Krav på separata elanslutningar när ändringar görs på fastigheter?
Jag har lite funderingar på vad som gäller för fastigheter som har matats med ett internt nät från en jordbruksfastighet.
Frågan gäller en skogs- / jordbruksfastighet där det under åren styckas av ett antal fastigheter som idag används som fritidsboende.
Det är fyra avstickare fastigheter som är bebyggda. Jag tror dock bara en av fastigheterna har bebyggts efter avstyckningen.
Fastigheterna är: skogsfastigheten (där även den gamla ladugården och jordkällaren ligger. På den fastigheten finns inkommande el. (Mätarskåpet sitter på en gammal elstolpe intill ändpunkten på elledningar.) Från mätarskåpet går sedan slutet av 80-talet markledning till ett markskåp som sår utanför grindarna till den gamla huvudbyggnaden. I det skåpet finns 3 undermätare.
1 mätare går till en fastighet som ligger en bit bort som bebyggdes någon gång under mitten av 1900-talet.
1 mätare går till en fastighet med en stuga och en inredd bod (med sovplatser och ett enklare kök.)
1 mätare går till den gamla huvudbyggnaden, som styckade av från den stora fastigheten på sent 90-tal. (Skåpet med elmätare ligger utanför den avstyckade fastigheten.)
Sedan finns en fastighet utan elanslutning med smedja inredd för övernattning, men utan köksmöjligheter.
De tre sistnämnda fastigheterna har gemensamma ägare och även gemensamt dass (som står på fastigheten med stuga och bod)
Från den gamla huvudbyggnaden går en markledning som försörjer en pump till brunnen som ligger på en åker tillhörande jordbruksfastigheten. Pumpen försörjer de tre sammanhängande fastigheterna med vatten.
Som jag förstått det har detta upplägg varit tillåtet på grund av gamla regler för interna nät på jordbruksfastigheter, men hade inte varit tillåtet om det gjorts efter 2007.
Nu vill ägaren till skogen inte längre ansvara gör den gemensamma elansluningen utan vill att vi gör egna nyanslutningar till de fastigheter som behöver elanslutning. Vi funderar då på om det går att komma undan billigare på något sätt.
Är det till exempel lämpligt att sammanlägga de tre fastigheter som ligger ihop och har gemensamt vatten och dass? Eller kommer det fortfarande att krävas två elanslutningar till dem eftersom det är två (eller kanske tre om den inredda boden räknas) bostadshus?
Blir det problem med elmatningen till den gemensamma vattenpumpen eftersom den ledningen går över fastighetsgräns? Jag har inte hittat något undantag som skulle tillåta en sådan matning idag. Men jag kanske missar något. Det är väl inte helt ovanligt att brunnar borras/grävs med servitut på annans mark.
Frågan gäller en skogs- / jordbruksfastighet där det under åren styckas av ett antal fastigheter som idag används som fritidsboende.
Det är fyra avstickare fastigheter som är bebyggda. Jag tror dock bara en av fastigheterna har bebyggts efter avstyckningen.
Fastigheterna är: skogsfastigheten (där även den gamla ladugården och jordkällaren ligger. På den fastigheten finns inkommande el. (Mätarskåpet sitter på en gammal elstolpe intill ändpunkten på elledningar.) Från mätarskåpet går sedan slutet av 80-talet markledning till ett markskåp som sår utanför grindarna till den gamla huvudbyggnaden. I det skåpet finns 3 undermätare.
1 mätare går till en fastighet som ligger en bit bort som bebyggdes någon gång under mitten av 1900-talet.
1 mätare går till en fastighet med en stuga och en inredd bod (med sovplatser och ett enklare kök.)
1 mätare går till den gamla huvudbyggnaden, som styckade av från den stora fastigheten på sent 90-tal. (Skåpet med elmätare ligger utanför den avstyckade fastigheten.)
Sedan finns en fastighet utan elanslutning med smedja inredd för övernattning, men utan köksmöjligheter.
De tre sistnämnda fastigheterna har gemensamma ägare och även gemensamt dass (som står på fastigheten med stuga och bod)
Från den gamla huvudbyggnaden går en markledning som försörjer en pump till brunnen som ligger på en åker tillhörande jordbruksfastigheten. Pumpen försörjer de tre sammanhängande fastigheterna med vatten.
Som jag förstått det har detta upplägg varit tillåtet på grund av gamla regler för interna nät på jordbruksfastigheter, men hade inte varit tillåtet om det gjorts efter 2007.
