Håller med er fullständigt Karl & Nilsson2.
Jag tycker ditt bidrag ( Karl ) till tråden var värdefullt, även om jag personligen inte kan tillgodogöra uträkningen då jag tyvärr saknar den kunskapen, sen vore det också intresant hur du uppfattar materialen allmänt.
Sedan är orden "god energihushållning" enbart en deffinition som ska tolkas inviduellt med lite marginaler, och i mina ögon så är ett 400mm Lättklinkershus utan fogar med övrig byggnad byggd med bra isolering ett bra alternativ men självklart så finns det alltid något bättre, det finns det alltid.
Nilsson2:
Jag ber om ursäkt om jag uppfattades som aggresiv, det var absolut inte menat så, jag reagerade enbart på att jag skulle vara boven för att jag litade på Maxit´s uppgifter angående enegri i.o.m min länk, ska jag stå till svars för uppgifter utlagda på nätet från en Tillverkare/leverantör bara för att jag hänvisar till dom ??
Nej, inte i min värld i alla fall ,-)
Kunskap är makt, makt åt folket
MvH Jawen
Jag tycker ditt bidrag ( Karl ) till tråden var värdefullt, även om jag personligen inte kan tillgodogöra uträkningen då jag tyvärr saknar den kunskapen, sen vore det också intresant hur du uppfattar materialen allmänt.
Det har inte funnits någon energiinformation tillgänglig över huvud taget, varken på internet eller officiellt angående byggen i Leca eller LB, därför vart den sida jag länkade till lite unik eftersom den nämde just energi. ( även om jag inte kunde tolka den helt & hållet )
Sedan är orden "god energihushållning" enbart en deffinition som ska tolkas inviduellt med lite marginaler, och i mina ögon så är ett 400mm Lättklinkershus utan fogar med övrig byggnad byggd med bra isolering ett bra alternativ men självklart så finns det alltid något bättre, det finns det alltid.
Nilsson2:
Jag ber om ursäkt om jag uppfattades som aggresiv, det var absolut inte menat så, jag reagerade enbart på att jag skulle vara boven för att jag litade på Maxit´s uppgifter angående enegri i.o.m min länk, ska jag stå till svars för uppgifter utlagda på nätet från en Tillverkare/leverantör bara för att jag hänvisar till dom ??
Nej, inte i min värld i alla fall ,-)
Kunskap är makt, makt åt folket
MvH Jawen
Hej Nilsson2. Jag har inte tid och ork att klura ut exakt hur Maxits hus är byggt. Istället räknar jag på ett typhus, och hoppas att denna jämförelse ändå kan vara intressant.
För enkelhets skull gjorde jag en jämförelse mellan två tänkta identiska hus, ett med ytterväggar i lättbetong och ett med ytterväggar i solid Leca. Tog även med ett hus i trä med glasullsisolering för jämförelse. Så här blev det:
Yttermått 12*12 m, 2,6 m högt. 40 cm tjocka väggar. 30 cm isolering i tak och golv.
Ytterarea: 450 m2.
Lambda LB: 0,10
Lambda Leca: 0,45
Dimensionerande tempdiff: 36 grader
Dimensionerande antal timmar: 2000
Ventilation+varmvatten 15000 kWh.
Ytrelaterad energiförlust:
LB: 0,160*450*36*2000=5200 kWh
Leca: 0,317*450*36*2000=10300 kWh
Trästomme: 0,135*450*36*2000=4400 kWh
Total energiförlust:
LB: 5200+15000=20200 kWh
Leca: 10300+15000=25300 kWh
Trä: 4400*15000=19400 kWh
Alltså drar huset i Leca ungefär 25% mer energi än motsvarande byggt i lättbetong.
Intressant kan ju också vara att se att lättbetongstommen faktiskt inte kostar så himla mycket mer i uppvärmning jämfört med en välisolerad trästomme.
Jawen:
Jag har egentligen inte så mycket åsikter om materialen. Båda har styrkor och svagheter, vilket gör att jag personligen inte skulle bygga varken med solid Leca eller putsad lättbetong.
Skulle jag välja att bygga i Leca skulle jag välja 20 cm tjocka stenar och tilläggsisolera med 10-20 cm cellplast. Denna tilläggsisolering ska sitta ytterst, annars är värmetrögheten borta. Detta är en mycket mer isolerad vägg, och dessutom mer värmetrög än motsvarande solida Leca-vägg.
