Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ja, det är ju just de som är 80-100 cm som jag tycker blir för breda och för moderna. 
I funkislägenheten jag bodde fanns djupa men inte så jättebreda lådor som jag älskade.
Tja, det är väl egentligen lådor/backar som man drar ut, istället för fast skåpinredning. Jag har inte riktigt sett hur det fungerar men vår snickare har talat en del om det. Det är lådor som sitter på rullister som man då drar ut ur skåpet. IKEA har någon liknande lösning i ett par underskåp, har jag sett.
I funkislägenheten jag bodde fanns djupa men inte så jättebreda lådor som jag älskade. Tja, det är väl egentligen lådor/backar som man drar ut, istället för fast skåpinredning. Jag har inte riktigt sett hur det fungerar men vår snickare har talat en del om det. Det är lådor som sitter på rullister som man då drar ut ur skåpet. IKEA har någon liknande lösning i ett par underskåp, har jag sett.
Oj, bra tråd! Just sånt här som går runt i huvudet på mig hela tiden, runt runt. Jag sällar mig till konichiwa och karakorum med lite luting åt AOF, men dina tankar är uppfriskande Mino och alla andra!
För mig är en ärlig känsla viktigast, tror jag. Pastisch, en pretantiös "make-uppad" känsla vill jag komma så långt bort ifrån som möjligt, men det är svårt. För mig är det byggnadsvård. Tror att jag själv gjort en del felbeslut såhär i efterhand, och då har jag ändå funderat riktitgt rejält på detta... Det är verkligen en balansgång precis som du säger konichiwa, men för mig så kan man hamna rätt nästan oavsett vilken inställning man har. En känsla av ett gott hantverk, genomtänkthet kommer man långt med! Men det är samtidigt lätt att man balanserar över på andra sidan, även detta oavsett hur vilken inställning man har.
Men det finns också ytterligheter som jag verkligen tycker blir fel. Exempel på det är nya "kök i sekelskiftesstil" i torp, helt klart ser jag hellre ett enkelt platsbyggt kök, eller ett funktionell 50-tals kök, eller ett bra IKEA-kök i dess ställe. Ett nytt 50-tals kök vetikatten, kanske om man har någon liten del att utgå ifrån... Helt fel tycker jag också att uppenbara döljningar blir, som ex kyl och frys inklädda i stora trä-flak. Jag gillar att bryta av stilmässigt, men ett hypermodernt, vräkigt puggenpuul-kök i ett torp skulle jag nog också ha svårt för.
För oss har det hela landat i att vi delvis har återuppbyggt det gamla köket som blev illa åtgånget på 80-talet, vilket innebar att vi flyttade tillbaka köksdelen till köket från pigkammaren och rev tvättstugan som var inbyggd i köket!? Sedan har vi åtarvänt den fasspontade panelen som fanns i taket och satt den på väggarna istället, som vi vet att det var tidigare. Kyl och frys fristående, men diskmaskin med täcklucka (ångrar oss lite, men bara lite ). Köksbänk hade vi planerat att platsbygga själva, men tid fanns inte så det blev att kompromissa med ikea-stomme, front och en extra lådrad på höjden. Eftersom huset är en stor gammal herrgård så blir det lite enklare, vi behöver inte vara så rädda för att bygga in för mycket "sekelskifteskänsla", tror jag...
Jag sällar mig till konichiwa och karakorum med lite luting åt AOF, men dina tankar är uppfriskande Mino och alla andra! För mig är en ärlig känsla viktigast, tror jag. Pastisch, en pretantiös "make-uppad" känsla vill jag komma så långt bort ifrån som möjligt, men det är svårt. För mig är det byggnadsvård. Tror att jag själv gjort en del felbeslut såhär i efterhand, och då har jag ändå funderat riktitgt rejält på detta... Det är verkligen en balansgång precis som du säger konichiwa, men för mig så kan man hamna rätt nästan oavsett vilken inställning man har. En känsla av ett gott hantverk, genomtänkthet kommer man långt med! Men det är samtidigt lätt att man balanserar över på andra sidan, även detta oavsett hur vilken inställning man har.