Nu vill ägaren till skogen inte längre ansvara gör den gemensamma elansluningen utan vill att vi gör egna nyanslutningar till de fastigheter som behöver elanslutning. Vi funderar då på om det går att komma undan billigare på något sätt.
Är det till exempel lämpligt att sammanlägga de tre fastigheter som ligger ihop och har gemensamt vatten och dass? Eller kommer det fortfarande att krävas två elanslutningar till dem eftersom det är två (eller kanske tre om den inredda boden räknas) bostadshus?
Blir det problem med elmatningen till den gemensamma vattenpumpen eftersom den ledningen går över fastighetsgräns? Jag har inte hittat något undantag som skulle tillåta en sådan matning idag. Men jag kanske missar något. Det är väl inte helt ovanligt att brunnar borras/grävs med servitut på annans mark.
Jag har inte sett tomt användas i reglerna. Men som det är gjort har i princip de två fastigheter med el som ligger intill varandra en gemensam tomt/gårdsplan. (Det går inte att komma till bodens ytterdörr utan att passera över huvudbyggnadens fastighet.)A Alexn72 skrev:
Den gamla smedjan har väl i den mening en egen skogstomt. Men där finns ingen el idag.
Jag har sett en del om att varje bostadshus ska ha en egen anslutning. Och är det så hjälper det väl inte med en sammanläggning.
Vår gäststuga räknas förmodligen inte som bostadshus idag, men måste vi skaffa ett separat abonnemang för den om någon bor där mer eller mindre permanent?
Ligger den på en separat fastighet.ä?
El till brunn eller motsvarande på närliggande fastighet är okej, när syftet är att täcka ett behov för fastigheten matningen kommer från.
El till brunn eller motsvarande på närliggande fastighet är okej, när syftet är att täcka ett behov för fastigheten matningen kommer från.
Nej, på samma fastighet som alla våra andra hus. Jag undrar alltså om merbanans okvalificerade uttalande om "bostadshus" stämmer. (Övriga hus på fastigheten är uthus).
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
Jag skulle nog sikta in mig på 6 § förordningen om undantag från nätkoncession. Där torde man kunna komma undan med att det är ett bostadshus med komplementbyggnader.
Det är rätt tydligt att stugan på den ena fastigheten och huvudbyggnaden var avsedda som bostadshus när de byggdes.
Huvudbyggnaden hade till och med två bostadslägenheter. (Finns ett kök med vedspis på både över- och undervåningen.)
Och husen används ju för bostadsändamål även nu, men bara någon vecka om året.
Huvudbyggnaden hade till och med två bostadslägenheter. (Finns ett kök med vedspis på både över- och undervåningen.)
Och husen används ju för bostadsändamål även nu, men bara någon vecka om året.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
Vad de byggdes som är uppenbarligen något annat än de används som. Om en och samma ägare använder de två fastigheterna som en, och det i praktiken är ett fritidshus med tillhörande komplementbyggnader är det förstås så man ska behandla det. Används de på annat vis är det förstås en annan sak.
Kan man också få Skatteverket att samtaxera fastigheterna har man ytterligare bevis på att de nyttjas som en.
Kan man också få Skatteverket att samtaxera fastigheterna har man ytterligare bevis på att de nyttjas som en.
Kolla https://www.ei.se/bransch/undantag-fran-kravet-pa-natkoncession-ikn . Det ger inte svar på alla frågor men en bra ingångG Gramphos skrev:
Klurig fråga.
Bryter du upp det gemensamma abonnemanget som idag är tillåtet genom undantag för nätkoncession så är ju grundregeln att varje bostadsfastighet ska ha en egen anslutning, även om de har samma ägare.
Men det bör gå att bryta ut enstaka nya anslutningar, och BEHÅLLA den gemensamma för de 3 fastigheterna med gemensam ägare, förutsatt en någorlunda vettig nätägare och ett "byte" med stamfastigheten.
En vettig kompromiss är väl att ladugården (stamfastigheten) har eget, den separat ägda fastigheten en bit bort har eget, och ägaren av de resterande fastigheterna har en egen, men för dessa gemensam, anslutning. Alltså från 1 till 3 ?
Om jag förstår ägandeförhållandena korrekt så skulle jag försöka gå den här vägen;
1. Ägaren av de 3 fastigheterna tar först dit en vanlig elektriker som kopplar ihop dessa anslutningar i markskåpet till EN privat mätare. Om det du skriver stämmer behövs ju ingen separat mätning mellan dessa, och vill man ändå ha det får man sätta det där kabeln går in i resp byggnad istället.