Skulle jag bygga i lättbetong skulle jag sätta en ventilerad träfasad eller fibercementfasad utanpå för att säkerställa en torr och fin stomme.
För enkelhets skull gjorde jag en jämförelse mellan två tänkta identiska hus, ett med ytterväggar i lättbetong och ett med ytterväggar i solid Leca. Tog även med ett hus i trä med glasullsisolering för jämförelse. Så här blev det:
Yttermått 12*12 m, 2,6 m högt. 40 cm tjocka väggar. 30 cm isolering i tak och golv.
Ytterarea: 450 m2.
Lambda LB: 0,10
Lambda Leca: 0,45
Dimensionerande tempdiff: 36 grader
Dimensionerande antal timmar: 2000
Ventilation+varmvatten 15000 kWh.
Ytrelaterad energiförlust:
LB: 0,160*450*36*2000=5200 kWh
Leca: 0,317*450*36*2000=10300 kWh
Trästomme: 0,135*450*36*2000=4400 kWh
Total energiförlust:
LB: 5200+15000=20200 kWh
Leca: 10300+15000=25300 kWh
Trä: 4400*15000=19400 kWh
Alltså drar huset i Leca ungefär 25% mer energi än motsvarande byggt i lättbetong.
Intressant kan ju också vara att se att lättbetongstommen faktiskt inte kostar så himla mycket mer i uppvärmning jämfört med en välisolerad trästomme.
Jawen:
Jag har egentligen inte så mycket åsikter om materialen. Båda har styrkor och svagheter, vilket gör att jag personligen inte skulle bygga varken med solid Leca eller putsad lättbetong.
Skulle jag välja att bygga i Leca skulle jag välja 20 cm tjocka stenar och tilläggsisolera med 10-20 cm cellplast. Denna tilläggsisolering ska sitta ytterst, annars är värmetrögheten borta. Detta är en mycket mer isolerad vägg, och dessutom mer värmetrög än motsvarande solida Leca-vägg.
Skulle jag bygga i lättbetong skulle jag sätta en ventilerad träfasad eller fibercementfasad utanpå för att säkerställa en torr och fin stomme.
Världens största lättbetongtillverkare Xella har nu också tagit fram ett LB block med endast 0,07 i lambdavärde ( hade tidigare 0,09 ), så snart blir det ännu billigare att värma LB-husen för nybyggare..
Tysk Länk:
http://www.deutsche-handwerker.info/index.php?option=com_news&page=2008/0040#
Företaget Bisotherm ska vidare släppa ett lättklinker/LB block med endast 0,065
Tysk länk:
http://www.deutsche-handwerker.info/index.php?option=com_news&page=2008/0041
Fasiken, nu vart man ju ännu en gång osäker på att man väljer rätt ändå, måste nog skjuta på byggstarten lite !!!!!!
MvH Jawen
Tysk Länk:
http://www.deutsche-handwerker.info/index.php?option=com_news&page=2008/0040#
Företaget Bisotherm ska vidare släppa ett lättklinker/LB block med endast 0,065
Tysk länk:
http://www.deutsche-handwerker.info/index.php?option=com_news&page=2008/0041
Fasiken, nu vart man ju ännu en gång osäker på att man väljer rätt ändå, måste nog skjuta på byggstarten lite !!!!!!
MvH Jawen
Tack för uträkningen Karl den var jätte intressant.
25% är i dagsläget inget jag skulle dra mig för, då siffrorna det räknas från inte är så himla stora d.v.s.det är 5.100 kwh/år.
Sedan är LB huset i 99,9% av fallen byggda i 36,5 cm tjocklek så då kanske skillnaden blir mindre än 25% ( vad vet jag ).
Men om däremot elpriset går upp till 3 kr/kwh eller liknande på 10 år så är den 25%-iga skillnaden katastofalt stor i pengar räknat, så man måste nog värdera sitt bygge än mer.
En fråga som poppar upp i mitt huvud, hur sjutton ska man ens kunna sälja ett hus med gammal standard vad gäller isolering om priserna på el går upp till 3 kr/kwh, det finns massor med hus som drar 30-35.000kwh i dag och redan nu får ägarna att "knäa" ekonomiskt
MvH jawen
25% är i dagsläget inget jag skulle dra mig för, då siffrorna det räknas från inte är så himla stora d.v.s.det är 5.100 kwh/år.
Sedan är LB huset i 99,9% av fallen byggda i 36,5 cm tjocklek så då kanske skillnaden blir mindre än 25% ( vad vet jag ).
Men om däremot elpriset går upp till 3 kr/kwh eller liknande på 10 år så är den 25%-iga skillnaden katastofalt stor i pengar räknat, så man måste nog värdera sitt bygge än mer.
En fråga som poppar upp i mitt huvud, hur sjutton ska man ens kunna sälja ett hus med gammal standard vad gäller isolering om priserna på el går upp till 3 kr/kwh, det finns massor med hus som drar 30-35.000kwh i dag och redan nu får ägarna att "knäa" ekonomiskt
MvH jawen
Malmkvist skrev:
Jag har egentligen inte så mycket åsikter om materialen. Båda har styrkor och svagheter, vilket gör att jag personligen inte skulle bygga varken med solid Leca eller putsad lättbetong.
Skulle jag välja att bygga i Leca skulle jag välja 20 cm tjocka stenar och tilläggsisolera med 10-20 cm cellplast. Denna tilläggsisolering ska sitta ytterst, annars är värmetrögheten borta. Detta är en mycket mer isolerad vägg, och dessutom mer värmetrög än motsvarande solida Leca-vägg.
Skulle jag bygga i lättbetong skulle jag sätta en ventilerad träfasad eller fibercementfasad utanpå för att säkerställa en torr och fin stomme.
Detta är en mycket intressant tråd att följa. Jag lär mig mycket och är ute efter en bra billig vägg till tillbyggnad och i framtiden kanske ett nytt hus. 20 leca innerst verkar bra. Kan man inte utanpå detta ha den finska vita isoleringen ( vital ) som Bauhaus börjat sälja? sedan behövs vindskydd , papp , gips , fibercement?????? Isoleringsstummen kan den vara metall och sedan slå enkel lockpanel kan detta vara något i energins dyrtider och i dessa mögeltider????
Jag har egentligen inte så mycket åsikter om materialen. Båda har styrkor och svagheter, vilket gör att jag personligen inte skulle bygga varken med solid Leca eller putsad lättbetong.
Skulle jag välja att bygga i Leca skulle jag välja 20 cm tjocka stenar och tilläggsisolera med 10-20 cm cellplast. Denna tilläggsisolering ska sitta ytterst, annars är värmetrögheten borta. Detta är en mycket mer isolerad vägg, och dessutom mer värmetrög än motsvarande solida Leca-vägg.
Skulle jag bygga i lättbetong skulle jag sätta en ventilerad träfasad eller fibercementfasad utanpå för att säkerställa en torr och fin stomme.
Detta är en mycket intressant tråd att följa. Jag lär mig mycket och är ute efter en bra billig vägg till tillbyggnad och i framtiden kanske ett nytt hus. 20 leca innerst verkar bra. Kan man inte utanpå detta ha den finska vita isoleringen ( vital ) som Bauhaus börjat sälja? sedan behövs vindskydd , papp , gips , fibercement?????? Isoleringsstummen kan den vara metall och sedan slå enkel lockpanel kan detta vara något i energins dyrtider och i dessa mögeltider????
Du behöver definitivt inte be om ursäkt. Jag reagerade på att du reagerade personligt på kritiken mot Maxits uträkning.jawen skrev:
Tack Karl för uträkningen, nu vet jag hur mycket de ungefär skiljer mellan de olika materialen. Jag trodde inte att det skiljde så lite mellan LB och trä. Där ser man.
Ju mer jag lär mig desto mer villrådig tycker jag att jag blir. Det finns liksom inget absolut bästa material men det kanske inte spelar så stor roll i slutändan. De flesta lösningar kanske alla är good enough?
Jag känner att jag kanske ska påpeka att skillnaden blir större än i mitt exempel om det är ett tvåvåningshus eller om huset inte är en enkel kvadrat.jawen skrev:
Med 36,5 cm LB-väggar blir energiförlusten 20300 kWh, så skillnaden är nästan försumbar.
Frågan om gamla oisolerade hus är klart intressant, snart måste man väl energideklarera sitt hus vid försäljning, så det borde ju kunna påverka priset en hel del.
Borge:
Du behöver ingen gips, papp eller annat vindskydd. En någorlunda vindtät fasad med luftspalt bör räcka för att hålla stommen torr. Vid slagregn skulle väggen kanske kunna bli fuktig, men värmen inifrån torkar ut stenen via luftspalten.
Mangan:
Isoleca-block är inget dåligt alternativ. Känns lite onödigt krångliga, bara. Kanske onödigt dyra också. Vill man ha en putsad fasad, däremot tror jag att isoleca kan vara det bästa alternativet. Det onödiga är i annat fall den yttre leca-delen, som inte bidrar till värmetrögheten och väger mycket. Det känns spontant som att den skulle göra att uppmurningen blir krångligare också. En stor fördel dock är att den brandfarliga cellplasten är skyddad av ett leca-lager även utåt.
Mögelfasaderna är tunnputs på isolering. Felet är att stommen är i trä och kan mögla och att fasaden inte har ventilationsspalt. Som jag har fattat det krävs båda dessa faktorer för att det ska bli mögelproblem.
Måste påpeka att jag inte är utbildad byggnadskonstruktör, och att man bör kontakta en sådan innan man bygger. Dessa kan ge råd om konstruktion och utförande så att man slipper dyra problem senare. Mina inlägg är mina personliga antaganden och åsikter och ska bara ses som underlag för vidare konsultation med någon som verkligen vet.
Skillnaden mellan trä och LB växer också med mer komplex form på yttervägg och högre hus.Nilsson2 skrev:Du behöver definitivt inte be om ursäkt. Jag reagerade på att du reagerade personligt på kritiken mot Maxits uträkning.
Tack Karl för uträkningen, nu vet jag hur mycket de ungefär skiljer mellan de olika materialen. Jag trodde inte att det skiljde så lite mellan LB och trä. Där ser man.
Ju mer jag lär mig desto mer villrådig tycker jag att jag blir. Det finns liksom inget absolut bästa material men det kanske inte spelar så stor roll i slutändan. De flesta lösningar kanske alla är good enough?
Själv skulle jag nog ändå vilja ha ett hus med tung stomme. Min farmor bor i ett hus i lättbetong från -51, och det har ett mycket behagligt inomhusklimat.
Vad man kanske ska titta lite på det bidrag ventilationen ger till energiförlusten. Kanske är det billigare per sparad kWh att satsa på FTX-ventilation än att optimera isoleringen i ytterväggen. Ofta finns det en maximal byggyta, och då stjäl tjock isolering i ytterväggen värdefull boyta. Kanske vore maximal boyta i markplan en bättre begränsning, så skulle inte välisolerade hus straffas.
Uppvärmningssättet spelar också stor roll. Ett halvdåligt isolerat hus med bergvärme kan fortfarande ge en bra total energiekonomi. Ska man ändå satsa på bergvärme är det kanske inte lönsamt att isolera jättemycket. Som Jawen är inne på är det högst beroende på hur man tror att elkostnaden utvecklas i framtiden.
Hej
När jag projekterade mitt hus så kunde de inte räkna hem installationskostnaden för en bergvärmepump. Det berodde främst på enligt honom att eftersom man måste ha en specificerad ventilation så måste man återvinna den luften annars blir det stora värmeförluster. Så då måste det till ett frånluftsåtervinningssystem. Med en frånluftsvärmepump och endast stöttning av ytjordvärme räckte i mitt fall. Men har man ett gammalt hus med självdrag så är oftast installationen av en bergvärmepump ekonomisk. Han beskrev det så här för mig: att ha en bergvärmepump med en effekt som är mycket högre än vad man gör av med är som att alltid tanka bilen med 40Liter/ vecka även om man inte gjort av med det, dvs låt resten rinna över. Han menar att om man räknar installationskostnaden per uttagbar effekt (kw) blir kostnaden per kw billigare med bergvärme, men om man räknar installationskostnaden per utnyttjad kw så blir frånluftsvärmepumpen billigast.
Så visst är det svårt att jämföra olika hus och deras energibehov. Man kan ju inte titta på elmätaren och säga att mitt hus gör av med 8kwh när man har någon form av värmepump.
Jag startade en ny tråd http://www.byggahus.se/forum/stenhus/85875-energikalkyl-stenhus.html där jag undrade över det här med energikalkyler. Du Karl_Malmqvist kanske har något att säga där då du verkar ha lite koll på det här.
Mvh Honken
När jag projekterade mitt hus så kunde de inte räkna hem installationskostnaden för en bergvärmepump. Det berodde främst på enligt honom att eftersom man måste ha en specificerad ventilation så måste man återvinna den luften annars blir det stora värmeförluster. Så då måste det till ett frånluftsåtervinningssystem. Med en frånluftsvärmepump och endast stöttning av ytjordvärme räckte i mitt fall. Men har man ett gammalt hus med självdrag så är oftast installationen av en bergvärmepump ekonomisk. Han beskrev det så här för mig: att ha en bergvärmepump med en effekt som är mycket högre än vad man gör av med är som att alltid tanka bilen med 40Liter/ vecka även om man inte gjort av med det, dvs låt resten rinna över. Han menar att om man räknar installationskostnaden per uttagbar effekt (kw) blir kostnaden per kw billigare med bergvärme, men om man räknar installationskostnaden per utnyttjad kw så blir frånluftsvärmepumpen billigast.
Så visst är det svårt att jämföra olika hus och deras energibehov. Man kan ju inte titta på elmätaren och säga att mitt hus gör av med 8kwh när man har någon form av värmepump.
Jag startade en ny tråd http://www.byggahus.se/forum/stenhus/85875-energikalkyl-stenhus.html där jag undrade över det här med energikalkyler. Du Karl_Malmqvist kanske har något att säga där då du verkar ha lite koll på det här.
Mvh Honken
Kredit till alla i denna tråd, jag tror inte det någonsin har funnits en så lärorik information att läsa för alla vad gäller bygga i materialen LB och Leca, att så många delar med sig av sina olika kunskaper på samma sida är unikt så jag hoppas många där ute tar tillvara på infon och delar med sig av sin egen info vad det än är, ingen info är för liten.
Kondens är förångat vatten, kondens bildas när varmt möter kallt men blir vatten igen vid nedkylning, kondens kan ge oerhörda mängder vatten.
Om ett hus med ( i Karl e.x ) skulle vara murat med 190mm leca och beklätt med 100-200mm cellplast så skulle inomhustemperaturen göra att värmen innifrån skulle möta kylan utifrån troligen på cellplastens insida, där skulle det kunna bildas enorma mängder kondens/vatten som skulle rinna ned för cellplasten och ta vägen ?..........var ?.
Den kan rinna rakt ut på plattan/betongen och mätta den succétivt med tiden och göra stora fuktskador på omgivningen som är organisk.
Den skulle också kunna rinna ut från huset via en rostfri lutad plåt, och inte göra några skador alls.
Vad säger det oss ?, jo, det blir ett mycket viktigt moment att sätta fast den rostfria plåten, alltså en e.v. svag punkt.
Vad säger det mera ?, jo, det blir ju en rostfri plåt under väggen som lutar utåt, men blir det också då inte ett lufthål under väggen som bidrar till både vatten/fuktläckage utifrån och in samt något ( rostfria plåten) som leder det inomhus ?.
Så det finns som jag sagt tidigare så många lösningar som fungerar på pappar/konstuktörer ( menar inte dig Karl ), men måste beaktas vad gäller verklig konstruktion, jag vill ialla fall inte ha en luftspalt längs golvnivå som läcker in vatten.
Honken:
Jag tycker din poäng med vilken värmekälla som är försvarbar är MYCKET viktig, hypeén med bergsvärme har lurat många bara sista halvåret, och dom kommer aldrig under sitt liv få tillbaka pengarna som bergsvärmesystemet kostade att installera och hur seriös marknadsföring är det ?.
MvH Jawen
Där finns det saker att i alla fall tänka på, ja.., det ger en mycket bra isoleringsvärde men man ska också beakta detta.
Kondens är förångat vatten, kondens bildas när varmt möter kallt men blir vatten igen vid nedkylning, kondens kan ge oerhörda mängder vatten.
