Nej, det är fel. En massa av de som gör en väsentlig ombyggnad ska i alla fall göra ett badrum. Avsaknad av två duschar verkar vara en vanlig anledning till ombyggnad på entréplanet om man ska utgå från trådarna i forumet och det utan ens att de ska göra en väsentlig ombyggnad.S Styrman_jansson skrev:
Nu är du där igen och tror att jag påstår att du påstår något. Du sa att politikerna (staten) har tagit sin tid och det har gjorts beräkningar.BirgitS skrev:
Jag säger att det kvittar då besluten baseras på politisk agenda och det finns lika många ekonomiska beräkningar och utfall som det finns räknare.
Killgissning vilket dock kvittar för att jag värderar min frihet tillräckligt högt i vågskålen så att jag får ha ganska mycket fel i min gissning på kostnaderna och ändå tycka att det inte är värd pengarna.
Det är förstås skillnad på beräkningar, även om de utgår från faktiska kostnader för kommunerna, och "vetenskaplig fakta". Så än en gång jag har inte påstått att lagar grundar sig på "vetenskaplig fakta", vare sig generellt eller när det gäller tillgänglighetsanpassningar.J John Carlson skrev:
Då är vi överens att det är en värderingsfråga som politiska frågorna brukar vara.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 485 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 485 inlägg
Jag kanske kan bidra:
Bostadsanpassningsbidragen kostade totalt kommunerna 951 miljoner kronor 2023. Kommunernas omsättning (intäkter) låg på kring 861 miljarder kronor. Till detta har vi statens (2 566 miljarder kr) och regionernas (473 miljarder kr) budgetar.
D v s kostnaden för bostadsanpassningsbidrag är tramspengar och då har vi ändå ett äldre bostadsbestånd där stora delar inte alls är anpassade enligt dagens regelverk. Skulle vi ta bort kravet på anpassning skulle ändå många välja att anpassa vid nybygge eftersom det är branschnorm (och kulturell norm) och det sparar inga stora pengar att minska ned på t ex badrum eller dörrars bredd. Enstaka ombyggnad av småhus skulle kanske ske utan att ordna med ett badrum på undervåningen. D v s vi kan inte förvänta oss kraftigt stigande kostnader för bostadsanpassningsbidrag vid en liberalisering.
Bostadsanpassningsbidragen kostade totalt kommunerna 951 miljoner kronor 2023. Kommunernas omsättning (intäkter) låg på kring 861 miljarder kronor. Till detta har vi statens (2 566 miljarder kr) och regionernas (473 miljarder kr) budgetar.
D v s kostnaden för bostadsanpassningsbidrag är tramspengar och då har vi ändå ett äldre bostadsbestånd där stora delar inte alls är anpassade enligt dagens regelverk. Skulle vi ta bort kravet på anpassning skulle ändå många välja att anpassa vid nybygge eftersom det är branschnorm (och kulturell norm) och det sparar inga stora pengar att minska ned på t ex badrum eller dörrars bredd. Enstaka ombyggnad av småhus skulle kanske ske utan att ordna med ett badrum på undervåningen. D v s vi kan inte förvänta oss kraftigt stigande kostnader för bostadsanpassningsbidrag vid en liberalisering.
Under 2023 var genomsnittskostnaden i löpande penningvärde 17 638 kronor jämfört med 17 101 kronor under 2022.
Genomsnittlig kostnad per invånare för hela riket är 90 kronor.
Medelkostnad per invånare varierar mellan 12 och 618 kronor mellan vissa kommuner.
Källa: Boverket
Jag betalar hellre 100 kr mer i skatt!
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 485 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 485 inlägg
Jag har desperat försökt säga i tråd efter tråd att detta inte handlar om kommunernas ekonomi eller kommunalskatt. Det är ett argument som är uppfunnet här på BH.
Lagstifningen med detaljerade regler kring anpassning av byggnader (bostäder) drevs av handikapporganisationerna av ett annat skäl, och det är att man menade att dessa detaljerade regler skulle över tid förändra bostadsbeståndet så att det blev mer tillgängligt för handikappade (idag är termen något daterad). Det var detta som plockades upp av politiken och ledde till dagens lagstiftning. Jag är lite för ung (härligt att få säga när 50 står inför dörren!) för att ha varit med och följt debatten men det var väl inte minst Fp som drev denna typ av rättighetslagstiftning som sin paradfråga?
