Nä, den slutgiltiga finns vid anläggningen, om nu inte ägaren slarvat bort den.
Men lite i princip har jag kvar, ser jag. En del detaljer i beteckningar och sånt saknas i min lista.
Elskåp Rittal AE 800*800.
PLC Mitsubishi FX-64 MR-ES.
Operatörspanel MAC 90
Kondensatorbatteri för faskompensering av generator.
Kontaktorer för inkoppling av generatorer, 25 kW.
Motorskyddsbrytare för generatorer.
Frekvensövervakningsrelä Electromatic EFA.
Spänningsövervakningsrelä Electromatic EUBC 400.
Nätaggregat 24 VDC 50W Omron SK82-5024.
Nödstoppsrelä Jokab JSBR4.
Tidrelä Jokab JSHT1B.
Frekvensomriktare Telemecanique 0,4 kW.
Skruvdomkraft Swedrive (för spjäll till turbin) med ABB-motor 0,37 kW.
Två backspärrade elmätare med pulsutgång 150/kWh.
Tryckknappslådor Telemecanique XAP för fjärrmanöverlådor vid resp. generator.
Nödstopp vid central styrning samt vid generatorerna.
Säkerhetsbrytare för generatorer och ställmotorer.
Huvudbrytare.
Säkringar.
Plintar.
Svenska Elverksföreningens tekniska bestämmelser för nätanslutning av små produktionsanläggningar, dec 1979. Om den är giltig nu också vet jag inte.
Vissa saker ändrar sig ju med tiden. Nu vore nog en annan lösning på säkerhetsbiten vettigare, men detta konstruerade jag för 11 år sedan.
Men lite i princip har jag kvar, ser jag. En del detaljer i beteckningar och sånt saknas i min lista.
Elskåp Rittal AE 800*800.
PLC Mitsubishi FX-64 MR-ES.
Operatörspanel MAC 90
Kondensatorbatteri för faskompensering av generator.
Kontaktorer för inkoppling av generatorer, 25 kW.
Motorskyddsbrytare för generatorer.
Frekvensövervakningsrelä Electromatic EFA.
Spänningsövervakningsrelä Electromatic EUBC 400.
Nätaggregat 24 VDC 50W Omron SK82-5024.
Nödstoppsrelä Jokab JSBR4.
Tidrelä Jokab JSHT1B.
Frekvensomriktare Telemecanique 0,4 kW.
Skruvdomkraft Swedrive (för spjäll till turbin) med ABB-motor 0,37 kW.
Två backspärrade elmätare med pulsutgång 150/kWh.
Tryckknappslådor Telemecanique XAP för fjärrmanöverlådor vid resp. generator.
Nödstopp vid central styrning samt vid generatorerna.
Säkerhetsbrytare för generatorer och ställmotorer.
Huvudbrytare.
Säkringar.
Plintar.
Svenska Elverksföreningens tekniska bestämmelser för nätanslutning av små produktionsanläggningar, dec 1979. Om den är giltig nu också vet jag inte.
Vissa saker ändrar sig ju med tiden. Nu vore nog en annan lösning på säkerhetsbiten vettigare, men detta konstruerade jag för 11 år sedan.
Jag har också lite väldigt små funderigar åt det här hållet.
Det där med att mata elpatron verkar mest aktuellt.
Min ordinarie elpatron har två separata trefasslingor på vardera 4.5kw, och normalt klarar sig huset på att bara den ena halvan används, så jag skulle i princip kunna mata den andra halvan helt separat från ett vindkraftverk.
En bilgenerator är ju egentligen en trefasgenerator, med likriktarbrygga på sig. jag har lekt lite med tanken att låta en sådan generator mata tre transformatorer för att få upp spänningen så att den passar elpatronen. Fast det kanske är vettigare (=billigare) att skaffa lämpliga effektmotstånd för spänningen generatorn genererar? Det känns annars som att det borde gå att för experiment låna ihop tre 230-24V-trafos som tål nån kilowatt vardera för att laborera med. En lastbilsgenerators effekt borde passa ganska bra på en elpatron på 4.5kW. Sedan får man bygga en styrning som beroende på varvtal och uttagen ström+spänning ser till att mata på olika mycket effekt på generatorns stator, för att hela tiden köra kraftverket på det varvtal som ger max effekt. Det får man nog laborera fram om man inte är mästare på att beräkna videns effekter på den propeller man bygger.