Men det finns också ytterligheter som jag verkligen tycker blir fel. Exempel på det är nya "kök i sekelskiftesstil" i torp, helt klart ser jag hellre ett enkelt platsbyggt kök, eller ett funktionell 50-tals kök, eller ett bra IKEA-kök i dess ställe. Ett nytt 50-tals kök vetikatten, kanske om man har någon liten del att utgå ifrån... Helt fel tycker jag också att uppenbara döljningar blir, som ex kyl och frys inklädda i stora trä-flak. Jag gillar att bryta av stilmässigt, men ett hypermodernt, vräkigt puggenpuul-kök i ett torp skulle jag nog också ha svårt för.
För oss har det hela landat i att vi delvis har återuppbyggt det gamla köket som blev illa åtgånget på 80-talet, vilket innebar att vi flyttade tillbaka köksdelen till köket från pigkammaren och rev tvättstugan som var inbyggd i köket!? Sedan har vi åtarvänt den fasspontade panelen som fanns i taket och satt den på väggarna istället, som vi vet att det var tidigare. Kyl och frys fristående, men diskmaskin med täcklucka (ångrar oss lite, men bara lite
). Köksbänk hade vi planerat att platsbygga själva, men tid fanns inte så det blev att kompromissa med ikea-stomme, front och en extra lådrad på höjden. Eftersom huset är en stor gammal herrgård så blir det lite enklare, vi behöver inte vara så rädda för att bygga in för mycket "sekelskifteskänsla", tror jag...
Redigerat:
Hehe.. Klassiska dilemmat.
Bara för att man har ett massivt kök så blir det ju inte byggnadsvård eller mer original nödvändigtvis. Köken runt sekelskiftet hade inte rinnande vatten, de hade inte elspis/kyl eller frys och framförallt så hade de oftast inga ovanskåp. Dessutom var bänkskåpen bra mycket lägre än vad vi har idag. Så frågan är ju hur långt man ska gå.
Bara för att man har ett massivt kök så blir det ju inte byggnadsvård eller mer original nödvändigtvis. Köken runt sekelskiftet hade inte rinnande vatten, de hade inte elspis/kyl eller frys och framförallt så hade de oftast inga ovanskåp. Dessutom var bänkskåpen bra mycket lägre än vad vi har idag. Så frågan är ju hur långt man ska gå.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Det beror väl lite på hur man definierar byggnadsvård.
För mig innebär byggnadsvård, i korta drag, att: bevara, återanvända, spara. Att använda traditionella material och metoder. Men också att, som Riksantikvarieämbetet skriver i sin pelare för god byggnadsvård: "Målet för varje restaurerings- och konserveringsinsats bör vara att att bevara upplevelsen av byggnadens autenticitet". Nu fungerar det inte riktigt med restaurering när man ska ha ett fungerande året runt-boende. Men jag tycker ändå att det är viktigt, att bevara känslan av byggnadens ålder och äkthet. Det handlar egentligen inte så mycket om ifall man väljer att sätta in ett femtiotalskök eller ett pärlspontskök, utan mer om att man förhåller sig till hur det har sett ut historiskt, regionalt och ståndmässigt. Marmorskiva är kanske inte helt rätt i det enkla soldattorpet, utan en vanlig bänkskiva i trä ett vettigare alternativ som passar in betydligt bättre?
För oss ingår ett platsbyggt kök i massivt trä i principen om att använda traditionella material och metoder. För en annan räcker det med att slipa upp IKEA-köksluckorna och måla om dem i linoljefärg, eller att bygga nya. Och en tredje försöker inte få det att smälta in på det sättet, utan väljer likt TorpSara ett Askerum från IKEA som passar in i miljön men som är öppet och ärligt nytillverkat. Jag skulle egentligen inte kalla det ena eller det andra mer eller mindre byggnadsvård, utan bara olika förhållningssätt inom byggnadsvården.
För mig innebär byggnadsvård, i korta drag, att: bevara, återanvända, spara. Att använda traditionella material och metoder. Men också att, som Riksantikvarieämbetet skriver i sin pelare för god byggnadsvård: "Målet för varje restaurerings- och konserveringsinsats bör vara att att bevara upplevelsen av byggnadens autenticitet". Nu fungerar det inte riktigt med restaurering när man ska ha ett fungerande året runt-boende. Men jag tycker ändå att det är viktigt, att bevara känslan av byggnadens ålder och äkthet. Det handlar egentligen inte så mycket om ifall man väljer att sätta in ett femtiotalskök eller ett pärlspontskök, utan mer om att man förhåller sig till hur det har sett ut historiskt, regionalt och ståndmässigt. Marmorskiva är kanske inte helt rätt i det enkla soldattorpet, utan en vanlig bänkskiva i trä ett vettigare alternativ som passar in betydligt bättre?
För oss ingår ett platsbyggt kök i massivt trä i principen om att använda traditionella material och metoder. För en annan räcker det med att slipa upp IKEA-köksluckorna och måla om dem i linoljefärg, eller att bygga nya. Och en tredje försöker inte få det att smälta in på det sättet, utan väljer likt TorpSara ett Askerum från IKEA som passar in i miljön men som är öppet och ärligt nytillverkat. Jag skulle egentligen inte kalla det ena eller det andra mer eller mindre byggnadsvård, utan bara olika förhållningssätt inom byggnadsvården.
konichiwa girl skrev:
Där håller jag helt med. Men så finns det så många andra aspekter. I vårt hus det vi bor i nu liksom det förra fanns nästintill inget kvar att spara, återanvända eller bevara. Vi rev i förra huset ut ett vitt laminatkök från IKEA och i detta sitter i dagsläget ett ballingslöv från -89. Det finns inga, OCH DÅ MENAR JAG INGA!!! listbitar eller gamla dörrar kvar. Fönstren är bytta och taken är sänkta och panelade med allmogepanel. Vi har hittat en hel del sparat i uthusen, bland annat 2 spegeldörrar, dessa restaurerar och renoverar vi efterhand för att kunna sätta tillbaka i huset. Vår förhoppning är oxå att vi ska hitta gamla brädtak under de sänkta paneltaken.
Så i vårt fall handlar det definitivt inte om att vi slänger ut något gammalt och byter det mot nytt utan vi får istället försöka återskapa det så som det en gång kanske varit. vad det gäller traditionella metoder och material så är det samma. Vi kommer riva ut plastmattor, masonit och spånskiva som ligger på alla golv (de gamla golven ligger inte kvar under) och lägga in nya trägolv. Vi vill att vårt torp ska kännas som ett torp men fungera som permanentboende. Det viktigaste av allt inom byggnadsvård tycker jag är att inte göra sån åverkan på huset att det inte går att göra ogjort...man bor bara där för ett kort tag i husets historia! Men när det inte finns något att bevara eller vara rädd om förutom ett timmerskal under alla nya material...hur förhåller man sig då till byggnadsvård. Vårt hus blir ju en kuliss i vilket fall eftersom vi inte restaurerar befintligt utan måste ta in nytt material...eller gammalt men inskaffat från andra hus...
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Sophie: Ja, där håller jag med dig. I vårt hus finns en hel del bevarat men också en hel del som har rivits ut och bort (dit hör lister och foder). Fast jag antar att det är där autenticitetstänkandet kommer in. Att där man försöker återskapa i möjligaste mån använder sig av så passande och trovärdiga ersättningar som möjligt. Vi har till exempel köpt spegeldörrar från ett rivningshus som är ungefär likadana som våra, vi kikar på hus i närheten för hur köket ska se ut, använder lister med "rätt" proportioner och profileringar, och så då att använda traditionella material och metoder (dit räknar jag till exempel att använda riktiga skifferplattor istället för skifferliknande klinker, eller riktigt golvtegel istället för terracottaklinker, riktig pärlspont istället för frästa pärlspontsskivor, masonit/treetex/pappspänning/lerklining istället för gipsskiva, massivt trägolv istället för laminat/stavlimmat och så vidare). Så måste man ju resonera, antar jag, om det inte finns någonting kvar att vårda men man ändå vill restaurera.
PS: I morse skickade min make ett mms till mig. Han hade hittat en sorglig stump golvlist liggandes bland sågspånen i grunden. Målad i kimrök och väldigt fin. Stor lycka!
PS: I morse skickade min make ett mms till mig. Han hade hittat en sorglig stump golvlist liggandes bland sågspånen i grunden. Målad i kimrök och väldigt fin. Stor lycka!
*skrattar* Snacka om byggnadsvårdsnörd, jag känner igen mig.konichiwa girl skrev:
För några veckor sedan hittade jag en avsågad bit av mittposten till ett par fönster jag håller på att sätta tillbaka. Den var inslängd bland veden och sparade en massa arbete då det nu är jätteenkelt att ta fram ett par nya frässtål till profilerna och tillverka en ny! Kul att det inte bara är fuktskador man hittar...
