viggenblåaero skrev:
Nu blev det lite mycket för mig..

För när jag förut shuntade ut 80grader så hade jag typ 25 i returtemp men det måste väl bero på att termostaterna strypte hårt i alla rum och elementen blev varma i toppen o kalla i botten.. har ett 2 rörs system..
Nu närmar du dig pudelns kärna, det du beskriver är ju närmast kvintessensen av de olika inläggen i tråden.
Dock varierar inläggen så att olika skribenter förfäktar principer som ibland står lite i motsatsförhållande till varandra.

Vad du beskriver är ju ett uttag från en laddad tank ca 80-90 °C som sedan kyls i ett hårt strypt system (i detta fall av termostater) med högt och för alla system önskvärt deltaT. Detta läge är vad du skulle ha kunnat översätta till fast injustering på radiatorns termostatventil eller returkoppel. Hade detta dessutom inletts med att pumpen gått på teoretisk minkurva för din anläggning och vid en låg utetemperatur hade man varit i mål vad gäller flödesfördelning.

Dina termostatventiler hade därefter fått god auktoritet och smalt P-band och därmed fungerat utmärkt och precis som tänkt. Är rördragningen sådan att framledningens förluster pga hög temperatur är ringa ser du nu att shuntstyrning inte tillför några revolutionerande egenskaper. Här kan en utekompenserad regulator ge samma effekt.

En fråga till er som använder CBJ och liknande utrustning: Hur har ni ställt maxbegränsaren?

Jag ska framöver logga diverse parametrar på en anläggning som har en sådan installerad därför kunde det vara kul med lite olika erfarenheter.
 
GK100 skrev:
En fråga till er som använder CBJ och liknande utrustning: Hur har ni ställt maxbegränsaren?
Jag har ställt min på 55 grader.Fungerar fint.
 
Crille68 skrev:
En sak jag inte förstår är hur en termostat skulle kunna känna av vilket flöde som krävs genom en radiator??? Via temperaturen - visst..., men om man har en utetemperatur som kräver bra värme på alla radiatorer? Hur kan systemet då "justera in sig själv med hjälp av termostaterna"? Jo, om det är överdimensionerat...
Ja, man måste ha "reglerauktoritet", dvs det måste finnas tillgång till mer effekt än vad som behövs.

Att ha en pump som snurrar på utan att uträtta mycket, för att ledningen är nedstrypt, är inte heller smart. Även om det är smartare än att pumpa runt vatten som inte behöver pumpas runt.
Visst provocerade jag lite, men det behövs ofta för att få någon att tänka efter om "gamla sanningar" fortfarande är sanna. Det är ju exempelvis betydligt slugare att variera pumpkapaciteten än att strypa ledningen. Något som man också lätt kan göra idag, men som inte var rimligt att lösa när idén med att strypa rören dök upp för X år sedan.

Att jag sen själv har ett system som är konstruerat för att inte ha någon pump alls, gör ju att det bär sig lite annorlunda åt när det numera sitter en pump där i alla fall.
 
Redigerat:
Är det likande best nr:2863 på http://www.rinkabyror.se/ som man använder för att strypa in radiatorerna?

Jag har nämligen inte någon form av strypning på mina radiatorer det enda som går att justera är termostaterna så jag har endast en diff på 2-3°C mellan stigare och retur nere vid tankarna.

Eller är det bättre att skaffa en vartalsstyrd cirkpump?
 
Din vvsbutik har oxå! Det är väl nåt rensfilter i den som du menade på Rinkaby?
 
Det kanske finns olika för jag var hem till pappa och på hans radiatorer satt det en liknade ventil på returledningen och skruvade man lös pluggen så gick det att strypa/stänga av returen där.

Skall kolla på din vvs butik.
Jag har 2st element har jag sett som det går att justera returflödet på misstänker att man måste kunna justera alla innan det märks någon skillnad.
 
Oki doki! synd dom inte har lite bättre produktbeskrivning på Rinkaby
 
Ja vissa saker måste man veta vad det är annars blir det svårt.
 