Om ett hus med ( i Karl e.x ) skulle vara murat med 190mm leca och beklätt med 100-200mm cellplast så skulle inomhustemperaturen göra att värmen innifrån skulle möta kylan utifrån troligen på cellplastens insida, där skulle det kunna bildas enorma mängder kondens/vatten som skulle rinna ned för cellplasten och ta vägen ?..........var ?.
Den kan rinna rakt ut på plattan/betongen och mätta den succétivt med tiden och göra stora fuktskador på omgivningen som är organisk.
Den skulle också kunna rinna ut från huset via en rostfri lutad plåt, och inte göra några skador alls.
Vad säger det oss ?, jo, det blir ett mycket viktigt moment att sätta fast den rostfria plåten, alltså en e.v. svag punkt.
Vad säger det mera ?, jo, det blir ju en rostfri plåt under väggen som lutar utåt, men blir det också då inte ett lufthål under väggen som bidrar till både vatten/fuktläckage utifrån och in samt något ( rostfria plåten) som leder det inomhus ?.
Så det finns som jag sagt tidigare så många lösningar som fungerar på pappar/konstuktörer ( menar inte dig Karl ), men måste beaktas vad gäller verklig konstruktion, jag vill ialla fall inte ha en luftspalt längs golvnivå som läcker in vatten.
Honken:
Jag tycker din poäng med vilken värmekälla som är försvarbar är MYCKET viktig, hypeén med bergsvärme har lurat många bara sista halvåret, och dom kommer aldrig under sitt liv få tillbaka pengarna som bergsvärmesystemet kostade att installera och hur seriös marknadsföring är det ?.
MvH Jawen
Problemet med kondensfukt i fasader dyker upp då det blåser ut varm inomhusluft i väggen via luftgenomsläppliga material, exempelvis stenull. Då denna luft kyls av på sin väg ut genom väggen kondenserar fukten i daggpunkten i väggen. En korrekt utförd leca- eller lättbetongvägg med invändig puts läcker inte luft i sådan mängd att det ska bli farligt.jawen skrev:
I en Lecavägg med utvändig cellplast på 10-20 cm ligger daggpunkten inne i cellplasten. Dit blåser inte inomhusluften om väggen är riktigt gjord.
Följer man BBRs krav även för ventilation så kommer fukthalten inomhus att ligga så lågt att det inte borde vara någon stor fara i alla fall.
Daggpunkten ligger dessutom någonstans i mitten även i en solid Leca-vägg, så finns det ett problem är det likadant i en solid Leca-vägg.
Avser du blomsterrabatten utanför husknuten med den organiska omgivningen? ;-)jawen skrev:
Under marknivå ska väggen vara vattentät och oorganisk. Ovanför marknivå klarar en stenvägg en viss fukt utifrån, eftersom den fortfarande är varmare än omgivningen.jawen skrev:
Kondensfukt behöver inte ha "blåst" varmluft för att bildas, bara varmt möter kallt så uppstår detta.
Värmen från huset kan smyga sig ut mm för mm till slut möter den ändå kallare material och då uppstår kondens/vatten.
Samtliga korrekt byggda hus har markplan d.v.s bjälklag över marknivå och om det som i Karl fall skulle uppstå i cellplasten så måste likförbannat det vattnet ut ur byggnaden eftersom 200mm cellplast förmodligen står till 80% in på plattan d.v.s. 16cm.
Det har inte med BBR´s ventilationskrav att göra efter som värme inifrån alltid kommer att försöka värma upp väggen totalt sett, och då alltid skapa en mötespunkt för kyla/värme oavsett ventilation.
Den mötespunkten ligger självklart också i massiva lecabyggnader, men då troligen längre ut i väggen och leca har en bra förmåga att "fuktas upp" över en större yta för att sedan torka upp igen, så det behöver inte rinna i vattenform ner på plattan utan dunstar av naturligare utan fuktskador som kontenta.
Sen att kunna vattna tulpanerna med avdustningsvattnet vore ju mumma, fan vad fina rabatter en del skulle ha
Karl:
Jag gillar att du blivit mer angagerad i ämnet, det tyder på att du är driven ( kredit till dig )
Och länge leve dialogen som leder oss till kunskap via varandra.
