Med tanke på att vindkraft till havs kostar lika mycket per kWh som kärnkraft gör, hur kan då vindkraft till havs vara ekonomiskt gångbart? Det är måhända lånegarantierna (subventionerna) som lockar?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Ja, britterna ökar sin subvention för havsbaserad vindkraft med 66% den landar på 73GPB / MWh för konventionell och hela 176 GPB / MWh för flytande kraftverk. (Det är väl därför som norrmännen är på tapeten med sina flytande kraftverk? Nåja, kan också vara för att havet alltid tydligen är >300m djupt i Norge också.pacman42 skrev:
)Den senare siffran är ganska mycket dyrare än den kärnkraft som byggs i Hinkley Point. (128 GPB / MWh i 2022 siffror).
Sammanfattningsvis för hela sektorn: "Low-carbon generation sources have agreed "strike prices" in the range £50–£79.23/MWh for photovoltaic, £80/MWh for energy from waste, £79.23–£82.5/MWh for onshore wind, and £114.39–£119.89/MWh for offshore wind and conversion technologies (all expressed in 2012 prices). These prices are indexed to inflation."
Brasklapp: Jag har inte grävt i siffrorna för att utröna skillnaden. Det kan vara så att man ger olika bud vid olika aktioner/tillfällen och att det är därför siffrorna i sista paragrafen inte riktigt stämmer med den i första. Detta osett att årtalen man refererar till (2023 i första antar jag, och 2012 fixt i sista) varierar.
Det behöver man inte fundera på i detalj, det räcker med evidensen mitt framför näsan, det byggs inte vidare mycket och det som felar överallt är ekonomin, vi får trots allt förhålla oss till verkligheten med hur man attraherar kapital osv. Skulle inte ekonomin vara ett problem så skulle det såklart inte hjälpa att ge pengar, så då faller initiativet på det.
Samma verklighet ger att gas just nu tar hela brädet, kol och olja fasas ut och in kliver fossilgas, här hade man ju hellre sett kärnkraft men då krockar man med ekonomin igen, gas är för billigt och förmånligt.
Givetvis så ordnar man eget elnät. Alternativt matar ut energin på annat sätt så att det publika elnätet blir utan. Anslutningen till det publika elnätet kan förstås också drabbas av underdimensionering, tekniska missöden och obefintligt underhåll "reparation pågår, under tiden är priset billigt"..D Daniel 109 skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Nej, det är som vi sagt tidigare, främst politiken som felar.D djac skrev:
Vi bygger inte något stort längre i väst överhuvudtaget. Det är inte främst ett ekonomiskt problem utan ett regulatoriskt.
Vårt hus klarar sig nästan med 1kW effekt in i värmepumpen även när det är rätt kallt.tommib skrev:
Det är en frånluftsvärmepump, så motorn är bara på ca 1kW (jag tror den är på 900W, 850, eller kanske 950, minns inte exakt).
Det räcker med VP ner till lite minusgrader, men till sist måste elpatron in och stötta (samt att då brukar vi elda lite av kubikmeter ved vi förbrukar varje år i braskaminen).
Så 1-2 kW ska nog räcka till många modernt isolerade villor som inte är alltför stora samt har en bra värmepumpslösning.
Här går kompressorn helt utan att stanna i flera månader i sträck, jag stänger av elpatronen helt under typ 7-8 månader (eller brukar tillåta 0,1kW, för att ge lite stöd vid legionellakörningen), sen tillåter jag lite mer elpatron ju kallare vinter det blir.
Man kan investera sig strategiskt ur dåliga lägen. Eller så kan man skära ner för att undvika kostnader tills man inte heller har något som skapar mervärde alls.
Det är olika sätt att tänka överhuvudtaget.
Det är olika sätt att tänka överhuvudtaget.
Vilken klimatzon? storlek? 1-/2-plan? isoleringstjocklek i tak-vägg-undertill?Mikael_L skrev:
Uppsalatrakten, 1 plan på ca 100kv, en drygt halvt inredd öv, kanske typ 40 m2 inrett, resten ouppvärmt, ca 20 m2 som håller sig gott och väl på drygt 10 plusgrader från omgivande rum.spikplanka skrev:
Isolering i väggar 285mm, i tak ca 300.
300 mm cellplast under.
Jag kör endast på utetempgivare och har ställt kurvan så det blir lite kallare inne när det blir kallare ute, det är bra för motivationen att tända en brasa när man kommer hem.
Många år har vi misslyckats att elda ens en kubikmeter, som är målet, men känns det lite småkallt, så är det lättare att ta sig för att tända upp en brasa.
1 m3 travad ved motsvarar väl på ett ungefär 1000kWh ?
Så där får vi ett tillskott på minst 500kWh, men ofta minst 800 kWh.
Så en mild klimatzon och rejält med isolering. Klart det blir låga uppvärmningskostnader.
För de som sitter med äldre hus kanske det inte är lika lätt att ordna detta.
En detalj som många här missar är att det faktiskt inte går att bygga ett elsystem på enbart marknadsmässig grund.
Vi kan titta i backspegeln för att inse detta. Vi har lagt ner 6 reaktorer i södra Sverige och ersatt med vindkraft i norra. Innan dess gav reaktorerna elnätet gratis svängmassa, spänningsreglering och produktion nära konsumtionen. Nu har vi brist på alla dessa 3 och SVK köper upp mer av dessa tjänster.
Marknadsekonomiskt så var dessa tjänster inte värda något för 30 år sedan eftersom vi hade ett stort överskott av dem. Nu ligger vi på eller under gränsen för vad elnätet klarar av vilket t.ex. visar sig genom att transmissionsledningarna från norra till södra Sverige inte ens alltid kan köras på maximal effekt.
