Hej AvemoA Avemo skrev:
Vi har missförstått varandra och jag tar på mig min del. Min farbror var inkallad 3 år under andra världskriget och min far berättade att det var brist och ransonering på det mesta Blir det krig eller kris då vill jag att vi skall kunna hantera det på ett bra sätt
Hej
Jag har tidigare kritiserat att företag som säljer en solcellsanläggning som avses att även kunna användas som reservkraft inte informerar om problematiken med avsäkring.
Ni kan t.ex. titta på inlägg #1 297 i denna tråd; “Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström vid reservkraft från inverter, del A” och några följande inlägg.
Till min glädje har jag nu hittat att det faktiskt finns företag som tar upp frågan om kortslutningsström och avsäkring.
Under rubriken “Solceller vid strömavbrott: Funkar solpaneler om strömmen går?” så kan ni läsa om detta. https://hemsol.se/solceller/stromavbrott/
“Dimensionering av automatsäkringar för strömavbrott
När en solcellsanläggning förses med ett backup-system kan ibland anläggningens automatsäkringar behöva bytas ut. Orsaken är att kortslutningsströmmen i normala fall sjunker när en anläggning kopplas bort från elnätet och övergår till ödrift (se Vanliga frågor). Är en befintlig solcellsanläggnings automatsäkringar inte dimensionerade för denna lägre kortslutningsström, löser de inte ut vid strömavbrott. Detta kan i sin tur leda till bränder. Ett råd är därför att konsultera anläggningens installatör om automatsäkringar behöver bytas. Installatören ska också upplysa om vilka andra eventuella förändringar som krävs för att säkra solcellsanläggningen mot brand vid ödrift.
Lämpliga automatsäkringar för en solcellsanläggning med ödrift
Enligt Ola Carlsson (inspektör av solcellsanläggningar) går det inte alltid att förse en anläggning med lämpliga automatsäkringar för ödrift. En sådan solcellsanläggning utan helt anpassade automatsäkringar kan dock ibland ändå godkännas för ödrift (3). Förutsättningen är då att solcellsanläggningen aldrig kopplas från elnätet manuellt. Detta innebär att en solcellsanläggning som tas i ödrift av andra skäl än strömavbrott riskerar att inte bli godkänd av försäkringsbolag.”
Det är inte enkelt med reservkraft. I realiteten så är reservkraftdrift mera komplicerat än normaldrift för en villa.
Men detta innebär inte att man skall undvika reservkraft.
Det handlar mera om att man måste ta reda på de annorlunda villkoren.
Jag har tidigare kritiserat att företag som säljer en solcellsanläggning som avses att även kunna användas som reservkraft inte informerar om problematiken med avsäkring.
Ni kan t.ex. titta på inlägg #1 297 i denna tråd; “Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström vid reservkraft från inverter, del A” och några följande inlägg.
Till min glädje har jag nu hittat att det faktiskt finns företag som tar upp frågan om kortslutningsström och avsäkring.
Under rubriken “Solceller vid strömavbrott: Funkar solpaneler om strömmen går?” så kan ni läsa om detta. https://hemsol.se/solceller/stromavbrott/
“Dimensionering av automatsäkringar för strömavbrott
När en solcellsanläggning förses med ett backup-system kan ibland anläggningens automatsäkringar behöva bytas ut. Orsaken är att kortslutningsströmmen i normala fall sjunker när en anläggning kopplas bort från elnätet och övergår till ödrift (se Vanliga frågor). Är en befintlig solcellsanläggnings automatsäkringar inte dimensionerade för denna lägre kortslutningsström, löser de inte ut vid strömavbrott. Detta kan i sin tur leda till bränder. Ett råd är därför att konsultera anläggningens installatör om automatsäkringar behöver bytas. Installatören ska också upplysa om vilka andra eventuella förändringar som krävs för att säkra solcellsanläggningen mot brand vid ödrift.