VVsbutiken går det bra att ringa till,o slänga käft en stund himla hjälpsamma.:)
 
Hejsan, det där med nattsänkning är nog ej att föredra, pga att all besparing som man gör, går till spillo när sedan reglercentralen höjer framledningstemperaturen till radiatorerna innan morgonen för att uppnå önskad innetemp. Nä ha istället en jämn temperatur istället. Jag rekommenderar både ute och innegivare. Utegivaren som styr kurvan och en innegivare som gör "styrverkan" dvs. ifall det blir tillfälligt varmare inne så parallellförkjuter den kurvan neråt... alltså drar ned tempen till elementen något. Hoppas du fått lite tips... Mvh / Tomas
 
Jag sitter och funderar på detta med låg retur temp.
Om jag kör helt ostrypt och behöver säg 42°C i framlednings temperatur och vid detta höga flöde så har jag en retur temp på 40°C.
Om jag då stryper in hela systemet och får en framlednings temp på 52°C och retur på 30°C.
Har jag igentligen ökat min lagrings kapacitet i acktankarna då?
Jag menar visst jag har en lägre returtemp men för att kunna hålla kåken varm så behöver jag tydligen 52°C i framledning i detta exemplet.
Är det på det här viset det fungerar eller tänker jag knasigt?
 
Kom igen nu! kricken behöver lite respons:) Men ja tror det är bättre om man kan klara sej på så låg framledningstemp som möjligt?
 
kricken_ skrev:
Jag sitter och funderar på detta med låg retur temp.
Om jag kör helt ostrypt och behöver säg 42°C i framlednings temperatur och vid detta höga flöde så har jag en retur temp på 40°C.
Om jag då stryper in hela systemet och får en framlednings temp på 52°C och retur på 30°C.
Har jag igentligen ökat min lagrings kapacitet i acktankarna då?
Jag menar visst jag har en lägre returtemp men för att kunna hålla kåken varm så behöver jag tydligen 52°C i framledning i detta exemplet.
Är det på det här viset det fungerar eller tänker jag knasigt?
Jag tycker du tänker rätt.
Om du sänker din returtemp och därmed också sänker din lägsta temperatur i acktankarna så har du ökat temperaturspannet mellan laddad och urladdad tank.

Men det viktigaste är att du har sänkt flödet på uttaget ur din acc.
Du har fått höja framledningstemperaturen, men det gör inget, för du har ju smällhett, välisolerat vatten att tillgå. För du fisladdar ju inte tankarna. Du kör upp dem i knappa 100.

Fördelarna med det låga flödet och de låga returtemperaturerna överväger nackdelen med att du då får köra ut högre framledningstemperatur.
Energimässigt kanske det inte spelar någon roll, men heta laddtemperaturer kombinerat med lågt uttagsflöde och låga returtemperaturer får acktanken att räcka längre tid mellan eldningarna.
Och det var kanske det vi ville?
Få acktanken att räcka länge?
 
Jag kan förstå att lågt flöde är bra för att bibehålla en bra skiktning ända till tanken är tom.

Men jag kanske skulle ha skrivit såhär istället om jag laddar tanken till 90°C och med det höga flödet så är stigaren på 40°C då har jag 50°C i temp skillnad innan vattnet till radiatorerna är för kallt för att hålla rätt temp i kåken.

Men med det låga flödet är stigaren på tex 50°C och tanken på 90°C då har jag ju bara 40°C innan vattnet till radiatorerna blir för kallt för att hålla rätt temp i kåken.

Huset borde ju rimligtvis förbruka samma mängd energi för att hålla en given temp
oavsett hur radiator systemet är instrypt eller förbrukas det mindre när det är strypt?

Sänks flödet i hela systemet när man stryper i varje enskild radiator eller stryps bara flödet genom den radiatorn?

Jag har alltid trott att shunten styr flödet till/från tank så låg framledningstemperatur = lågt flöde till/från tank för att shunten är lite öppen.
Högre framledningstemp = högre flöde till och från tank för att shunten är mera öppen eller är det fel?

Nu vart det mycket frågor men kan man inget så är det ett av dom få sätten att lära sig något.

Mvh Kricken
 
Jag vet inte.
Jag har förstått att det är bra att ha låga flöden och låga returtemperaturer för att få värmen i acc att räcka längst tid.

Jag vet inte hur det är energimässigt men huset förbrukar antagligen samma mängd energi oavsett hur du än kör. Detta givet att innetemperaturen är lika i båda fallen.

Ända skillnaden om du kör systemet med höga flöden och lägre tempskillnad över radiatorerna är att du kanske får elda tidigare för att skitningen i tanken blev förstörd.
Då kanske det går åt mer ved i onödan för att täcka skorstensförluster mm. utan att du för den skull gör av med mer energi inne.
Jag vet inte.
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.