Vi kommer så småningom bygga ett nytt kök i en timrad enkelstuga från 1818. Huset har behövt omfattande renoveringar, men kommer att i allt väsentligt behålla 1800-talkaraktär. Utvändigt ny kilsågad lockläktpanel med varierande bredder och enkupigt tegeltak, invändigt nytt kilsågad grangolv, lerklinade väggar med handhyvlad bröstpanel, samt limfärgsmålat locktak. Den gamla spiskåpan med vedspis och bakugn finns kvar, men höjden är alldeles för låg för att kunna integrera den i det nya köket. Istället kommer vi bygga ett kök utefter husets baksida, bredvid den befintliga spisen.

Frågan är då hur man ska tänka för att få det att lira med huset i övrigt. Först var jag inne på ett mycket enkelt hemmabygge, medvetet grovt byggt, med hemgjorda handhyvlade bänkskivor och enkla skåpsluckor av samma handhyvlade brädor som jag gör bröstpanel av. Sedan var jag inne på att bygga något 50-talsliknande med perstorpsplatta, och kanske skaffa en gammal 50-talsspis som lirar med resten. En annan idé kan vara att bygga något enkelt och stilrent, men ändå modernt. Kanske en snygg bänkskiva av betong, med nedsänkt ho, på skåp med släta luckor. Detta skulle rent estetiskt fungera i mitt tycke, även om det byggnadsvårdsmässigt vore galet.

Ös på förslag och synpunkter, vi är ganska vilsna. :)
 
Det är väl inte helt byggnadsvårdsmässigt galet att bryta av. I och för sig beror det nog lite på hur utförandet är. Jag såg en bild här på forumet där en köksinredning typ IKEAs enklaste, vita skåpluckor fungerade väldigt bra. Det är så vanligt att man inte tänker på det.

Jag har skrivit en del om det här på min blogg och jag tror att det bästa sättet att göra någonting nytt på, är att göra det på ett sätt som visar på kontinuitet i huset. Det där med 1700- och 1800-talskök fungerar liksom inte, för det är hursomhelst anakronistiskt och - egentligen - rätt löjligt. Vår egen filosofi är platsbyggt och gediget; vi vill inte ha några fusklösningar utan sinkade lådor, hyllplan i trä och inte laminerad spånskiva och så vidare. Vi har utgått från ett 20-30-talskök som finns i ett annat hus som mina svärföräldrar äger, med en enkel spegel och lådor ovanför skåpen. Vi undviker sådant som är tidsbestämmande, till exempel sådana där jättelika lådor som ju är praktiska men inte passar in. Att bygga ett femtiotalskök är ju egentligen i samma linje som det. Sådant som rimligtvis hade kunnat finnas där smälter in lätt.

Här kommer lite inspiration på vägen:
m
2672078954_915d38d905.jpg
2685133710_bd23121424.jpg
2671256829_5a104208cf.jpg

(ps: det är mina bilder, så sno dem inte utan att fråga är ni snälla)
 
Redigerat:
Inte dumt alls, känns som en bra filosofi. Tack för tankarna och bilderna.
 
Rönnerholms http://www.ronnerholms.se/ är väl en god inspiration. Personligen förstår jag inte vitsen med att sätta in ett 50-talskök i ett 1800-talshus på 2000-talet. Jag skulle antingen ha försökt att skapa något nytt med tidlösa referenser (betongskiva låter spännande) eller knutit an mer tydligt till övriga husets stil. Proportionerna på 50-talsdesign (dvs väldigt slimmat, funktionellt och stramt) rimmar inte särskilt väl med 1800-talsdesign (om uttrycket tillåts) där man har mkt mer utsmyckat och rejält tilltagna snickerier. Jfr motsatsen när man svulstar på med amerikanska new england möbler till ett 50-talshus, det skär sig!
 
Vi hade ett femtiotalskök i vårt 1800-talshus när vi påbörjade renoveringen (och då menar jag med femtiotalskök ett kök som påminner om den sista bilden, sans överskåpet). Det skar sig inte nämnvärt, det kändes faktiskt väldigt naturligt. De sneda köksskåpen med skjutdörrar är ganska tidstypiskt fyrtiotal och finns i de flesta gamla hus. Det där med "tidslösa referenser" är dessvärre inte särskilt tidlösa alls, i min mening, utan oftast ganska tidstypiska. Om man då inte talar om till exempel ett enkelt IKEA-kök med vit folie som ögat är vant vid att se.