Lämpliga automatsäkringar för en solcellsanläggning med ödrift
Enligt Ola Carlsson (inspektör av solcellsanläggningar) går det inte alltid att förse en anläggning med lämpliga automatsäkringar för ödrift. En sådan solcellsanläggning utan helt anpassade automatsäkringar kan dock ibland ändå godkännas för ödrift (3). Förutsättningen är då att solcellsanläggningen aldrig kopplas från elnätet manuellt. Detta innebär att en solcellsanläggning som tas i ödrift av andra skäl än strömavbrott riskerar att inte bli godkänd av försäkringsbolag.”
Det är inte enkelt med reservkraft. I realiteten så är reservkraftdrift mera komplicerat än normaldrift för en villa.
Men detta innebär inte att man skall undvika reservkraft.
Det handlar mera om att man måste ta reda på de annorlunda villkoren.
Redigerat:
Min anläggning tuffar på, har bytt från bly till lithium-järn-fosfat för att få ut mer av anläggningen.
Tillverkaren släppte en dynamisk hantering av köp/sälj/egenförbrukning baserat på anläggningsspecifika parametrar som faktiskt presterat långt över mina förväntningar. Så det är jag nöjd med.
Det har tyvärr inte funnits något behov av att köra reservkraftsaggregatet (diesel) då avbrotten inte varit tilräckligt långa. Det är ju sådär med att investera i det men nästan aldrig bruka det, men man är glad man har det när man behöver det.
Sen får vi se om det var ekonomiskt lyckat att byta batterikemi, men jag får mer pengar ur solcellerna genom det bytet. Såhär ser den dynamiska styrningen ut för idag. Energipriserna är ink allt.
Tillverkaren släppte en dynamisk hantering av köp/sälj/egenförbrukning baserat på anläggningsspecifika parametrar som faktiskt presterat långt över mina förväntningar. Så det är jag nöjd med.
Det har tyvärr inte funnits något behov av att köra reservkraftsaggregatet (diesel) då avbrotten inte varit tilräckligt långa. Det är ju sådär med att investera i det men nästan aldrig bruka det, men man är glad man har det när man behöver det.
Sen får vi se om det var ekonomiskt lyckat att byta batterikemi, men jag får mer pengar ur solcellerna genom det bytet. Såhär ser den dynamiska styrningen ut för idag. Energipriserna är ink allt.
Någon sida tillbaka så var det en massa diskussioner om att klara det vattenburna värmesystemet från frysning och att ev tömma det vid behov.
Man kan ju även ha glykol eller sprit i det.
Själv har jag ca 20% glykol i mitt, så det klarar rätt många minusgrader.
Man kan ju även ha glykol eller sprit i det.
Själv har jag ca 20% glykol i mitt, så det klarar rätt många minusgrader.
HejMikael_L skrev:
Ett äldre hus jag är delägare i har glykol i värmesystemet sedan drygt 30 år En nackdel är att rörskarvarna med lin kan börja få läckage som är svårt att se (hitta) då dessa kan sitta dolt i väggar.
En annan nackdel är att Glykol i värmesystemet inte kan undvika att kall och varmvatten fryser
En tredje nackdel är att 200 liter glykolvatten måste samlas in och pumpas tillbaka med ca 10 meters höjdskillnad vid reparation
Redigerat:
Hej
Som fortsättning på mitt inlägg #1787
När det gäller exempel på kortslutnings prestanda för en solcellsomriktare så hittade jag följande exempel; ”Off Grid Solar Inverter SPF 5000 ES”
https://www.solorder.se/image/data/uploads/User-Manual_Growatt-SPF5000-ES_2020_ENG.pdf
På sidan 38 hittar vi; ”Table 2 Inverter Mode Specifications”
”INVERTER MODEL SPF 5000 ES
Rated Output Power 5KVA/5KW
Output Voltage Waveform Pure Sine Wave
Output Voltage Regulation 230Vac± 5%
Output Frequency 50Hz
Peak Efficiency 93%
Overload Protection 5s@≥150% load; 10s@110%~150%
load Surge Capacity 2* rated power for 5 seconds”
BERÖKNING;
5kVA vid 230 V innebär en märkström på 21,7 A
load Surge Capacity 2* rated power for 5 seconds” innebär den dubbla strömmen 43,4 A i 5 sekunder.
Dubbla märkströmmen tycker jag är ovanligt bra för att vara en inverter, det inger ett visst hopp om avsäkring.