Problemet är bara att det här precis som allt annat jag funderar på kommer nog bara bli funderingar de närmaste åren
En annan fundering jag haft är att stoppa ner en bromstrumma från en bil i vätska, och sedan köra vattenburet (med glykol, för att klara vintern) mellan vindsnurra och acktank (lämpligtvis i samma slinga som man kan ansluta solvärme på också). Antagligen kommer det hela slitas en del men å andra sidan är det väl bara att välja bromstrumma från den bilmodell som har billigaste bromsdelar på biltema. Fördelen är att man kan ta ut högre effekter utan problem och materialet kostar inte mycket. för en första laboration kan man ju använda vanlig trädgårdsslang och vatten utan glykol, då är det ju själva masten, propellern, upphängning av axel o.s.v. som kostar, och det kan man ju använda ihop med en elgenerator ifall direktvärmeexperimenten går åt skogen.
När det gäller skatt o.s.v. så är det bara om man matar tillbaka energi till elnätet som man får betala skatt.
Ett kryphål är om man har ett företag på samma fastighet som bostaden, då ska vindkraftverket antingen tillhöra företaget eller privatbostaden och ström som går mellan privatbostad och företagets lokaler ska skattas Glöm inte att om ni t.ex. har en bondgård så kan det vara läge att påpeka för skattmasen att ni faktiskt är bonde och inte en mekanisk verkstad, även om reparationer av traktorn har komersiellt värde så används mekargaraget med svets och sånt för att laga dfen privata bilen mest ungefär
Det där med att mata elpatron verkar mest aktuellt.
Min ordinarie elpatron har två separata trefasslingor på vardera 4.5kw, och normalt klarar sig huset på att bara den ena halvan används, så jag skulle i princip kunna mata den andra halvan helt separat från ett vindkraftverk.
En bilgenerator är ju egentligen en trefasgenerator, med likriktarbrygga på sig. jag har lekt lite med tanken att låta en sådan generator mata tre transformatorer för att få upp spänningen så att den passar elpatronen. Fast det kanske är vettigare (=billigare) att skaffa lämpliga effektmotstånd för spänningen generatorn genererar? Det känns annars som att det borde gå att för experiment låna ihop tre 230-24V-trafos som tål nån kilowatt vardera för att laborera med. En lastbilsgenerators effekt borde passa ganska bra på en elpatron på 4.5kW. Sedan får man bygga en styrning som beroende på varvtal och uttagen ström+spänning ser till att mata på olika mycket effekt på generatorns stator, för att hela tiden köra kraftverket på det varvtal som ger max effekt. Det får man nog laborera fram om man inte är mästare på att beräkna videns effekter på den propeller man bygger.
Problemet är bara att det här precis som allt annat jag funderar på kommer nog bara bli funderingar de närmaste åren
En annan fundering jag haft är att stoppa ner en bromstrumma från en bil i vätska, och sedan köra vattenburet (med glykol, för att klara vintern) mellan vindsnurra och acktank (lämpligtvis i samma slinga som man kan ansluta solvärme på också). Antagligen kommer det hela slitas en del men å andra sidan är det väl bara att välja bromstrumma från den bilmodell som har billigaste bromsdelar på biltema. Fördelen är att man kan ta ut högre effekter utan problem och materialet kostar inte mycket. för en första laboration kan man ju använda vanlig trädgårdsslang och vatten utan glykol, då är det ju själva masten, propellern, upphängning av axel o.s.v. som kostar, och det kan man ju använda ihop med en elgenerator ifall direktvärmeexperimenten går åt skogen.
När det gäller skatt o.s.v. så är det bara om man matar tillbaka energi till elnätet som man får betala skatt.
Ett kryphål är om man har ett företag på samma fastighet som bostaden, då ska vindkraftverket antingen tillhöra företaget eller privatbostaden och ström som går mellan privatbostad och företagets lokaler ska skattas
Glöm inte att om ni t.ex. har en bondgård så kan det vara läge att påpeka för skattmasen att ni faktiskt är bonde och inte en mekanisk verkstad, även om reparationer av traktorn har komersiellt värde så används mekargaraget med svets och sånt för att laga dfen privata bilen mest ungefär
Medlem
· halland
· 1 inlägg
aspersson850 nämnde Likströmsgenerator till elpatron !