2. Man föreslår för nätägaren att mätarplats(erna) skall flyttas till markskåpet med en ny servisledning från stolpskåpet, och att 2 nya separata abonnemang skall uppstå. När detta utförs läggs ny kabel (eller ev kan bef användas) för matning av ladugården på stamfastigheten från markskåpet. Nätägare vill oftast bli av med stolpskåp så detta borde vara hyfsat intressant för dem.
3. Ägaren av de 3 fastigheterna bekostar en ny anslutning TILL STAMFASTIGHETEN, och övertar stamfastighetens nuvarande anslutning. Detta är lite av ett juridiskt gränsfall men bör kunna gå igenom, då kan man hävda att de sammankopplade fastigheterna har varit så sen före 2007 och får fortsätta vara det.
4. Ägaren av den separata fastigheten får bekosta en ny, egen anslutning med mätare i markskåp (eller ett skåp till precis bredvid) .
5. De 2 ägarna av de avstycakde fastigheterna får dela på ev tillägsskostnad för att dra ny serviskabel från stolpe till markskåp.
6. Att en ägare har ett pumphus på en annan fastighet påverkar inte detta. Det finns ingen strikt indelning med fastighetsgrönser utan man ser till vad som är en sammanhållen anläggning, man kan ha garage / bod / elgrind/ belysning / pumphus på arrenderad eller avtalad mark utan att det behöver vara en egen anläggning.
Om det däremot är en formellt samägd gemensamhetsanläggning är praxis att den skall ha en egen anslutning, oavsett på vilken fastighet den ligger.
Vad är elbehovet i ladugård och jordkällare? Ett alternativ är förstås att ägaren av de 3 fastigheterna tar över alltihop och ger stanfastighetsägaren ett bra erbjudande, tex att helt slippa fasta kostnader.
/ M
Bryter du upp det gemensamma abonnemanget som idag är tillåtet genom undantag för nätkoncession så är ju grundregeln att varje bostadsfastighet ska ha en egen anslutning, även om de har samma ägare.
Men det bör gå att bryta ut enstaka nya anslutningar, och BEHÅLLA den gemensamma för de 3 fastigheterna med gemensam ägare, förutsatt en någorlunda vettig nätägare och ett "byte" med stamfastigheten.
En vettig kompromiss är väl att ladugården (stamfastigheten) har eget, den separat ägda fastigheten en bit bort har eget, och ägaren av de resterande fastigheterna har en egen, men för dessa gemensam, anslutning. Alltså från 1 till 3 ?
Om jag förstår ägandeförhållandena korrekt så skulle jag försöka gå den här vägen;
1. Ägaren av de 3 fastigheterna tar först dit en vanlig elektriker som kopplar ihop dessa anslutningar i markskåpet till EN privat mätare. Om det du skriver stämmer behövs ju ingen separat mätning mellan dessa, och vill man ändå ha det får man sätta det där kabeln går in i resp byggnad istället.
2. Man föreslår för nätägaren att mätarplats(erna) skall flyttas till markskåpet med en ny servisledning från stolpskåpet, och att 2 nya separata abonnemang skall uppstå. När detta utförs läggs ny kabel (eller ev kan bef användas) för matning av ladugården på stamfastigheten från markskåpet. Nätägare vill oftast bli av med stolpskåp så detta borde vara hyfsat intressant för dem.
3. Ägaren av de 3 fastigheterna bekostar en ny anslutning TILL STAMFASTIGHETEN, och övertar stamfastighetens nuvarande anslutning. Detta är lite av ett juridiskt gränsfall men bör kunna gå igenom, då kan man hävda att de sammankopplade fastigheterna har varit så sen före 2007 och får fortsätta vara det.
4. Ägaren av den separata fastigheten får bekosta en ny, egen anslutning med mätare i markskåp (eller ett skåp till precis bredvid) .
5. De 2 ägarna av de avstycakde fastigheterna får dela på ev tillägsskostnad för att dra ny serviskabel från stolpe till markskåp.
6. Att en ägare har ett pumphus på en annan fastighet påverkar inte detta. Det finns ingen strikt indelning med fastighetsgrönser utan man ser till vad som är en sammanhållen anläggning, man kan ha garage / bod / elgrind/ belysning / pumphus på arrenderad eller avtalad mark utan att det behöver vara en egen anläggning.
Om det däremot är en formellt samägd gemensamhetsanläggning är praxis att den skall ha en egen anslutning, oavsett på vilken fastighet den ligger.
Vad är elbehovet i ladugård och jordkällare? Ett alternativ är förstås att ägaren av de 3 fastigheterna tar över alltihop och ger stanfastighetsägaren ett bra erbjudande, tex att helt slippa fasta kostnader.
/ M