Det vi nu behöver hitta är en lösning som klarar utlösningsvillkoret.
Har vi en 10 A dvärgbrytare typ B behövs den en minsta ström på 50 A för att lösa ut på 0,4 s dvärgbrytare. Typ C och D klarar inte villkoren, inte ens med jordfelsbrytare.
Kom ihåg att en jordfelsbrytare klarar fallen med jordslutning, även om en säkring inte klarar stipulerade tider för kortslutning fas till nolla respektive fas till fas.
För att lösa ut en 16 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs en kortslutningsström på ca 110 A (fabrikatet IFÖ bryter på 89 A) för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s). Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 65 A (IFÖ bryter på 51 A).
För att lösa ut en 10A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs en kortslutningsström på ca 56A med fabrikatet IFÖ, för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s).
Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 32A och man använder en säkring av fabrikatet IFÖ
https://ifoelectric.com/wp-content/uploads/2022/09/Ifo_D-sak_TD.pdf
Det verkar som att tack vare att invertern kan lämna en kortslutningsström 2* märkströmmen i 5 sekunder så kan man med kombinationen jordfelsbrytare, 10 A säkring av fabrikatet IFÖ, och ingen ytterligare ledningsimpedans klarar utlösningsvillkoret.
Ni får gärna kontrollräkna mina uppgifter, så jag inte missat något.
Som fortsättning på mitt inlägg #1787
När det gäller exempel på kortslutnings prestanda för en solcellsomriktare så hittade jag följande exempel; ”Off Grid Solar Inverter SPF 5000 ES”
https://www.solorder.se/image/data/uploads/User-Manual_Growatt-SPF5000-ES_2020_ENG.pdf
På sidan 38 hittar vi; ”Table 2 Inverter Mode Specifications”
”INVERTER MODEL SPF 5000 ES
Rated Output Power 5KVA/5KW
Output Voltage Waveform Pure Sine Wave
Output Voltage Regulation 230Vac± 5%
Output Frequency 50Hz
Peak Efficiency 93%
Overload Protection 5s@≥150% load; 10s@110%~150%
load Surge Capacity 2* rated power for 5 seconds”
BERÖKNING;
5kVA vid 230 V innebär en märkström på 21,7 A
load Surge Capacity 2* rated power for 5 seconds” innebär den dubbla strömmen 43,4 A i 5 sekunder.
Dubbla märkströmmen tycker jag är ovanligt bra för att vara en inverter, det inger ett visst hopp om avsäkring.
Det vi nu behöver hitta är en lösning som klarar utlösningsvillkoret.
Har vi en 10 A dvärgbrytare typ B behövs den en minsta ström på 50 A för att lösa ut på 0,4 s dvärgbrytare. Typ C och D klarar inte villkoren, inte ens med jordfelsbrytare.
Kom ihåg att en jordfelsbrytare klarar fallen med jordslutning, även om en säkring inte klarar stipulerade tider för kortslutning fas till nolla respektive fas till fas.
För att lösa ut en 16 A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs en kortslutningsström på ca 110 A (fabrikatet IFÖ bryter på 89 A) för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s). Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 65 A (IFÖ bryter på 51 A).
För att lösa ut en 10A diazed säkring (smältsäkring, ”propp”) behövs en kortslutningsström på ca 56A med fabrikatet IFÖ, för att lösa inom stipulerad tid (0,4 s).
Med jordfelsbrytare i kretsen kan denna tid utsträckas till 5 sekunder om kortslutningsströmmen uppgår till 32A och man använder en säkring av fabrikatet IFÖ
https://ifoelectric.com/wp-content/uploads/2022/09/Ifo_D-sak_TD.pdf
Det verkar som att tack vare att invertern kan lämna en kortslutningsström 2* märkströmmen i 5 sekunder så kan man med kombinationen jordfelsbrytare, 10 A säkring av fabrikatet IFÖ, och ingen ytterligare ledningsimpedans klarar utlösningsvillkoret.
Ni får gärna kontrollräkna mina uppgifter, så jag inte missat något.