Ett 1800-talshus är inte konserverat i 1800-talet utan bär på väldigt många tidsuttryck. Det har gjorts om, byggts på, förändrats. Hos oss har övervåningen inretts först på 20-talet, sedan på sent 30-tal. 20-talsrummet gjordes om 1950 medan det som inreddes senare är orört. Kammaren har kvar foder från 20-tal medan storstugan är en ren 70-talsfest och köket ser ut som det jag hade i min funkislägenhet med sliten perstorpsplatta. Och sedan har vi ju el och toalett som inte direkt är 1800-talsfenomen. Det är rätt naturligt, således, att någonting som finns där ser ut som att det visserligen inte alltid har funnits där, men som ser ut att det kan ha tillkommit under husets levnadstid.
 
  • Gilla
Bästerortarn
  • Laddar…
mino skrev:
Personligen förstår jag inte vitsen med att sätta in ett 50-talskök i ett 1800-talshus på 2000-talet. Jag skulle antingen ha försökt att skapa något nytt med tidlösa referenser (betongskiva låter spännande) eller knutit an mer tydligt till övriga husets stil. Proportionerna på 50-talsdesign (dvs väldigt slimmat, funktionellt och stramt) rimmar inte särskilt väl med 1800-talsdesign (om uttrycket tillåts) där man har mkt mer utsmyckat och rejält tilltagna snickerier. Jfr motsatsen när man svulstar på med amerikanska new england möbler till ett 50-talshus, det skär sig!
Där håller jag inte alls med dig! Jag bor ute på landet. Majoriteten av alla 1800-talshus här fick sitt första "riktiga" kök med väggskåp, vatten och avlopp på 50-talet. Så såg det ut i vårt hus när förra ägarna tog över. Jag kan/vill inte föreställa mig ett modernt kök som knyter an till det sena 1800-talet. Jag gillar funkis, 40- och 50-tal just därför att det inte är svulstigt, utan enkelt och praktiskt. De släta ytorna konkurrerar inte med det lite mer utsmyckade och profilerade. Och jag vill inte sätta in ett sk sekelskifteskök i vårt hus . Det skulle definitivt se konstigt ut i ett vanligt hus på landet såsom mitt. Jag vill ha det enkla och praktiska, men det ska vara gediget och platsbyggt. Det tror jag är det viktigaste för att få det att passa in. Att försöka skapa ett kök som ser ut som det alltid funnits där är nog lönlöst. Däremot att bryta av tror jag på när det gäller kök. Att försöka exakt återskapa en tidsperiod blir svårt om man vill ha modern standard. Betongskiva, ja tack!
 
Redigerat:
Sundborn gör kök i den stilen som finns på två av konichiwa girl's bilder, med infällda luckor och synliga gångjärn. Sen gömmer du diskmaskinen bakom ett tygdraperi och saken är biff!

http://www.sundbornkoket.se/index.php?pageId=1

Annars kan du ju alltid planka idén bakom Sundbornköket och sätta täcksidor runt skåpstommarna för att få den platsbyggda feelingen.
Enligt utsago så var det så idén till deras kök föddes; Ekesiöö lät bygga en utställning på det viset och sedan finslipades idén av Scandinavian Kitchen (Hagaköket, Canadaköket, Sundbornköket och Klaraköket).
 
Självklart ska man inte konservera ett hus i ett årtionde/århundrade. Men just lister är ett väldigt bra exempel på när det skär sig rent proportionerligt. 20-talslister bryter inte nämnvärt mot stilen i ett 1800-talshus om man inte är en extrem finsmakare. Men en stram tunn list från 50-talet och framåt gör det däremot, särskilt vid sidan av gedigna spegeldörrar. Det jag vänder mig emot är inte att det finns ett 50-talskök som man renoverar utan att man sätter in ett 50-talskök, nu. Det blir ju precis lika mycket pastisch som att sätta in ett 1800-talskök. Vad jag menar med tidlösa referenser är ett kök som inte signalerar någon specifik tidsanda utan där allt från besmanvågen, marimekkotyget till espressomaskinen kan samsas harmoniskt utan att konkurrera ut varandra.
 
mino skrev:
Det jag vänder mig emot är inte att det finns ett 50-talskök som man renoverar utan att man sätter in ett 50-talskök, nu. Det blir ju precis lika mycket pastisch som att sätta in ett 1800-talskök.
Nja, inte riktigt samma sak ändå. Jag menar, hur ser ett 1800-talskök ut? Finns det överhuvudtaget (annat än på herrgårdar och liknande)? Ett 50-talskök är betydligt mer rimligt. Innan funkisen fanns det knappt kök i modern bemärkelse. Men jag förstår hur du menar och håller till viss del med. Problemet är att väldigt mycket blir pastisch i så fall. Balansgången är svår, eller hur?

Rekommenderar Uuve Snidares bok Kök i Sverige (tror den heter så). Innehåller fina exempel på gamla kök, nytillverkade kök i gammal stil samt kök med mer modern design.
 
mino skrev:
Självklart ska man inte konservera ett hus i ett årtionde/århundrade. Men just lister är ett väldigt bra exempel på när det skär sig rent proportionerligt. 20-talslister bryter inte nämnvärt mot stilen i ett 1800-talshus om man inte är en extrem finsmakare. Men en stram tunn list från 50-talet och framåt gör det däremot, särskilt vid sidan av gedigna spegeldörrar. Det jag vänder mig emot är inte att det finns ett 50-talskök som man renoverar utan att man sätter in ett 50-talskök, nu. Det blir ju precis lika mycket pastisch som att sätta in ett 1800-talskök. Vad jag menar med tidlösa referenser är ett kök som inte signalerar någon specifik tidsanda utan där allt från besmanvågen, marimekkotyget till espressomaskinen kan samsas harmoniskt utan att konkurrera ut varandra.
Tja, personligen tycker inte jag att det skär sig nämnvärt. Jag skulle inte drömma om att riva ut allting ur rummet med femtiotalsfeeling, som ju är original även om rummet gjordes om då. Faktum är att de antikvarier som besökt oss bad oss att bevara de tidstypiska inslagen i just det rummet - som de platsbyggda garderoberna i fernissad masonit med snabelbeslag.

Att hamna i pastischfällan riskerar man oavsett om man försöker sig på att göra ett 1800-talskök eller någonting annat. Ett 1800-talskök är ju för övrigt inte ens en pastisch i bemärkelsen inspirerat av en 1800-talsförlaga, eftersom - som Karakorum säger - det inte förekom kök då. Det var först på 10-20-talet kök började finnas i var mans hem. Och då någon arbetsbänk och ett enstaka överskåp, möjligen i pärl- eller fasspont eller med en enkel spegel. Köket i min understa bild är till exempel byggt -39. Den mittersta bilden är tagen i ett hus byggt 1920. Att göra ett "1800-talskök" idag är ungefär som nationalromantiken, eller renässansen. Ingenting annat än en modern tolkning av någonting som inte fanns. Ett kök som det på den undre bilden finns i flertalet gamla hus och är (precis som allting annat) en pastisch, men en sådan som inte är anakronistisk. Och stör gör det ju inte (ett sådant kök har vi i vår bagarstuga som är byggd -24. Det samsas med björkådrad boasering, fasspontstak och ett återanvänt kilsågat golv målat i någon procent kromoxidgrön).

För min del är det enormt viktigt att det vi gör i vårt hus idag är någonting som smälter in i miljön (och då menar jag en miljö som de facto inkluderar tidsuttryck från 1800-talet och fram till 1950-talet. Original är trots allt mer värt än reproduktioner, hur välgjorda de än är). Jag är tämligen övertygad om att många av de där uttrycken vi ser som tidlösa idag kommer att vara väldigt daterade om 30 år. Undantaget är förstås sådant som har funnits och brukats en längre tid och i många olika sammanhang och som inte stör ögat.
 
Vad som är historiskt korrekt eller inte tycker jag i det här fallet är ointressant. Välj ett kök ni tycker om! För att få det att smälta in i resten av huset tror jag att det räcker med att det är väl genomtänkt och välbyggt. Det låter inte som ni inreder huset i övrigt i 50-talsstil, men skulle det möbleras med lite 50-tals möbler så smälter säkert ett sådant kök in fint också. Ett torpkök från 1818 vill ni nog inte återskapa men det fungerar säkert om det är ett sommarhus och ni gillar spartanska förhållanden. Stilmässigt tror jag inte det blir fel vilken tid ni än väljer att återskapa, viktigare är att välja ett kök som andas samma "sociala tillhörighet?", kommer inte riktigt på orden nu men i ett torp har det i alla tider varit enkla kök och ett herrgårdskök från 1818 skulle kännas lika fel som ett 50-tals kök i massiv teak av Börje Mogensen.

Vi håller också på att renovera köket. Huset är byggt 1918 och inget finns kvar som daterar köket mer än spiskåpan från byggåret och vedspisen från 1940-talet. Eftersom vi inte riktigt kan bestämma om för hus vi vill ha det bygger vi enkla skåpsstommar och luckor av fasspont så länge. Modellen kopierar vi från ett gammalt köksskåp vi köpt på loppis. Till det sätter vi upp enkla hyllor med järnkonsoler som är samtida med huset. Varje köksbänk tar en dag att göra och kostar ungefär två hundra så sammanlagt kostar köksinredningen knappt 1000 kr och passar in fint i huset tills vi vet exakt hur vi vill ha det, kanske blir den kvar...

