Loner skrev:
Min utbildning är bristande, jag är el/tele utbildad medf påbyggnad elektronisk kommunikation. Sen har jag jobbat med automation i över 10 år nu. Programmeringsbiten är jag självlärd på.

Tyvärr får du nog inte göra mycket alls själv egentligen så du saknar behörighet.
Å yrkets vägnar får jag göra allt efter inkommande huvudsäkringar inom industrin, men vi har ingen behörighet alls för bostäder.

/L
Nää att jag inte får det i nuläget är jag medveten om, det jag undrar var om något som ska kallas bb1 eller bb2 eller nått liknande som skuile ge en behörighet att göra vissa saker.. men annars så kommer jag vara i samma sits som du efter avslutade studier.. jag får dra kabel inom industrin vad jag förstår men inte i bostäder.. Dock så skulle vi få all (i princip) teori för att sedan gå som lärling för att få allmän behörighet.. Någon som vet hur lång tid man är lärling numer föresten? Skulle tydligen va ändrat enligt min lärare...

MVH: Marcus
 
Varför ha prislista som sedan skall rabatteras ???? Är det för att lura okunniga ?
Dessutom verkar ju GNP refereras till av proffs, så något konstigt är det.....proffsen borde ju veta, och biltemas priser ligger ju öppna för alla som vill kolla, "amatörena" kollar ju knappast på GNP listanm snarare Biltemas.

Men är det någon här som vet var elinstallationsmtrl kosta tex i Tyskland (Jag vet inte med vill gärna veta...) Eftersom en tegelsten tydligen där kostar 1/4 av en i Sverige så kan ingen tipsa om en bra site inom EU som säljer bra mtrl till rimliga priser!!!!
 
Jag tror man behöver vara fullbetald för att få ut sin ABL, dvs knappt tre år i yrket.
 
GNP är det pris som man som "ligger i botten" på den får man olika rabatter beroende på vad och hur mycket man köper. Att man ska få rabatt på dom priserna är inte nått som man kan ta för givet, även jag som handlar rätt mycket har vissa produkter som min rabatt är 0 % på och några med 5% rabatt.
Vilka rabattsatser man får beror helt och hållet på hur "bra" man är på att förhandla.
 
Apprentice skrev:
Jag tror man behöver vara fullbetald för att få ut sin ABL, dvs knappt tre år i yrket.
www.elsakerhetsverket.se så slipper du hålla på att gissa. :rolleyes:
 
pefo: Det är det bästa svar jag har hittat och tro mig jag har läst allt. Kruxet med ABL är att man behöver ett teoripaket som inte vem som helst lär ut vind för våg, utan ställer ofta upp kriterier om år i yrket osv. BB1 kan man hur som helst lösa ut för 2000:(senast jag kollade) efter två år i yrket.
 
pefo skrev:
Så vad är det mer du behöver veta än vad som står på:
[länk] och [länk] ?

Där står vilka utbildningar som krävs och vilka praktikkrav som gäller. Om du sedan varit fullbetald eller inte är nog mera en fråga för facket. :D
Thanx! - Bästa svar jag fått hittils.. inte ens min lärare viste hur det såg ut =) - Så mao om man har teorin så ska man hitta en lämplig plats att praktisera på.. inga genvägar mao..

//Mac
 
Det kanske kommer som en överraskning att din lärare inte vet allt men jag är bekant med några och kan ju säga att dom är inte särskilt "uppdaterade" utan lever i mångt och mycket i en svunnen tid ;)
 
Lite OT men när vi halkat in på elever och lärare så tänkte jag vädra mina åsikter om lärare.
När man får elever som kommer på praktik så märks det ganska tydligt vilken "årgång" det är på deras lärare.
Jag tycker att det borde vara obligatorisk prakitik både för elever och el-lärare.
De gör säkert så gott de kan och rent teoretiskt så förändras kanske inte el-läran så mycket, men rent praktiskt så utvecklas det ju en hel del. Har man en lärare som inte varit ute i "verligheten" på 10-15 år så kan man som elev få en hel del överaskningar när man kommer ut i arbetslivet. Jag har haft elever som inte haft en susning om vad t.ex. HF-don, Letti-klammer, tryckdimmer, färdigdragen vp-slang, EIB-bus-system och EMC-krav mm.är för någonting.
Jag förstår att man inte kan lära sig allt i skolan och det är ju därför man får börja som lärling men med uppdaterade lärare så borde ju elevernas förutsättningar att få en bra start på sin yrkeskarriär bli bättre.
Minns själv att man lärde sig mer "nyttiga" saker på 4 veckors praktik än på en hel temin i skolan.
 
Jag har aldrig fattat det här med slang med tråd i skulle gå mycket fortare att lägga än rör / slang utan tråd i.
Visst sparar man ett moment med tråddragning men när jag provat denna så kan man bara dra en grupp i taget om
man inte har många lådor med färdigdragen 3ledare exempelvis.
Dessutom är den helt hopplös att dra i mellan stålreglar i gemförelse med rör .
Skall man trycka i tråden i dosor där snickarna har enkelgipast så kan man ge sig f**n på att tråden åker ut eller hänger sig så att röret ej passar i dosstudsen.
Ett moment som tillkommer är allt detta kopplande i dosor som man slipper om man drar tråden efteråt (hela tänd/mellantrådar osv)
Jag har själv provat slang med tråd i både på stora entreprenader och även smäckservise jobb. och min erfarenhet är att äldre erfarna elektriker lägger rör betydligt fortare och snyggare än sådana som använder slang med tråd i även tråddragning inräknat.
Fördelen ser jag vid mindre ombyggnader då man slipper släpa med sig en massa rör .
Vad gör jag för fel som inte får till det med slang med tråd i ,alla tycker ju detta är så bra .
 
Jag tycker det är bekvämt med färdigdragen tråd i slang till matningar, men vidare från kopplingsdosan känns det lämpligast att dra i tråden själv. Långa stråk eller utanpåliggande (i undertak, källartak mm) är rör det enklaste. Något annat som underlättar vid t ex nedgrävd slang är att gå upp i dimension och använda exempelvis 25mm-slang till 10x2x0,6kvmm-kabel.
 
Skall gjuta en platta för uterum och skall där i den dra lite VP-rör.
Biltemas VP-rör / flexrör får man ej gjuta in enligt katalogen vad kan detta bero på?
Clas Ohlssons VP-rör däremot står det inget om, kan man gjuta in dessa?
Clas Ohlsson har även en modell av flexslang där det klart står att den är godkänd för ingjutning.

Vad skall man köra med vp-rör eller flex slang när man gjuter in?
 
Det har att göra med hur "stryktålig" slangen är, den får ju naturligtvis inte deformeras eller bli skadad under gjutningen, så rådet är använd bara slang som uttryckligen är godkänd om du vill använda slang. Använder du rör är faran för skador liten men man måste använda muff som är tät och så ska rören najas (c:a 30-40 cm mellan naj) i armeringen så att dom inte kan glida isär.
 
Går väl bra och eltejpa muffen bara så är den ju tät?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.