Redigerat:
Hej
Jag är fortfarande inte säker hur jag skall tolka de två uppgifterna i; ”Inverter Mode Specifications”
“Overload Protection 5s@≥150% load; 10s@110%~150%
load Surge Capacity 2* rated power for 5 seconds”
Jag har gjort en beräkning av att kunna skydda med säkring, 5 sek utlösningstid och jordfelsbrytare, utifrån att invertern kan leverera dubbla märkeffekten i 5 sekunder (dubbla strömmen är 43,4 A i 5 sekunder)
MEN, kan den det, om det finns en “Overload Protection 5s@≥150% load”?
150% av märkströmmen är 32,5A och säkringen bryter (enligt datablad) på 32A det är på pappret ”hazard” vad som sker före.
Men det finns mängder med faktorer som spelar in, vid drift kan ju t.ex. säkringen vara förvärmd på grund av lastström, vid start är den möjligen avsvalnad.
Det gäller även att man använder de säkringar som beräkningen gäller för (10 A säkring av fabrikatet IFÖ)
Oberoende om säkringen löser ut eller inte så innebär det ingen fara “Overload Protection 5s@≥150% load” stänger av invertern.
Däremot så är det bättre om man t.ex. har 4 utgående 10 A grupper i sin reservkraftanläggning och man vid fel under ett strömavbrott får selektivitet genom att bara en av dessa säkringar löser ut, istället för att allt ”slocknar”.
Är man van att normalt felsöka bland sina utlösta säkringar vid fel, då är det extra stressigt att all reservkraften slocknar under ett pågående strömavbrott.
Synpunkter?
Jag är fortfarande inte säker hur jag skall tolka de två uppgifterna i; ”Inverter Mode Specifications”
“Overload Protection 5s@≥150% load; 10s@110%~150%
load Surge Capacity 2* rated power for 5 seconds”
Jag har gjort en beräkning av att kunna skydda med säkring, 5 sek utlösningstid och jordfelsbrytare, utifrån att invertern kan leverera dubbla märkeffekten i 5 sekunder (dubbla strömmen är 43,4 A i 5 sekunder)
MEN, kan den det, om det finns en “Overload Protection 5s@≥150% load”?
150% av märkströmmen är 32,5A och säkringen bryter (enligt datablad) på 32A det är på pappret ”hazard” vad som sker före.
Men det finns mängder med faktorer som spelar in, vid drift kan ju t.ex. säkringen vara förvärmd på grund av lastström, vid start är den möjligen avsvalnad.
Det gäller även att man använder de säkringar som beräkningen gäller för (10 A säkring av fabrikatet IFÖ)
Oberoende om säkringen löser ut eller inte så innebär det ingen fara “Overload Protection 5s@≥150% load” stänger av invertern.
Däremot så är det bättre om man t.ex. har 4 utgående 10 A grupper i sin reservkraftanläggning och man vid fel under ett strömavbrott får selektivitet genom att bara en av dessa säkringar löser ut, istället för att allt ”slocknar”.
Är man van att normalt felsöka bland sina utlösta säkringar vid fel, då är det extra stressigt att all reservkraften slocknar under ett pågående strömavbrott.
Synpunkter?
Redigerat:
Jag tolkar texten som att den ska kunna ge dubbla märkeffekten i 5 sekunder. Om lasten är minst 150% av märkeffekten så bryter den efter 5 sekunder. Om lasten är mellan 110% och 150% så bryter den efter 10 sekunder.
Konstruktören ska testa alla funktioner och egenskaper och dokumentera allt i testrapporter. Det ingår i konstruktionsjobbet. Prova att fråga efter testrapporten över de områden som du är intresserad av. De flesta lämnar nog inte ut kompletta testrapporter till privatpersoner men utdrag av de mest väsentliga delarna som hur det ser ut vid överlast borde dom kunna prestera.
Andra intressanta frågor är hur de har verifierat funktioner och alla väsentliga egenskaper i samarbetet med batterier av alla typer som dom stödjer. För Li-Ion batterier tillkommer hanteringen av protokoll, där brukar det vara en stor röra där alla tillverkare har sina egna hopkok. Även elektriskt kan det finnas skillnader i hur RS485 och CAN är konstruerade.
Testrapport för varje typ av batteri brukar vara väldigt omfattande om utvecklingsjobbet är seriöst utfört. Ganska stora kostnader ligger där och inte ovanligt att många genvägar tas.
Jag skulle aldrig installera ett Li-Ion batteri av de typer som är tillgängliga idag i eller i närheten av vår bostad. Det finns många möjliga fel som kan resultera i mycket allvarliga bränder och utveckling av stora mängder vätefluorid. Vi har ju läst här på forumet om oskickliga installatörer som har tappat solpaneler och sedan monterat dessa. Detsamma kan såklart hända med batterier och då kan konsekvenserna bli förödande/fatala. Vid laddning av blyackumulatorer bildas vätgas som måste ventileras bort.
Konstruktören ska testa alla funktioner och egenskaper och dokumentera allt i testrapporter. Det ingår i konstruktionsjobbet. Prova att fråga efter testrapporten över de områden som du är intresserad av. De flesta lämnar nog inte ut kompletta testrapporter till privatpersoner men utdrag av de mest väsentliga delarna som hur det ser ut vid överlast borde dom kunna prestera.
Andra intressanta frågor är hur de har verifierat funktioner och alla väsentliga egenskaper i samarbetet med batterier av alla typer som dom stödjer. För Li-Ion batterier tillkommer hanteringen av protokoll, där brukar det vara en stor röra där alla tillverkare har sina egna hopkok. Även elektriskt kan det finnas skillnader i hur RS485 och CAN är konstruerade.
Testrapport för varje typ av batteri brukar vara väldigt omfattande om utvecklingsjobbet är seriöst utfört. Ganska stora kostnader ligger där och inte ovanligt att många genvägar tas.
Jag skulle aldrig installera ett Li-Ion batteri av de typer som är tillgängliga idag i eller i närheten av vår bostad. Det finns många möjliga fel som kan resultera i mycket allvarliga bränder och utveckling av stora mängder vätefluorid. Vi har ju läst här på forumet om oskickliga installatörer som har tappat solpaneler och sedan monterat dessa. Detsamma kan såklart hända med batterier och då kan konsekvenserna bli förödande/fatala. Vid laddning av blyackumulatorer bildas vätgas som måste ventileras bort.
Tack för input.T TommyC skrev:
Så tolkade även jag inledningsvis.
Jag tänker inte köpa enheten, utan använder den bara som ett bra exempel för att visa det komplexa i en beräkning av utlösningsvillkoret.
Normalt så har man ofta en kortslutningsström som är kanske 2 gånger eller mer, gentemot utlösningsvärdet på 0.4 sek för vald säkring.
Här är det på gränsen även vid 5 sek, val av viss säkringsleverantör och jordfelsbrytare.
Jag tycker att exemplet är bra att ha i bakhuvudet vid t.ex. installation av reservkraft
Det är svårt att få säkringar att bryta inom sina tider när det är veka nät som från växelriktare om man inte ligger på typ 1-2 amperesäkringar...
När det är kopplat till en ortstrafo så kan de lätt leverera över 250 Ampere vid en kortslutning och då ryker säkringar snabbt, men lämnar det bara 50% mer ström än säkringens märkning så löser de inte ut förrän inom typ tio minuter till halvtimmes tid (lite olika med vilken säkringskaraktär)...
Det är samma sak på elverk med klassisk generator och istället har man ofta underspänningsövervakning att när spänningen sjunker för att strömmen är maxat i generatorn (det blir inte högre ström än vad magnetstyrkan i rotorn kan åstadkomma oavsett hur mycket man kortsluter i ändan på sladden) så löser de ut motsvarigheten till säkring.
När det gäller elektroniska växelriktare så har de inbyggd skyddsbeteende för att inte överhettas och där kommer en efterinkopplad säkring kanppt ge någon skydd alls vid kortslutninga och överlast, såvida det inte är en 1-Amperes glasrörsäkring i en transitorradio ungefär.
Köp bara äkta 'pure' sinus växelriktare om man har minsta självbevarelsedrift, även om de kostar dubbelt för en viss effektnivå - glöm alla med modifierad sinus om man inte vill ha poppandes och trasiga saker, ofta småelektronik som laddare där man använder kapacitiv spänningsdelning som en strömförsörjningsmetod för dess styrelektronik, det gäller också för styrkort i kyl och frys med elektronisk panel medans de med mekanisk termostat kan klara sig bättre - ja om de alls fungerar med modifierad sinus till kompressorn vill säga och att de inte blir för varma under drift av det.
Skall man starta kyl/frys så behöver man väl tilltagna sinus-växelriktare med rejäl surge på bit över 1 kW även om kompressorn senare bara drar 80-120 Watt... - de kyl och frys med driftkondensator kan vara lite snällare när det gäller strömrusning vid start.
---
Det viktigaste jag gjorde för att säkra 'överlevnad' i en vecka var att köpa tillräckligt stor växelriktare för att kunna köra djupborrbrunnen för att säkra vattentillgången (köpte 2 kW storlek och visade sig att pumpen drog 1.2 kW samt hade mjukstart av elektronisk typ (för långa tider mellan strömsättning och innan det pumpar för att vara enfasmotor med driftkonding samt att strömmen rampade upp snyggt och inte närmast korslutning första sekunden som enfasmotorer med konding normalt ger)
Det är vattenbrist man lider av allra först om man inte hunnit preparera sig innan med vatten i dunk, när man är utan el och hydropressen nära tom och inte tillhör tex. kommunal vatten
- har förvisso också en grävd brunn men att exprementera med okänd vatten med ev... riskera påföljd av magsjuka i en läge med isolering och kanske svårt att få hjälp är kanske inte det första man bör göra (Ok, ok har också chockklor för poolbruk och klorin (utan parfymer eller tensider) som kan använda för att desinfecera vatten och även möjlighet att koka vatten om alternativen skulle vara helt borta...).
Med 2kW för borrpumpen och den mindre 600W växelriktare så kan man också köra kyl/frys om det börja vara för lång strömavbrott - har några 12V UPS-batterier som kan användas och har bensinelverk och lite större laddare för att kunna ladda igen om det skulle bli uttdraget. campinggasolkök och gasolkök fins också för matlagning och uppvärmning kan ske med kamin.
När det är kopplat till en ortstrafo så kan de lätt leverera över 250 Ampere vid en kortslutning och då ryker säkringar snabbt, men lämnar det bara 50% mer ström än säkringens märkning så löser de inte ut förrän inom typ tio minuter till halvtimmes tid (lite olika med vilken säkringskaraktär)...
Det är samma sak på elverk med klassisk generator och istället har man ofta underspänningsövervakning att när spänningen sjunker för att strömmen är maxat i generatorn (det blir inte högre ström än vad magnetstyrkan i rotorn kan åstadkomma oavsett hur mycket man kortsluter i ändan på sladden) så löser de ut motsvarigheten till säkring.
När det gäller elektroniska växelriktare så har de inbyggd skyddsbeteende för att inte överhettas och där kommer en efterinkopplad säkring kanppt ge någon skydd alls vid kortslutninga och överlast, såvida det inte är en 1-Amperes glasrörsäkring i en transitorradio ungefär.
Köp bara äkta 'pure' sinus växelriktare om man har minsta självbevarelsedrift, även om de kostar dubbelt för en viss effektnivå - glöm alla med modifierad sinus om man inte vill ha poppandes och trasiga saker, ofta småelektronik som laddare där man använder kapacitiv spänningsdelning som en strömförsörjningsmetod för dess styrelektronik, det gäller också för styrkort i kyl och frys med elektronisk panel medans de med mekanisk termostat kan klara sig bättre - ja om de alls fungerar med modifierad sinus till kompressorn vill säga och att de inte blir för varma under drift av det.
Skall man starta kyl/frys så behöver man väl tilltagna sinus-växelriktare med rejäl surge på bit över 1 kW även om kompressorn senare bara drar 80-120 Watt... - de kyl och frys med driftkondensator kan vara lite snällare när det gäller strömrusning vid start.
