Det kan man hoppas, men det är nog inte mycket kommunerna kan göra i stort. Att ta fram nya detaljplaner är både dyrt och tidskrävande.

Och hur man än gör har man ändan bak. För det finns också gott om generösa detaljplaner där grannar exempelvis upprörs när villor rivs och ersätts med flerbostadshus. Det är svårt att se hur man politiskt ska kunna tillfredsställa sådana opinioner och dem som vill ha större frihet.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Tror du verkligen det? Jag tror inte byggnadsnämnderna förr fattade vad de lade för våt filt på befintliga planstridiga byggnader även om man såg framför sig att områdena skulle kompletteras med en annan typ av byggnader. I högsta grad en bugg skulle jag säga.

Nej, det är rimligen samma sak. Att planen både beslutades av och påverkade människor som omfattades av den utan att de förstod sakfrågan är både djupt problematiskt och andra sidan av samma mynt.
Det jag menar är att jag tror att kommunens medarbetare och politiker mycket väl förstod att de la en våt filt över äldre bebyggelse när de tog planen. Att de förväntade sig framtida byggnation enligt detaljplanen när den togs.

Alternativet, att man var helt inkompetent är ju också möjligt. Det finns 290 kommuner så det finns utrymme för lågkompetenta lokalkulturer här och där. Men det har nog varit mindre vanligt tänker jag.
 
Redigerat:
Jag skulle tro att frågan var mindre när planerna antogs än den är idag. Toleranserna för avvikelser var ju större, och det skulle inte heller förvåna mig om en byggnad som redan fanns inom ett planområde tidigt 80-tal sågs som planenlig. Något som inte är fallet idag.

Min initiala reaktion mot att det skulle vara en feature not a bug var just att jag tror att dagens läge var oförutsett och en konsekvens av inte mindre än två stora lagändringar sen planen antogs som båda skärpt hur slikt ska tolkas. Det har jag svårt att se som en förutsedd konsekvens av planen.
 
Claes Sörmland
Jag tror mer värderingarna var annorlunda på 1900-talet. Det gamla skulle rivas om det inte skulle bevaras av antikvariska skäl. Nya byggnader krävdes för det progressiva samhällsbygget. Den enskildes drömmar fick stå tillbaka för kollektiva hänsyn som bestämdes politiskt och byråkratiskt.

Men det fanns ju dispensmöjligheter och en tradition av att kalla rätt stora planavvikelser för "mindre avvikelse". Möjligen tänkte man sig att byggnadsnämnden kunde lösa enskildas planproblem på sådant sätt? Men jag tvivlar.
 
En liten uppdatering efter samtal med planavdelningen på kommunen. Som ni sagt tidigare är det är relativt invecklad och lång process att göra en planändring. I ett första skede ville planavdelning ta del av mina ritningar för en evetuell framtida utbyggnad - dessa skulle sedan tas upp på ett internt månadsmöte med där bl.a. bygglov, miljö mfl är närvarande (detta är kostnadsfritt). Jag får då ett besked eller utlåtande på om dom tycker det är värt att gå vidare med ett planbesked. Planbeskedet tar ca. 3-4 månader och kostar ca. 19 000kr i min kommun.
Om vi får ett positivt planbesked går vi sedan vidare med en planändring, dvs en ändring av planen för min fastighet och inte planen i stort. Den processen kan ta upp till ett år genom olika instanser med samråd etc och kostnaden skulle totalt sett landa på någonstans mellan 100-120Tkr inkl framtida bygglov.

Vad tycker ni - är det rimligt?

Under samtalet så tittade planhandläggaren även på området i stort. Det visade sig att ca 60-70% de fastigheter som ligger inom vår detaljplan är i ett så kallat planstridigt utgångsläge. Handläggare skulle även ta upp detta på det intitiala interna mötet för att se om det kanske är så att planen bör ändras i stort. En sådan apparat skulle ta längre tid men då vara kostnadsfri.

För vår del sitter vi inte i sjön, vi kan bo kvar några år till utan att växa ur huset men känns ändå skönt att det finns lösningar då vi verkligen inte vill flytta.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.