MvH jawen
Värmen från huset kan smyga sig ut mm för mm till slut möter den ändå kallare material och då uppstår kondens/vatten.
Samtliga korrekt byggda hus har markplan d.v.s bjälklag över marknivå och om det som i Karl fall skulle uppstå i cellplasten så måste likförbannat det vattnet ut ur byggnaden eftersom 200mm cellplast förmodligen står till 80% in på plattan d.v.s. 16cm.
Det har inte med BBR´s ventilationskrav att göra efter som värme inifrån alltid kommer att försöka värma upp väggen totalt sett, och då alltid skapa en mötespunkt för kyla/värme oavsett ventilation.
Den mötespunkten ligger självklart också i massiva lecabyggnader, men då troligen längre ut i väggen och leca har en bra förmåga att "fuktas upp" över en större yta för att sedan torka upp igen, så det behöver inte rinna i vattenform ner på plattan utan dunstar av naturligare utan fuktskador som kontenta.
Sen att kunna vattna tulpanerna med avdustningsvattnet vore ju mumma, fan vad fina rabatter en del skulle ha
Karl:
Jag gillar att du blivit mer angagerad i ämnet, det tyder på att du är driven ( kredit till dig )
Och länge leve dialogen som leder oss till kunskap via varandra.
MvH jawen
Det är inte värmen i sig som blir kondens. Det är vattenånga löst i luft. Ett välventilerat hus har en relativ luftfuktighet som är mycket lägre än utomhusluften. Tillför man inte fukt inomhus så blir det aldrig någon kondensering i väggen, eftersom det blir en jämvikt mellan fukten i väggen och fukten i utomhusluften. Temporärt kan väggen möjligen få en ökad fukthalt vid kraftiga väderomslag, men den torkar ut efter ett tag.
Jag vet ju att du är en stark förespråkare för boklig klokskap, Jawen. Därför vill jag citera lite ur boken "Tillämpad byggnadsfysik" av Bengt-Åke Pettersson.
"För en lättbetongvägg innebär diffusionsfukten noralt ej heller några problem eftersom det i regel inte finns något ångtätt skikt på utsidan. Lättbetongväggar är vanligtvis så lufttäta att fuktkonvektion inte förekommer. Eventuella skarvar måste dock tätas."
Faktiskt skulle kondensation ske längre in i en massiv Leca-vägg än en 19 cm Leca + 20 cm cellplast, eftersom i princip all kyla isoleras bort i cellplastlagret. Lecan innanför kommer att i princip hålla inomhustemperatur.
Av samma anledning funkar värmetrögheten bättre med hälften cellplast utanpå Leca, istället för bara Leca. Lecaväggen innanför isoleringen kyls och värms inte lika snabbt från utsidan.
Jag vet ju att du är en stark förespråkare för boklig klokskap, Jawen. Därför vill jag citera lite ur boken "Tillämpad byggnadsfysik" av Bengt-Åke Pettersson.
"För en lättbetongvägg innebär diffusionsfukten noralt ej heller några problem eftersom det i regel inte finns något ångtätt skikt på utsidan. Lättbetongväggar är vanligtvis så lufttäta att fuktkonvektion inte förekommer. Eventuella skarvar måste dock tätas."
Faktiskt skulle kondensation ske längre in i en massiv Leca-vägg än en 19 cm Leca + 20 cm cellplast, eftersom i princip all kyla isoleras bort i cellplastlagret. Lecan innanför kommer att i princip hålla inomhustemperatur.
Av samma anledning funkar värmetrögheten bättre med hälften cellplast utanpå Leca, istället för bara Leca. Lecaväggen innanför isoleringen kyls och värms inte lika snabbt från utsidan.
Jawen, du som ska mura huset själv. Varför inte mura dubbla väggar med en cellplast i mitten? Typ 200 Leca + 100 EPS + 200 Leca. Borde ju ge en bra isolerad vägg och arbetstiden för att göra detta kostar ju i princip inget extra. Materialkostnaden jämfört med DSM-blocken borde väl vara likvärdig?
Risk för kondens mellan blocken? Ja, kanske men det borde väl en tjärpapp i glidskiktet kunna hantera?
Risk för kondens mellan blocken? Ja, kanske men det borde väl en tjärpapp i glidskiktet kunna hantera?