Kan någon ha mer detaljer om just det?
Kan någon ha mer detaljer om just det?
yxis> Du kan inte ansluta en vanlig transformator gjord för 50 Hz till en bilgenerator, frekvensen blir sannolikt en helt annan vilket resulterar i förluster i transformatorn.
Det bästa är att ta en lik- eller växelströmsgenrator som ger 230 eller 400 V och ansluta den direkt till elpatronerna. Då slipper du bekymmra dej för såväl spänning som frekvens.
Vill du generera värme utan att gå via el skulle jag istället för en bromstrumma i vatten vilja föreslå en hydraulpump eller liknande med hög belastning. Dår blir det inget mekaniskt slitage.
Enligt min mening måste sådana här hobbyprojekt vara byggda på enkla och robusta komponenter och systemlösningar, annars rusar kostnaderna och utvecklingstiden.
Det bästa är att ta en lik- eller växelströmsgenrator som ger 230 eller 400 V och ansluta den direkt till elpatronerna. Då slipper du bekymmra dej för såväl spänning som frekvens.
Vill du generera värme utan att gå via el skulle jag istället för en bromstrumma i vatten vilja föreslå en hydraulpump eller liknande med hög belastning. Dår blir det inget mekaniskt slitage.
Enligt min mening måste sådana här hobbyprojekt vara byggda på enkla och robusta komponenter och systemlösningar, annars rusar kostnaderna och utvecklingstiden.
Igår var jag med och reste det första stadsbaserade vindkraftverket i Sverige! På taket på Polhemsskolan i Gävle!
Står om det i bl.a. Aftonbladet och TV4 Gävle-dala.
//Patrik
Står om det i bl.a. Aftonbladet och TV4 Gävle-dala.
//Patrik
Redigerat:
Det finns ganska mycket info om olika el alternativ tex .vind,sol,vatten på www.24volt.eu
Hej,
Vi har ett hus i Turkiet på östramedelhavet där vi hade några st bassänger som var avsedda för fiskoddling på bakgården. Eftersom el kostar mycket byggde vi en vindkraftverk som skulle pumpa upp vatten från brunnen men det blev alldrig av, så allt står färdig och det snurrar ganska fort utan någon nyttja.
Jag skulle vilja koppla en elverk till den så att vi kan anväda iaf el från den för att fylla en av bassängerna för att bada i osv. Vad borde jag tänka på?
Elverken är diesel driven och ska producera så mycket att det passar på byggarbetsplatser o så, jagharinte exakta information om det men jag kan få fram det.
Just nu är jag i Sverige men ska dit till Augusti, och då vill jag göra något av det. Tacksam för all hjälp.
Vi har ett hus i Turkiet på östramedelhavet där vi hade några st bassänger som var avsedda för fiskoddling på bakgården. Eftersom el kostar mycket byggde vi en vindkraftverk som skulle pumpa upp vatten från brunnen men det blev alldrig av, så allt står färdig och det snurrar ganska fort utan någon nyttja.
Jag skulle vilja koppla en elverk till den så att vi kan anväda iaf el från den för att fylla en av bassängerna för att bada i osv. Vad borde jag tänka på?
Elverken är diesel driven och ska producera så mycket att det passar på byggarbetsplatser o så, jagharinte exakta information om det men jag kan få fram det.
Just nu är jag i Sverige men ska dit till Augusti, och då vill jag göra något av det. Tacksam för all hjälp.
Jag glömde bort och ange storleken på vindkraftverket. Diametern är ca 5 meter och det är 6 bladig om inte 8. Den är en aning högre än vårt hus som är då 3 våningar och det blåser direkt från stranden,så det är gott om vind. Problemet skulle vara nog att det blir för varmt på elverket eller att ett bromssystem borde skaffas på något sätt. Jag vet att vi har en manuell bromssystem som får det att stanna helt men tror inteattdet hjälper. Jag är bara rädd att om det snurrar för mycket och jag har kopplat elverket, så det kanske levererar för mycket el och då blir skadar det pumpen eller nåt? det är en ganska stor pump som dra mycket el iofs.