---
Det viktigaste jag gjorde för att säkra 'överlevnad' i en vecka var att köpa tillräckligt stor växelriktare för att kunna köra djupborrbrunnen för att säkra vattentillgången (köpte 2 kW storlek och visade sig att pumpen drog 1.2 kW samt hade mjukstart av elektronisk typ (för långa tider mellan strömsättning och innan det pumpar för att vara enfasmotor med driftkonding samt att strömmen rampade upp snyggt och inte närmast korslutning första sekunden som enfasmotorer med konding normalt ger)
Det är vattenbrist man lider av allra först om man inte hunnit preparera sig innan med vatten i dunk, när man är utan el och hydropressen nära tom och inte tillhör tex. kommunal vatten
- har förvisso också en grävd brunn men att exprementera med okänd vatten med ev... riskera påföljd av magsjuka i en läge med isolering och kanske svårt att få hjälp är kanske inte det första man bör göra (Ok, ok har också chockklor för poolbruk och klorin (utan parfymer eller tensider) som kan använda för att desinfecera vatten och även möjlighet att koka vatten om alternativen skulle vara helt borta...).
Med 2kW för borrpumpen och den mindre 600W växelriktare så kan man också köra kyl/frys om det börja vara för lång strömavbrott - har några 12V UPS-batterier som kan användas och har bensinelverk och lite större laddare för att kunna ladda igen om det skulle bli uttdraget. campinggasolkök och gasolkök fins också för matlagning och uppvärmning kan ske med kamin.
Hej XxargsX xxargs skrev:
Bra synpunkter
Söker du tidigare här i tråden (se #58, #151, med flera) så se du hur jag bygger mitt reservkraftsystem med effektbudget, varvtalsstyrd kyl-och frysskåp med låg effektbehov 25W i snitt tillsammans och försumbar startström.
Redigerat:
Elektronisk styrd kompressor (inverterdrift) har väldigt ofta mjukstart - men > 95% av kyl och frysvitvarorna i hemmen har inget sådant och för att kunna driva dessa med växelriktare när man plötsligt tycker sig vill säkra dessa så gäller det att ta i ordentligt i surge-kapacitet (typ över 1000 Watt) om dessa skall starta. Det gäller också att ha batteri som kan trycka på och med tillräcklig kapacitet och att driva en fullsize kyl/frys vitvara är inte samma sak som de mindre kompressorboxarna för sommarstuga/camping som lätt håller > 4 dagar på en 100 Ah-batteri medans en fullvuxen kylvara tömmer batteriet på mindre än 1 dygn, bl.a för att växelriktaren själv har rätt mycket tomgångsström.
Hej XxargsX xxargs skrev:
Naturligtvis så är det ovanligt att hitta varvtalsstyrda kyl-och frysskåp och frysboxar. Jag frågade de som sålde och deras kundtjänst. De visste inget (förstod inte vad jag frågade efter) men försökte ändå hjälpa mig.
Via reservdelslistor och genom att läsa prestanda och jämföra samma leverantörs identiska vitvaror men med två olika prestanda så kunde jag till slut hitta vad jag sökte.
En varvtalsstyrda kyl-och frysskåp har generellt lägre elenergibehov och passar därmred både min satsning på att hålla nere min årliga elanvändning och att erhålla långa driftstider på min batteribank vid strömavbrott.
Dessutom innebär den låga startströmmen att jag klarar mig (om jag vill) med en mindre inverter och att mitt 230 V reservkraftnät undviker kraftiga spänningsdippar (som stör andra apparater) vid reservkraftdrift.
I inlägg #1 465 här i tråden så kan du bland annat läsa; ”När jag byggde om köket (ca 50 år gammalt) kvalde jag kyl (Siemens iQ500 kylskåp KS36VAIDP) och frys (Siemens iQ500 frys GS36NAIDP) som tillsammans behöver en genomsnittlig driveffekt av ca 25W, de är varvtalstyrda så de har ingen märkbar startström.”
Jag tänker, som du kan läsa tidigare i tråden, klara mitt hus en vecka med ca 25–50 liter aspenbränsle till mitt elverk och veduppvärmning i två spisinsatser. Batterier klarar via inverter elbehovet och är uppbackade (laddas) med elverket