Själv har jag svårt för "kulisskök" i gammal stil, oftast är det ju detaljerna som gör kvaliten. Vissa saker hör helt enkelt inte ihop såsom självstängande lådor i sekelskiftesstil och diskmaskin i pärlspont. Hur gör man förresten med inbyggda kylskåp nu när det ska vara ismaskin i dörren?
Själv har jag svårt för "kulisskök" i gammal stil, oftast är det ju detaljerna som gör kvaliten. Vissa saker hör helt enkelt inte ihop såsom självstängande lådor i sekelskiftesstil och diskmaskin i pärlspont. Hur gör man förresten med inbyggda kylskåp nu när det ska vara ismaskin i dörren?
konichiwa girl skrev:
jo precis så tänker faktiskt vi oxå. Vi använder inga av de här "nya" materialen eller skivorna (med undantag för gips som vi faktiskt använder på vissa väggar) utan använder de som är i samma material som en gång suttit i huset. Som riktig pärlspont eller riktigt golvtegel t ex. Men just i köket går vi ifrån detta pga det är så många funktioner vi vill ha in så det ändå inte går att lösa till 100% som det en gång varit. Vi vill ju ha bänkskivan på 90 cm tex och vatten kyl frys och diskmaskin. Men vi kommer inte att ha integrerade vitvaror. De får synas för jag tycker inte det finns några lösningar som är bra för det. Oavsett om man har ismaskin eller inte ;-)
Men det vi frångår är själva skåpsinredningen. Golvet kommer vara massivt trägolv och väggarna troligen pärlspont. Lister och foder tillverkar vi egna eftersom vi har en hyvel som kan det. Visserligen maskinhyvlade men med rätt profiler och proportioner...vi hittade så vi kunde göra kopior i det förra huset. Här har vi än så länge bara hittat ett understycke till ett utvändigt fönsterfoder men vi hoppas på att kunna hitta nån snutt vi kan göra efter..vi har en hel lada som är full från golv till tak med allt som funnits på gården från det att den byggdes och tills förra ägarna flyttade för ett år sedan...vi gräver oss sakta genom detta och hittar skatter varje gång. Det är riktig lycka när man hittar detaljer som man kan sätta tillbaka eller kopiera.
Angående våra dörrar (som vi hittade i ovan nämda lada) så har de ju en gång suttit i huset men de är av sekelskifteskaraktär...vi använder dem ändå fast vi egentligen skulle vilja gå lite längre bak i husets historia. Men det får bli en kombination. Den dörr vi nu satt i går ändå in till badrummet och det är ju ytterligare ett rum som det är svårt att förhålla sig till...återigen fanns det ju inte badrum i den bemärkelsen när huset byggdes. Där vårt är placerat idag fanns förut köksingången. Men det får vara kvar eftersom det inte finns nån annan bra placering. Och vi behöver inte ytterligare en ingång. Det blir ett badrum med vad vi tycker är klassiskt uttryck. Svart vitt golv klinker lagt på diagonalen, vita kvadratiska plattor på väggarna men allt är nytt och det syns.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Tala om att bli off topic men jag gillar diskussionen.
Sophie, så är det för oss också. Det mesta som finns i huset under masoniten är sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Dörrar, fönster, paneltak och så vidare. Det spår vi har hittat i huset som går längre tillbaka än det är de otroligt grova, kilsågade golven som är målade i gulockra och kimrök med dymlingar. De tjänar som golvåsar...
Det finns äldre fönster i ett av uthusen, men det är svårt att säga om de har suttit i huset. Hon som bodde där sist säger att de nog har suttit i ladugården, men det är allt hon minns. Och det är lite trist, men samtidigt har vi ju faktiskt kvar någonting.
Hos oss har allt tagits tillvara och det innebär bland annat att ådringsmålad panel har fått tjäna som råspont, och att gamla lister (det vi har hittat är ett par bröstlister) har använts lite här och var för att bygga ut. Allt har tagits tillvara. Tyvärr togs en del tillvara i vedpannan (inklusive en hel del av byns fäbodar som de köpte upp och brände, snyft!)
Sophie, så är det för oss också. Det mesta som finns i huset under masoniten är sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Dörrar, fönster, paneltak och så vidare. Det spår vi har hittat i huset som går längre tillbaka än det är de otroligt grova, kilsågade golven som är målade i gulockra och kimrök med dymlingar. De tjänar som golvåsar...
Det finns äldre fönster i ett av uthusen, men det är svårt att säga om de har suttit i huset. Hon som bodde där sist säger att de nog har suttit i ladugården, men det är allt hon minns. Och det är lite trist, men samtidigt har vi ju faktiskt kvar någonting.
Hos oss har allt tagits tillvara och det innebär bland annat att ådringsmålad panel har fått tjäna som råspont, och att gamla lister (det vi har hittat är ett par bröstlister) har använts lite här och var för att bygga ut. Allt har tagits tillvara. Tyvärr togs en del tillvara i vedpannan (inklusive en hel del av byns fäbodar som de köpte upp och brände, snyft!)
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Kan som en parentes nämna att i badrummet som inreddes på femtiotalet, som vi faktiskt har plockat bort nästan helt men ska bygga upp igen på samma plats, fanns som golv- och väggmaterial kakelimiterande masonit. Jäkligt häftigt ur kulturhistoriskt hänseende, men kanske inte riktigt så praktiskt i ett modernt badrum...
Det känns bra att återanvända så mycket som möjligt, till nya trossbottnar brukar alla stumpar av spontad panel fungera bra. Frågan är bara hur man ska återanvända alla nerplockade karlitplattor från innertaken? Funderar på att isolera dasset med dem, men vi får se hur det blir.
På tal om återvinning var jag inne i ett torp där man spikat upp spegeldörrarna på takbjälkarna som underlag för teglet...
På tal om återvinning var jag inne i ett torp där man spikat upp spegeldörrarna på takbjälkarna som underlag för teglet...
Förlåt en okunnig fråga..... Jag har bara sett dessa lådor på bild men reagerat på att nutidens köksinredningar ser klumpiga ut p.g.a. stora lådor. Det hjälper inte att man gör dom i pärlspontsliknande material, det ser inte gammalt ut ändå..... På vad sätt är det praktiskt med så djupa lådor? Är det inte bättre ordning om man har många grunda lådor? Hamnar inte allting underst i dessa djupa lådor?Sophie skrev:
Intressant tråd för övrigt! Vi hade en diskussion hemma om vad för slags kök vi ska ha när det är dags. Jag förespråkar 50-tals-stil eftersom jag är upplever den som tidlös. Fick som svar att i så fall var det lika bra att jag spikar masonit över spegeldörrarna och byter ut de spröjsade fönstrena mot perspektivfönster i hörnen........
Och det stämmer ju. Men å andra sidan är jag inte beredd på att leva med det slags kök som denna stuga kan ha haft i början av 1900-talet....... Intressant att ta del av hur ni andra har gjort.Nej jag håller med om att det inte ser gammalt ut så att vi vill ha dem ändå beror på just det praktiska...och först nu förstår jag det här med djupa som nämnts här tidigare, jag trodde det menades djupet från framkant till bakkant...inte höjden på lådan. därför tyckte jag det var konstigt att använda det som ett negativt argument för köksinredning är ju lika djup i vilket fall...jag som inte riktigt kopplat.Sommartorparn skrev:
Men så djupa är de ju inte...normalt innehåller en stomme 3 lådor. överst en med helt normal höjd och så två högre. de är ju kanske30-35 cm höga. Vad jag tycker är praktiskt är att du kan dra ut hela lådan och se uppifrån vad som finns i...i nuläget har vi ett skåp (vanligt med dörrar) med plastburkar och annat sånt krafs...det är omöjligt att hålla kolla på alla och hälften försvinner bakom de andra...för att inte tala om locken som alltid ligger nån helt annanstans än de borde. Men med lådor staplar du allting i vartannat och inget hamnar liksom längst in. Däremot underst men lådorna är inte så höga att det gömmer något. Bara grunda lådor hade ju inte rymt varken kaffekokare, stora grytor eller skålar. Allt sväljer lådorna som ingenting. Nu förespråkar jag inte alla de här lådorna för de som är 80-100 cm breda blir bara vansinnigt klumpiga i vilket kök som helst tycker jag. Men 40-60 cm är mycket smart förvaring på ganska liten yta. Och det är lätt att hålla ordning...viktigt för mig som är ganska slarvig annars ;-)