Studerar man gammal köksinredning är den oftast väldigt enkelt byggd, och behöver inte bli dyr att specialbeställa.
 
Jag håller med aof. tror oxå det skär sig med 50-tals inredning med tanke på hur du beskriver huset. Kilsågade golv och 50-tals skåp passar inte riktigt in i samma hus enligt min uppfattning. Jag hade oxå satsat på ett kök i enkel "tidlös" stil. Vi kommer att köpa IKEA-stommar och klä in dessa med pärlspont. Sen tillverkar vi egna luckor (eller låter ett snickeri göra dem kanske) och gör dessa innnaförliggande. Vi kommer dock använda de stora lådor som Konichiwa girl nämner. De är praktiska och efersom vi bor i huset går det faktiskt före. Jag anser inte att det är mer fel än att vi installerar dusch och toastol i badrummet vi nu renoverar. Funktionen går före men det behöver inte betyda fusklösningar. Att lådorna inte är sinkade är inte detsamma som att det är dålig kvalité. utvecklingen inom heminredning och möbelsnickeri har gått framåt. Det är därför människor i alla tider bytt ut sådant som ansetts omodernt och opraktiskt. med detta menar jag inte att spånskiva och laminat är bättre alternativ än massivt trä men jag tycker att dte är en helt ok och ärlig lösning på en funktion i ett gammalt hus som ju inte funnits där från början ändå. Ska man börja gå in på detaljer så kan man inte heller bygga gammal köksinredning med dagens standardhöjd på 90 cm för det blir felaktiga proportioner...var går gränsen för vad man får göra om och inte?

Att använda moderna funktioner men få en estetiskt tilltalande yta är fullt möjligt. Jag anser inte att det är mer att fuska att klä in Ikeaskåp än att nytillverka lådor i massivt trä. Det är ju nytt i vilket fall. Och som så många skrivit här tidigare så fanns det inga egentligen inga kök i den mening vi idag talar om.
 
Sophie, jag menar inte att det är en fusklösning att använda ett ikea-kök och stommar i MDF. Dock är det i min mening lite märkligt att använda sig av moderna skåpstommar och sätta en front och luckor på dem så att det ser ut som ett gammalt platsbyggt kök med infällda luckor istället för utanpåliggande. Det kommer inte att se ut som ett platsbyggt kök med infällda luckor. Det är det jag menar är "fusklösning". Att försöka få saker att se ut, som de inte är.

Hade vi bara brytt oss om hur det såg ut, och inte hur det kändes, skulle vi nog ha kunnat göra så också. Men vi vill också att det ska kännas "på riktigt", med det innebär också platsbyggt, massivt trä, innanförliggande och sinkat. Det behöver inte vara opraktiskt för det! Och som gammal lägenhetsräv vet jag att folierade skåpstommar tenderar att bli ganska fula efter ett tag.
 
Vad är tidlöst? Förstår inte hur man ska åstakomma ett sådant kök. Varför är tex 50-tal inte tidlöst?

För egen del vill jag satsa på något som är väldigt enkelt och gediget för då tror jag att det håller längre både estetiskt och tekniskt. Men tidlöst? Det tror jag inte. I så fall är nog just funkis så nära tidlöst jag kan tänka mig eftersom det är en så avskalad stil.

Kilsågade golv och 50-tal? Har funderat på det själv, men å andra sidan har jag sett exempel på folk som fått de mest vansinniga stilkrockar att kännas fullkomligt naturliga och självklara. Jag vill hellre matcha med kvalité än stil. Att slänga in något som känns plastigt och inte hundra rätt i mått (hur lätt är det att passa in ett standardkök i ett gammal hus med fönster och dörrar överallt?) tycker jag sticker mer i ögonen än en avvikande stil. Att "fuska" med tex fronter skulle kännas oärligt. Väljer jag en massproducerad budgetlösning (absolut inget fel med det), så skulle jag hellre låta det vara som det är och inte försöka skyla över det.

Jag vill inte ge upp mitt älskade teaksoffbord för att det inte lirar med spegeldörrarna (fast det tycker ju jag att det gör, förstås). Eller alla andra fina, praktiska och välgjorda inredningsdetaljer som inte direkt skriker 1800-tal.
 
Visst kan man bygga med ikeastommar, men hur mycket sparar man igentligen? Materialet till ett par riktiga stommar i massivt trä kostar inte mycket och klarar man av att bygga dörrar och passa in dem snyggt så borde det vara enkelt att tillverka även stommarna själv. Spånskiva, mdf och laminat kommer aldrig att kännas tidlöst eller förmedla någon kvalitetskänsla. Ska man följa trenden och byta kök vart 20:e år duger det säkert men är det inte roligare att lägga sin energi på något mer långsiktigt?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.