När R1 och R2 stoppade byggde SVK en STATCOM-anläggning i Stenkullen för att hantera spänningsstabiliseringen i västra Sverige. Pengarna för denna investering kunde ha givits till Vattenfall för att förmå Vattenfall att inte lägga ner R1 och R2. Hur gör man det på ett marknadsekonomiskt sätt?
På samma sätt skulle pengarna SVK investerat i sydvästlänken kunnat getts till O1, O2, R1 och R2 för att de inte skulle läggas ner.
SVK betalade för några år sedan ca 100 miljoner för att R1 skulle startas efter revisionen mitt i sommaren istället för att vänta med uppstarten till efter sommaren. Detta för att tillgodose Västsverige med nättjänster.
Nu när vi i praktiken flyttat tyngdpunkten i produktionen från södra till norra Sverige så uppstår stora behov nätförstärkningar. Det betalas till stora delar av kundernas elnätfakturor och påverkar därför inte i tillräckligt hög grad elproducenternas beslut om var produktionen skall placeras.
SVKs budget för olika typer av stödtjänster har stigit drastiskt från långt under en miljard till 6 miljarder 2023 och budgeten ligger på 8 miljarder för 2024. Dessa stödtjänster var helt onödiga för 30 år sedan. Hur kan man marknadsekonomiskt betala kärnkraftverk för något som det inte finns brist på förrän de redan lagt ner????
Vi kan titta i backspegeln för att inse detta. Vi har lagt ner 6 reaktorer i södra Sverige och ersatt med vindkraft i norra. Innan dess gav reaktorerna elnätet gratis svängmassa, spänningsreglering och produktion nära konsumtionen. Nu har vi brist på alla dessa 3 och SVK köper upp mer av dessa tjänster.
Marknadsekonomiskt så var dessa tjänster inte värda något för 30 år sedan eftersom vi hade ett stort överskott av dem. Nu ligger vi på eller under gränsen för vad elnätet klarar av vilket t.ex. visar sig genom att transmissionsledningarna från norra till södra Sverige inte ens alltid kan köras på maximal effekt.
När R1 och R2 stoppade byggde SVK en STATCOM-anläggning i Stenkullen för att hantera spänningsstabiliseringen i västra Sverige. Pengarna för denna investering kunde ha givits till Vattenfall för att förmå Vattenfall att inte lägga ner R1 och R2. Hur gör man det på ett marknadsekonomiskt sätt?
På samma sätt skulle pengarna SVK investerat i sydvästlänken kunnat getts till O1, O2, R1 och R2 för att de inte skulle läggas ner.
SVK betalade för några år sedan ca 100 miljoner för att R1 skulle startas efter revisionen mitt i sommaren istället för att vänta med uppstarten till efter sommaren. Detta för att tillgodose Västsverige med nättjänster.
Nu när vi i praktiken flyttat tyngdpunkten i produktionen från södra till norra Sverige så uppstår stora behov nätförstärkningar. Det betalas till stora delar av kundernas elnätfakturor och påverkar därför inte i tillräckligt hög grad elproducenternas beslut om var produktionen skall placeras.
SVKs budget för olika typer av stödtjänster har stigit drastiskt från långt under en miljard till 6 miljarder 2023 och budgeten ligger på 8 miljarder för 2024. Dessa stödtjänster var helt onödiga för 30 år sedan. Hur kan man marknadsekonomiskt betala kärnkraftverk för något som det inte finns brist på förrän de redan lagt ner????
Jag tycker snarare att detta visar att det går att lösa på marknadsmässig grund.
Åh, coolt! Britterna är klara med runda 6.Ja, britterna ökar sin subvention för havsbaserad vindkraft med 66% den landar på 73GPB / MWh för konventionell och hela 176 GPB / MWh för flytande kraftverk. (Det är väl därför som norrmännen är på tapeten med sina flytande kraftverk? Nåja, kan också vara för att havet alltid tydligen är >300m djupt i Norge också.
Den senare siffran är ganska mycket dyrare än den kärnkraft som byggs i Hinkley Point. (128 GPB / MWh i 2022 siffror).
Sammanfattningsvis för hela sektorn: "Low-carbon generation sources have agreed "strike prices" in the range £50–£79.23/MWh for photovoltaic, £80/MWh for energy from waste, £79.23–£82.5/MWh for onshore wind, and £114.39–£119.89/MWh for offshore wind and conversion technologies (all expressed in 2012 prices). These prices are indexed to inflation."
Brasklapp: Jag har inte grävt i siffrorna för att utröna skillnaden. Det kan vara så att man ger olika bud vid olika aktioner/tillfällen och att det är därför siffrorna i sista paragrafen inte riktigt stämmer med den i första. Detta osett att årtalen man refererar till (2023 i första antar jag, och 2012 fixt i sista) varierar.
Om man vill jämföra mellan år är det lättast använda brittiska statens egen site. Priserna (alltid i 2012 års priser) finns t.ex. här för runda 6.
Priset för flytande havsvind är väl främst ett incitament för att få någon att våga sig på det, så att priset kan gå ner på sikt. Däremot är det lite mer spännande att de är okej med ca 94 öre/kWh för både sol och landbaserad vindkraft. Och ca 110 öre/kWh för havsbaserad, omräknat. (Notera att mina beräkningar bygger på priset i auktionen, inte maxpriset som Reuters utgick från.)
Nä så är det. Det vet väl alla.
Jag ville bara meddela tommib att 2kW inte är omöjligt lite, men självklart funkar det inte uppe i Jukkasjärvi i Januari, eller någonstans alls med kasst isolerat hus.