Det finns ju flera tänkbara scenarion för världsekonomin, ett av dem är "domedagen". Faktum är att för i princip varje dag som går, så kommer vi lite närmare den där ekonomiska totalkollapsen som vi så gärna vill undvika.Deven skrev:
Världens aktiebörser har minskat i värde ordentligt. Hittills i år har Stockholmsbörsen gått ned med 50%, och i New York har börserna gått ned 37%. Alla andra börser av betydelse har också gått ned rejält. Alldeles oavsett om man har pengar direkt placerade där eller inte, så påverkas vi. Massor med värden i form av människors sparkapital & pensionskapital liksom för kommuner och andra organisationer finns inte längre.
Visst önskar man att en naturlig reaktion vore att de inblandade tyckte att "vilken otur, men det var ju bara pengar". I själva verket betyder det mycket när en kommuns pensionskassa förlorat hundratals miljoner, när en person som skall gå i pension upptäcker att pensionsförsäkringen ger nog bara hälften mot vad de räknat med eller när det som skulle vara grundplåten för en kontantinsats inte längre är något att komma med.
Och konsekvenserna av denna kris bara sprider sig. Idag visar det sig att Swedbank behöver plocka in 12 miljarder från sina ägare i kapitaltillskott. Carnegie håller på att falla, och fick låna en miljard av Riksbanken akut. Internationella valutafonden lånade ut 130 miljarder kronor till Ukraina i helgen, och det finns många fler länder som står på kö för att få hjälp att reda ut affärer som de inte har styrka nog att klara själva.
I det läget är det dumt att inte fundera över var bopriserna i Sverige tar vägen. Kommer vi att vara beredda att betala mer för en lägenhet på Östermalm jämfört med en på Kungsholmen? Kommer vi värdesätta sjönära lägen på samma sätt? Är vi beredda att betala för bostadslyxen på samma sätt som vi tidigare varit? Jag är övertygad om att det finns plats för prisfall för bostäder som tidigare värderats upp på grund av olika faktorer som är lätta att välja bort när budlusten inte dopas med pengar från snabba klipp på börsen. Jag tror att det finns utrymme för prisfall när människor tänker i banor att det här en dag skall betalas. Inflationen, ränteavdragen och någon slags allmän prisuppgång kommer inte trolla bort mina kostnader. Då kan 20m2 mindre hus bli rätt OK, och dubbelgarage är kanske inte något man vill betala extra för.
Sverige har dock, till skillnad från många andra länder, haft ett relativt lågt bostadsbyggande i förhållande till vår ökande folkmängd. Det är inte byggt några tusental med hus på ren spekulation. På sikt tror jag att en bra bostad kommer att bli en bra investering. Vi vill ju bo någonstans.
Så här två veckor senare, så är reporäntan på 4,25, STIBOR T/N på 4,35. Officiella rärliga räntor ligger kring 5,9 - 6,2. Själv har jag 5,17 kan tänka mig att det för många ligger däromkring.-MH- skrev:
För husägare med rörlig ränta verkar det bli ännu billigare med huslån framöver. Priserna på småhus kommer att hålla emot ganska bra skulle jag tro. Det här raset på 30-40% som Stellan mfl pratar om känns ganska avlägset just nu.
Hushållens ekonomi har blivit bättre, de senaste 12 åren. Särskilt för de som har råd att bo i villa.
http://www.scb.se/templates/pressinfo____249763.asp
"Bolåneföretaget SBAB sänker flera av sina bundna boräntor med uppemot 0,24 procentenheter.
Efter sänkningen får ett tvåårigt bolån en ränta på 4,98 procent. Den rörliga räntan, tre månader, lämnas oförändrad på 5,90 procent.
Stockholm TT"
Håller med om att räntorna borde hålla emot ett gigantiskt prisfall. Problemet kan ju dock uppstå om bankerna ställer alltför stora krav vid en låneansökan. Men det är inget som jag personligen tror på. Vid mitt besök på banken igår så är det 80% av värdet som kan lånas på botten precis som dom haft tidigare.
Efter sänkningen får ett tvåårigt bolån en ränta på 4,98 procent. Den rörliga räntan, tre månader, lämnas oförändrad på 5,90 procent.
Stockholm TT"
Håller med om att räntorna borde hålla emot ett gigantiskt prisfall. Problemet kan ju dock uppstå om bankerna ställer alltför stora krav vid en låneansökan. Men det är inget som jag personligen tror på. Vid mitt besök på banken igår så är det 80% av värdet som kan lånas på botten precis som dom haft tidigare.
Ännu så länge kan jag inte se någon som helst rök av denna kris för vår privatekonomi. Visst, räntorna är lite högre än för ett halvår sedan, men de är på väg ner. Bensinen är snorbillig, maten blir billigare, min fru fick 3800 i löneförhöjning till nästa år, mitt bolag har 120% beläggning och hur många förfrågningar som helst och dessutom får vi 2000 mer netto i plånboken av steg tre i jobbskatteavdraget. Det verkar dessutom inte vara några större tendenser till nedgångar till villapriserna här omkring och vårt kapital sitter i säkra placeringar.
Visst, krisen är inte över. Min poäng är dock, handen på hjärtat; hur många av er upplever att ni har fått ekonomiska problem? Hur många känner ni?
Visst, krisen är inte över. Min poäng är dock, handen på hjärtat; hur många av er upplever att ni har fått ekonomiska problem? Hur många känner ni?
Oj, såg att Stbior T/N sjönk idag till 3,863, bara 0,113 över reporäntan. Normalt är 0,1 över.
4,5% rörlig ränta inom två veckor (med rabatt). Finanskrisen över för denna gång, nu är det "bara" en lågkonjunktur.
4,5% rörlig ränta inom två veckor (med rabatt). Finanskrisen över för denna gång, nu är det "bara" en lågkonjunktur.
Jag har inte ekonomiska problem, men visst ser jag hur antalet uppdrag till företaget riskerar att minska eftersom förfrågningarna blir färre, och dessutom blir mindre omfattande. Det är inget att hymla med, utan jag räknar kallt att som konsult vara belagd 25% mindre nästa år.BobbyEwing skrev:
Jag känner något dussin människor som blivit varslade om uppsägning eftersom verksamheter skall läggas ned här i trakten (ett pappersbruk och ett mejeri).
Och jag känner ganska många som suckar över hur deras aktier och fonder gått ned i värde. Min exponering mot börsen må vara relativt liten, men ned har det gått för mig också.
Vad har då det här fått för konsekvenser? Jo, i den här familjer åker vi mycket mindre bil nu än för ett år sedan. Jag satt och räknade, och privatkörningen i år ser ut att bli nästan 50% mindre än förra året. Någon snorbillig bensin har jag inte sett, även om den kostar något mindre fantastiska summor nu än för några månader sedan.
Vi äter billigare mat och vissa hobbys och intressen får stå tillbaka lite. I övrigt tror jag att vi tagit höjd för att inkomsterna nästa år blir ett antal tusenlappar mindre i plånboken. Förhoppningsvis mer än medelsvensson, men ändå mindre.
Vår konsumtion har redan minskat, och kommer att minska mer nästa år.
För huspriserna betyder det inte direkt något, men på lite sikt så är det naturligtvis så att ju färre som har arbete med goda inkomster, desto färre är det som har råd att köpa och bygga hus.
Handen på hjärtat så har dagspressen varit rejält sysselsatt sista tiden med att banka in våra huven att det råder dåliga tider, att huspriserna är på väg ner etc etc. Så frågan är vad som är definitionen av dåliga tider. Är det när aftonbladet och expressen haft tillräckligt många löpsedlar med svarta rubriker kanske?BobbyEwing skrev:
Lite överdrivet, visst.
Men du har en poäng. Jag har har varken sett eller känt av något av denna konjunkturnedgång. Än så länge... Jag driver eget och räknar med att jag kanske måste jobba LITE hårdare framöver. I värsta fall.
Jag kan inte heller påstå att jag ser några ekonomiska problem. Men däremot har vi gjort oss lite beredda för sämre tider. Vi har dragit ner på en del onödiga löpande utgifter som hushållsnära tjänster och diverse olika "fasta" återkommande månadsavgifter. Våra funderingar på att köpa sommarstuga har lagts på is, både för att eventuellt se om priserna går neråt, men också för att inte ännu dra på oss nya månadsutgifter ifall något skulle hända.BobbyEwing skrev:
Det är väl just det som är grejen, att många avvaktar med konsumtion och investeringar "just in case", vilket leder till att företagen säljer mindre och därmed blir pratet om kommande lågkonjunktur en självuppfyllande profetia.
Det skulle vara intressant att veta hur nationalekonomin fungerade under säg 1600-1800 talet ?
Var det konjuktursvängningar då med. Visst har jag hört talas om "tulpankraschen" osv - men då fanns det ju inte lika tillförlitliga kommunikationer - betydde det att folks optimisn/pessimism svängde långsammare ? Blev konjukturerna mer regionala.
Eller påverkades inte vanligt folk i så stor utsträckning alls kanske ?
/K
Var det konjuktursvängningar då med. Visst har jag hört talas om "tulpankraschen" osv - men då fanns det ju inte lika tillförlitliga kommunikationer - betydde det att folks optimisn/pessimism svängde långsammare ? Blev konjukturerna mer regionala.
Eller påverkades inte vanligt folk i så stor utsträckning alls kanske ?
/K
Kort sagt så påverkades människor i stort av tre saker: skördens storlek, grasserande sjukdomsepidemier samt krig. Var skörden god och man förskonades från sjukdomar och krig var livet rätt OK, i annat fall inte. Ekonomiska konjunkturer existerade inte för vanligt folk i den mening det har idag.
Men visst existerade det "bubblor" i ekonomin även då, när någon "slarver" kommit i besittning av förmögna familjers skattkista, eller om någon mindre ekonomiskt sinnad kung eller furste började spendera statens medel oförsiktigt.
Men visst existerade det "bubblor" i ekonomin även då, när någon "slarver" kommit i besittning av förmögna familjers skattkista, eller om någon mindre ekonomiskt sinnad kung eller furste började spendera statens medel oförsiktigt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Man skall inte glömma att penningekonomin inte var så utvecklad till en början. Överhuvudtaget är privatkonsumtion ett ganska sent begrepp (efter industrialiseringen). Det tog några hundra år att överhuvudtaget få in folk på idén att de skulle jobba mer än de behövde för att kunna köpa grejjor de inte ville ha... ;-) Detta försenade utvecklingen av "ekonomin" något oerhört.klaskarlsson skrev:
Konjunktursvängningar verkar även ha förekommit under faraonernas tid...
Farao hade en olustig dröm om sju fula och magra kor som åt upp sju vackra och feta kor vid strandgräset vid Nilen. Stor vikt lades vid drömmar i Egypten, och farao blev mycket orolig då hans magiker var oförmögna att tolka dem på ett tillfredsställande sätt.
Då mindes munskänken Josef och talade om hans drömtydningar inför farao. Det sändes ett bud efter honom och han tolkade faraos dröm som en förutsägelse att det efter sju års överflöd skulle komma sju år av hungersnöd, och uppmanade kungen att utnämna någon som kunde lagra överskottet av säd under perioden av överflöd. Nöjd med sin tolkning gjorde farao honom till vicekonung över Egypten och gav honom hedersnamnet Safenat-Panea. ... Under de sju åren av överflöd samlade Josef ett stort utbud av säd, vilket han sålde till både egyptier och utlänningar (1 Mos. 48-49, 54-57). Svälten hade utvidgats till att omfatta alla grannländer och orsakade alla Josefs bröder med undantag av Benjamin att fara till Egypten på jakt efter vete.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sju_svåra_år#F.C3.A4ngelse
Farao hade en olustig dröm om sju fula och magra kor som åt upp sju vackra och feta kor vid strandgräset vid Nilen. Stor vikt lades vid drömmar i Egypten, och farao blev mycket orolig då hans magiker var oförmögna att tolka dem på ett tillfredsställande sätt.
Då mindes munskänken Josef och talade om hans drömtydningar inför farao. Det sändes ett bud efter honom och han tolkade faraos dröm som en förutsägelse att det efter sju års överflöd skulle komma sju år av hungersnöd, och uppmanade kungen att utnämna någon som kunde lagra överskottet av säd under perioden av överflöd. Nöjd med sin tolkning gjorde farao honom till vicekonung över Egypten och gav honom hedersnamnet Safenat-Panea. ... Under de sju åren av överflöd samlade Josef ett stort utbud av säd, vilket han sålde till både egyptier och utlänningar (1 Mos. 48-49, 54-57). Svälten hade utvidgats till att omfatta alla grannländer och orsakade alla Josefs bröder med undantag av Benjamin att fara till Egypten på jakt efter vete.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sju_svåra_år#F.C3.A4ngelse
Bostadsutlåningen ökar. Det är alltså mer pengar som lånas ut nu än för ett år sedan, en ökning med ca 2% (om jag hittar rätt i deras statistik). Detta kallas avmattning av någon anledning.
http://www.bankforeningen.se/Nyhete...ttning för bolånen tredje kvartalet 2008.aspx
Tyvärr ar de gått över från 4-månaders perido till kvartal, men här ges lite perspektiv på denna "låga" ökning.
http://www.bankforeningen.se/upload/0710-bolånepres_maj-aug_07.pdf
http://www.bankforeningen.se/Nyhete...ttning för bolånen tredje kvartalet 2008.aspx
Tyvärr ar de gått över från 4-månaders perido till kvartal, men här ges lite perspektiv på denna "låga" ökning.
http://www.bankforeningen.se/upload/0710-bolånepres_maj-aug_07.pdf
Avmattning är ju ett rätt intetsägande ord egentligen, och den där PDF:en blev man inte så mycket klokare av.
Det jag konstaterar är att svenska folket som kollektiv inte amorterar i alla fall, och därför har det nog svettats en del på sina håll de sista månaderna då räntan varit hög. Jag har förstått att det finns många som resonerat som så att man kan få bättre avkastning på sina pengar genom att investera klokt, än vad de låga boräntorna är. Då trodde jag att det kanske skulle börja amorteras av mera nu, när det har varit svårt att få högre avkastning på pengarna än bolåneräntorna. Men, så var det ju inte...
Det jag konstaterar är att svenska folket som kollektiv inte amorterar i alla fall, och därför har det nog svettats en del på sina håll de sista månaderna då räntan varit hög. Jag har förstått att det finns många som resonerat som så att man kan få bättre avkastning på sina pengar genom att investera klokt, än vad de låga boräntorna är. Då trodde jag att det kanske skulle börja amorteras av mera nu, när det har varit svårt att få högre avkastning på pengarna än bolåneräntorna. Men, så var det ju inte...