Lagstifningen med detaljerade regler kring anpassning av byggnader (bostäder) drevs av handikapporganisationerna av ett annat skäl, och det är att man menade att dessa detaljerade regler skulle över tid förändra bostadsbeståndet så att det blev mer tillgängligt för handikappade (idag är termen något daterad). Det var detta som plockades upp av politiken och ledde till dagens lagstiftning. Jag är lite för ung (härligt att få säga när 50 står inför dörren!) för att ha varit med och följt debatten men det var väl inte minst Fp som drev denna typ av rättighetslagstiftning som sin paradfråga?
Allvetare
· Östergötland
· 4 002 inlägg
🙄 Inte för att vara spydig men att tvärsäkert säga att det är fel och sedan basera argumentet på "trådar i forumet" väger inte så tungt hos mig
Jag är fortfarande tämligen övertygat att det är en mindre kostnad att göra åtgärder när behov uppstår än att alltid göra det.
Det är inte bara åtgärden i sak att i efterhand ordna "hygienrum" som måste räknas på utan kostnadsbesparingen i N antal hushåll som kan besparas en onödig ombyggnad.S Styrman_jansson skrev:
Men det är ju bara en del av kostnaden för att bostäder inte är anpassade idag som jag redan har skrivit. Det tillkommer kostnader för andra boenden, extra hemtjänst, särskilt äldreboende i förtid etc. därför att bostäder inte alltid går att bygga om så att de blir anpassade fullt ut för ett visst problem.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 485 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 485 inlägg
Har du några siffror på detta?
De kostnaderna som du nu tar upp kommer ju inte att ändras vid en liberalisering. De kommer inte heller att ändras de närmsta hundra åren eller så eftersom vi bygger nyproduktionen med så låg hastighet, d v s omsättningen av bostadsbeståndet är för låg för att ändra på något. Och med vår demografiska utveckling nu när mycket hög invandring inte längre är på modet och folk inte trivs med att skaffa barn längre så har vi heller inget större behov av att bygga en massa nya bostäder.
Kostnaden för vårdboenden regleras nog enklare på annat sätt, t ex minskad kommunal subventionering. Att korttidsboenden får finansieras av brukarna via full kostnadstäckning. (Är det inte redan så?)
Siffror på att det finns andra kostnader?
Att det förekommer vet jag ju från släktingar.
Barnafödande har åtminstone gått i vågor sen 40-talet så det kommer nog att ändra sig igen om du ska se vad som händer på 100 år. Nog byggs det bostäder i och omkring Stockholm, även om mängden har gått ner de senaste åren, men det är ju också något som går i vågor.
På korttidsboende betalar den boende (i Stockholm) ett belopp men det är ju inte den fulla kostnaden. Det är dyra lägenheter ungefär 30 kvm med pentry och badrum som är anpassat även för liggande dusch. Personal ständigt på plats, även om det är låg personaltäthet, gemensam matsal. Den boende har ju även kostnaden kvar för sin egen bostad. Det blir inte så mycket kvar av en pension då.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 485 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 485 inlägg
Jag ifrågasätter inte att kommuner har kostnader för vård och omsorg. Stora sådana. Jag undrade om du vet mer om dem och hur de länkar till hur anpassade hus är och inte är. Framförallt om de är annat än småpengar i den totala nationella budgeten, det kostnaderna för bostadsanpassningarna visade sig vara när vi nu tittade på det.
Trenden i hela väst är färre och färre barn. Sverige följer samma trend men lite försenat jämfört med resten av Europa. Så i överskådlig framtid är detta nog ingen vågdal utan en permanent nedgång som handlar om att samhället har förändrats kulturellt. Barnaalstrande är inte meningen med livet på samma sätt längre. Men visst, kristallkulan är verkligen svår - den som lever får se.
Samtidigt som det finns äldre som inte har sparat pengar i livet så finns det också äldre med stora resurser. Ju äldre man är desto rikare är man i snitt just p g a besparingar och värdeökningar av kapital och bostäder. Så bilden är komplex. Och vi har ju omfattande system för att stödja de som kämpar på existensens rand, t ex bostadsbidrag. Bättre att gå mot att täcka den fulla kostnaden och hjälpa de som inte klarar det ekonomiskt tänker jag.