Det handlar väl inte alltid om man har råd med 70 000kr eller inte utan om var de gör mest nytta.
70 000kr på börsen med 8% avkastning i snitt landar på 5 600kr per år.
På 15 år 84 000kr utan ränta på ränta effekt.
Mina slutsatser har blivit
Söder om Stockholm LVVP
Känslig för ljud BV
Känslig för utedelen BV
Rädd för att behöva göra något BV
I vårat fall har vi ett mycket bra ställe att gömma undan utedelen så varken ljud eller utseende stör.
Det blev LVVP.
70 000kr på börsen med 8% avkastning i snitt landar på 5 600kr per år.
På 15 år 84 000kr utan ränta på ränta effekt.
Mina slutsatser har blivit
Söder om Stockholm LVVP
Känslig för ljud BV
Känslig för utedelen BV
Rädd för att behöva göra något BV
I vårat fall har vi ett mycket bra ställe att gömma undan utedelen så varken ljud eller utseende stör.
Det blev LVVP.
Det här förstår jag inte:A agb007 skrev:
"70 000kr på börsen med 8% avkastning i snitt landar på 5 600kr per år.
På 15 år 84 000kr utan ränta på ränta effekt."
När jag räknar så ger 8% avkastning på 70000kr i 15 år 222052kr. (Här är inte inflation inräknad.)
"utan ränta på ränta" = 5600 * 15 = 84000 i intjänad ränta, 58800 efter skatt.TRJBerg skrev:
Med ränta på ränta = 152 051 i intjänad ränta,106 435 efter skatt.
Med 2% inflation i 15 år är värdet av kapitalet 74% av värdet i dag.
Med ränta på ränta i 15 år är värdet av räntan 78761 efter skatt & inflation, insatsen 70000 är värd 51800.
Redigerat:
Varför skulle man blanda in begreppet "UTAN ränta på ränta", speciellt när det gäller börsen?D Dilato skrev:
Men det låter inte riktigt relevant i sammanhanget?D Dilato skrev:
Och pratar man om börsen blir det väldigt konstigt, det är inte "ränta" och jag kan inte se det som vettigt.
Iofs. Tycker ändå att det inte är ett användbart tänkande. Såvida inte man rent ekonomiskt är tvingad att använda avkastningen varje år.D Dilato skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 3 965 inlägg
Det billigaste är att vara uteliggare under en presenning. Sedan kanske viss komfort i livet har ett värde i sig. Visst går det inte alltid att räkna hem BVP men å andra sidan går det oftast fint med LLVP söder om Stockholm. Finns yllekoftor och tofflor om man är frusen.
Och även komfort ska viktas i kostnad. Har idag bvp sedan 25 år och finns kustnära i södra Sverige, sällan kallare än -10. Har llvp i fritidshus och skulle inte kunna tänka mig det i bostad, så för oss har komfort ett stort värde.
Det är stor skillnad på en LLVP och en LVVP.
Sen värderar alla olika saker. Jag kör just nu en billig lånebil, en bil som vissa säkert tycker är perfekt, medan den för mig är ok, som lånebil, men inte mer. Den är så trött så den tappar fart på 5:an (högsta växeln) i lite uppförsbacke. Då är den ändå lågt växlad så det är cirka 3200 rpm i 100 km/h. Då tar jag hellre lite oljud i trädgården när det är -20 grader ute.
Sen värderar alla olika saker. Jag kör just nu en billig lånebil, en bil som vissa säkert tycker är perfekt, medan den för mig är ok, som lånebil, men inte mer. Den är så trött så den tappar fart på 5:an (högsta växeln) i lite uppförsbacke. Då är den ändå lågt växlad så det är cirka 3200 rpm i 100 km/h. Då tar jag hellre lite oljud i trädgården när det är -20 grader ute.
Rekommenderar en bra kalkylator.A agb007 skrev:För att man inte orkade räkna ut det i sängen klockan 8 på en iPad
Kör med (1,08^15)*7000.
De gamla var en-varvtalskompressorer och måste dimensioneras efter 50 Hz/2800 RPM varvtal - vilket gjorde att det blev klent med sug-kapacitet från evaporatorn när suggasen tunnades ut i densitet och därmed liten massaflöde när man gick under -10 grader C.F Fideliox skrev:
Moderna med invertrar så kan man varva kompressorn till ~90 varv i sekunden eller 5400-5600 RPM och med det nära dubbla sugkapacitet i volym med i stort sett samma slagvolym som den äldre fix-varvtal kompressorn och därmed klarar av att suga med tillräcklig massamängd gas betydligt kallar än -10 grader och därmed hålla värmekapaciteten bra.
Det var ingen fel på de äldre lösningarna - man kunde bara inte ha kompressorer med dubbel slagvolym vid samma motorstorlek om de både skall klara riktigt kallt och när det är många plusgrader i lufttemperatur.
---
På vitvaror hade man low back-pressure kompressorer för frysboxar med större slagvolym gentemot motorstyrkan då vid normaldrift behövde man sugvolym för att suggasen hade låg densitet vid -18 - -25 grader C .
För kylskåp hade man inte lika kallt och med medium back-pressure kompressorer med mindre slagvolym gentemot motorstyrkan för att suggasen har högre densitet vid typiskt -10 grader C - och att köra sådan i frys-temperatur så tappar man en massa kapacitet och motorn går inte rätt lastad utan betydligt lättare.
Sedan hade man high back-pressure kompressor med liten cylindervolym relativt motorstyrkan och dessa hittar man i typiska portabla AC då suggasen knappt gick under 0 grader C och hade förhållandevis hög densitet och dessa är klipp värdelösa om man skall ha kallare temperatur under några minusgrader med någon kylkapacitet då kompressorns slagvolym är för liten gentemot motorns styrka.
---
Den här situationen har man idag om man vill köra tex. R407C/R290 på en R410A eller en R32-kompressor att kapaciteten kommer att bli klen för att cylindervolymen är liten gentemot motorstyrkan och det blir inte någon vidare kapacitet med R290 för att dess gasdensitet är betydligt lägre och mindre med gasmassa pumpad per tid vid en given temperatur - och därmed mindre tillgänglig kyleffekt.
För 10 kW kyla i utedelen vid värmepumpsdrift och vid -10 grader C och med R290 så behöver kompressorn pumpa 17,3 m³ suggas i timmen eller 4,8 liter i sekunden medans med R410A så klarar man sig med 10.18 m³/h eller 2,82 l/s och vill man köra med ovanstående koncept med R290 på en R410A-kopressor så har man ca 64% kvar av kapaciteten som det gav med R410A.
Redigerat:
