ju.
så här ser min trafo ut:
jag valde 6kA på normapparaterna.
man ska ju inte välja lägre än 6kA, tror tillochmed det inte finns klenare att köpa i sverige.
sen ju mer kA matr är byggt för desto fler kortslutningar med låg ström tål det ju.
så här ser min trafo ut:
Redigerat:
Jag bor på bonnlandet. Typ 200 km från närmsta kärnkraftverk och 1 km från 2 MW vindkraft när det blåser..
Har Merlin Gerin automater i centralen. Kan dock inte påstå att jag kollade Icn specarna innan jag köpte dem
Har Merlin Gerin automater i centralen. Kan dock inte påstå att jag kollade Icn specarna innan jag köpte dem
Hagers diagram är intressanta. Det verkar vara kortslutningsströmmen FÖRE säkringen man ska använda för att hitta genomsläppt energi. Säkringen har en impedans som kommer att minska kortslutningströmmen till ett lägre värde, titta i diagrammet för strömbegränsning. Lägre nominell ström ger högre impedans och lägre "verklig" kortslutningsström. Det är därför det blir olika energi med olika säkringar, trots samma utlösningstid och kortslutningsström.Akzid skrev:
Tittar man i Hagers kurvor för utlösningstid ser det ut som den måste vara EXAKT 10 ms för strömmar högre än 30 gånger märkströmmen (B, C och D-kurvorna på sidan 2). Det är ju orimligt.
Jag får fram att säkringen måste lösa ut på max ca 2 ms för att diagrammet för genomsläppt energi ska stämma.
Med Hagers kurvor verkar det vara omöjligt att komma i upp i de energier som kan skada kabeln om säkringens märkström är anpassad till kabeln, men det är väl det som är meningen.
Jag har inte tillgång till standarden som säger att I2t får vara max 42000 för en automatsäkring. Beror det inte på den nominella strömmen? Enligt Hagers diagram är det bara 50A och 63A som kommer nära 42000 för Icn = 6kA.
/Hasse
Allvetare
· Östergötland
· 3 947 inlägg
Detta var en intressant diskussion. Har jobbat lite med effektbrytare, lite större saker än automater, men samma "problem" finns ju där. Vid klent kablage (typ under AL50) så gäller det att ha lite koll på genomsläppt energi. Dock så har det kommit väldigt strömbegränsande effektbrytare på senare tid som fixar det mesta.
Att samma problem skulle finnas med dvärgbrytare har jag inte reflekterat över.
Om nu tex. biltemas dvärgbrytare släpper igenom så mycket energi torde det ju ställa till problem om man tex. vill få till selektivitet med dessa kanske?
Hager tex. tror jag garanterar selektivitet om man bara använder deras säkringar i fallande ordning...
...det var enklare med diazeder...
Att samma problem skulle finnas med dvärgbrytare har jag inte reflekterat över.
Om nu tex. biltemas dvärgbrytare släpper igenom så mycket energi torde det ju ställa till problem om man tex. vill få till selektivitet med dessa kanske?
Hager tex. tror jag garanterar selektivitet om man bara använder deras säkringar i fallande ordning...
...det var enklare med diazeder...
Ett skäl till att detta inte är något problem för hempulare eller normala fastighetsägare är att de flesta har mätarsäkringar av smälttyp (Diazed). DII upp till 25 A och DIII upp till 63 A, en egenskap hos dessa är god strömbegränsande förmåga. Detta ger att genomsläppt energi begränsas till ofarliga värden redan av dessa.Akzid skrev:Funderar lite på det hur ni har hanterat detta problem.
Jag tänker på typ biltemas automatsäkringar, någon som vet vad det är för fabrikat?
Använder ni annars svensk standard när ni dimensionerar anläggningen?
Tex, I2t max för en säkring med Icn 6kA, energiklass 3, klass C, anger standarden A2s till max 42000.
Tittar man då på vad tex en 1,5 mm2 EKK tål får man fram att det är 29800 altså mindre än normen anger att säkringen kan släppa igenom. Detta ger då att man måste gå upp till 2,5mm2 (82700) för att ha en säker anläggning. Stämmer detta eller jag som tänker fel eller har hoppat över ett steg?
Tittar man istället på fabrikantens data på tex Hager med motsvarande 10A, 6kA får man att den släpper max igenom ca 18000. Här skulle en 1,5mm2 EKK fungera.
Någon som har ett datablad på biltema säkringar?
Dessutom kan det vara bra att överslagsmässigt bedöma vilka potentiella Ik man har före sin anläggning, oftast är de i sammanhanget beskedliga. Den viktigaste begränsande faktorn är transformatorn och nätet efter den. För att få marginaler antas lämpligen att nät före stationen är starkt och att 0.4 kV nätet man är ansluten till inte dämpar så mycket.
Vi kan ta två grova exempel:
1. Trafo 50 kVA med Ek = 4%, 100 m 50 mm² ALUS och 25 m 10 mm² Cu servis.
2. Trafo 1 MVA med Ek = 6%, 50 m 240 mm² AKKJ och 25 m 10 mm² Cu servis.
Fall 1 landsbygd någorlunda korta avstånd och fall 2 samhälle under likartade omständigheter.
Fall 1 ger Ik vid trafo på ca: 1800 A och efter distribution ca: 900 A.
Fall 2 ger Ik vid trafo på ca: 24 kA och efter distribution ca: 4 kA.
En 25 A mätarsäkring skulle i båda fallen begränsa strömvärmeintegralen till under 2000 A²s och en 63 A till under 20000 A²s alltså under vad en 1.5 mm² Cu tål.
En positiv egenskap hos Diazed är att denna begränsande förmåga blir bättre ned till en konstant nivå ju högre Ik före är.
Det hittar du i handbok 414...b_hasse skrev:
Nä precis normen är i princip inte användbar här, vill minnas att när jag gick i skolan hade vi separat blad från fabrikant när vi räkna på detta...
Var hittar man siffror på detta?GK100 skrev:
Men det stämmer säkert.. för man behöver ju normalt inte ta hänsyn till detta när man dimensionerar diazed anläggningar... Men man ska ju göra det när man dimensionerar automat...
Eftersom de får samma ström genom sig när de ligger i serie, och de har samma utlösningstid, så borde det vara svårt att avgöra vilken av dem som kommer lösa först. Jag gissar att risken är stor att båda (alla) löser ut, men de som vet bättre får rätta mig.Styrman_jansson skrev:
Det kanske är därför man ska undvika automater som huvudsäkringar?
För att de skulle lösa ut mycket oftare än Diazed?
/Hasse
Max A²s är en funktion av vald kortslutningsbrytförmåga och strömtålighet som läses ur tillverkarens datablad. Har man högre Ik på uppsidan än vad säkringen tål så ska man nog fundera lite på vad man sätter dit. Men precis som GK100 säger så blir värdet på Ik normalt aldrig så stort att brytförmågan överskrids (typ 10kA) och håller man sig till max 10kA så klarar sig kablarna också.. Men man måste vara säker på att brytförmågan, med god marginal, är tillräcklig eftersom förmågan minskar för varje brytning vid korslutning. En fallerande säkring kan ställa till med mycket elände...
Hmmm, jag inser att den magnetiska utlösningsmekanismen förmodligen kommer att påverkas av en större kraft i säkringen med lägre nominell ström, så jag blir osäker på det där.b_hasse skrev:
/Hasse