Varför vill någon ha solceller??? (annat än om man är lånefri)

[Martin Lundmark]

ag tycker det fokuseras för mycket på negativa elpriser här. Jag har som boende i SE4 aldrig sett ett negativt medelpris över ett helt dygn. Inte ens när priset på dagen var som mest negativt. Igår söndagen var priset 0 öre mellan 09:00 och 15:00 medan medelpriset hela dygnet hamnade på 42 öre (SE4). Lägger man sedan till den starka korrelationen mellan pris och förbrukning så förlorar producenterna inget alls över tid. 20:00 till 21:00 igår var priset 1135 öre och det är då vi drar som mest el.

Dags att kasta skygglapparna.

Hej Logad

Att elpriset allt oftare blir negativt och att Svenska kraftnät får agera oftare med sin ballanstjänst, det är en varningssignal att något inte är bra. Det liknar det att om vi hör att brandkåren börjar att rycka ut oftare för att fler villor brinner upp, så är inte det bra.

Men i det du nu studerar elpriset i SE4 ser du då helheten (undviker du då skygglapparna)?
Lägger, du då inte ihop det som går till elproducenterna, med de flaskhalsinkomster som går till Svenska kraftnät (de tillfällen när priserna är olika mellan elprisområderna)?

Se; “Hur hänger elpriser, elområden och flaskhalsinkomster ihop?”
https://www.svk.se/press-och-nyhete...priser-elomraden-och-flaskhalsinkomster-ihop/

Några miljarder från dessa flaskhalsinkomster fick Svenska kraftnät tillåtelse från Energimarknadsinbspektionen att använda för sin ballanstjänst; ”Svenska kraftnät har ansökt om att få använda kapacitetsavgifter för totalt 4,4 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för balansering av elsystemet.”
https://www.svk.se/press-och-nyhete...at-vill-sanka-balansansvarsavgiften-for-2023/

 

[he-peter]

Jag håller med om att det är dyrt, men för en villa är det "bara" 82 öre.

Det beror på vilken nätleverantör du har och din totalförbrukning.

Värst är det med 16 A, Lägenhet men där är väl förbrukningen rätt låg.
Eon kostar 97,7öre inkl moms + energiskatt 53,5 öre inkl moms = 151,2 öre.

Eon < 8000 kWh kostar 82,15 öre inkl moms + energiskatt 53,5 öre inkl moms = 135,65 öre.
Eon > 8000 kWh kostar 28,50 öre inkl moms + energiskatt 53,5 öre inkl moms = 82 öre.

Helt rätt! 136,65 öre menar jag. 👍
Ber om ursäkt.

Köpte 4.500 kWh 2023.
2024 kommer det blir lite mer, då elen har blivit lite billigare. Första halvåret köpte vi 2.500 kWh.

Om elpriset, skatten och överföringen går ner igen till det gamla nivåer, köper jag gärna mer. Köpte 20.000kwh innan det började mjölkar sina kunder.

 

[Logad]

Hej Logad

Att elpriset allt oftare blir negativt och att Svenska kraftnät får agera oftare med sin ballanstjänst, det är en varningssignal att något inte är bra. Det liknar det att om vi hör att brandkåren börjar att rycka ut oftare för att fler villor brinner upp, så är inte det bra.

Men i det du nu studerar elpriset i SE4 ser du då helheten (undviker du då skygglapparna)?
Lägger, du då inte ihop det som går till elproducenterna, med de flaskhalsinkomster som går till Svenska kraftnät (de tillfällen när priserna är olika mellan elprisområderna)?

Se; “Hur hänger elpriser, elområden och flaskhalsinkomster ihop?”
[länk]

Några miljarder från dessa flaskhalsinkomster fick Svenska kraftnät tillåtelse från Energimarknadsinbspektionen att använda för sin ballanstjänst; ”Svenska kraftnät har ansökt om att få använda kapacitetsavgifter för totalt 4,4 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för balansering av elsystemet.”
[länk]

Vi betalar ju en avgift per konsumerad kWh till Svenska Kraftnät via vår elhandlare. Elhandeln är generellt dålig på att redovisa denna på räkningarna men Karlstad energi som jag tidigare handlade av redovisade den och var på c:a 1,75 öre/kWh förra året. De slutade redovisa avgifterna separat efter ett tag dock. Min nuvarande handlare redovisar inga pålägg alls.

Man kan tycka att vi mikroproduventer ska bidra till SvK vilket jag kan hålla med om men det kan ju betalas genom justering av ersättningen för nätnytta.

 

[Martin Lundmark]

i betalar ju en avgift per konsumerad kWh till Svenska Kraftnät via vår elhandlare. Elhandeln är generellt dålig på att redovisa denna på räkningarna men Karlstad energi som jag tidigare handlade av redovisade den och var på c:a 1,75 öre/kWh förra året. De slutade redovisa avgifterna separat efter ett tag dock. Min nuvarande handlare redovisar inga pålägg alls.

Man kan tycka att vi mikroproduventer ska bidra till SvK vilket jag kan hålla med om men det kan ju betalas genom justering av ersättningen för nätnytta.

Hej Logad

För drygt 10 år sedan forskade vi bland annat på konsekvensen av att placera solceller på villatak. Det handlade om 3-6 kW per villa och vi studerade olika elnät och olika mängd villor med solcellsinstallationer.

Jag vet inte sedan hur nätnyttan kom in i diskussionen gällande att placera solceller på villatak i elnät avsedda för en effektriktning (mot villan). Jag har inget minne att jag ens sett beräkningsunderlag för nätnytta i villanät, och därmed inte heller vad en ökad mängd solceller innebär för beräkningen av nätnyttan.

Jag har gjort förenklade överslagsberäkningar som visar att när 5-10 % eller fler av villorna anslutna till närmaste transformator har ca 10 kW solcellsinstallationer var, då vänder effektriktningen och då har jag svårt att se att det uppstår nätnytta (ser gärna beräkningar/mätningar som visar detta).

Elnätsbolagen får dela upp sina kunder i kategorier och sedan sätta tarifferna likadana inom dessa kategorier. Det är en svårighet att hålla nere antalet kategorier inom varje elnätsbolag då distributionsområdet kan vara stort och innefatta både storstad och glesbygd.

Vi får signaler här på byggahus att vissa elnätsbolag har minskat på eller tagit bort nätnyttan. Jag skulle tro att vi kommer att se fler elnätsbolag där antalet solcellsinstallationer har ökat som drar ned på nätnyttan, även om det gör det motvilligt eftersom de ogärna gör sina elkunder besvikna.

Jag tror att under perioden 2024-2027 så kommer elnätskostnaden för oss elanvändare rimligen att öka på grund av de ökande kostnaderna i elnäten.

Kostnaderna debiteras ut på oss elanvändare i efterhand och en del av kostnadsökningarna beror på hur vi elanvändare har agerat

 

[Logad]

Hej Logad

För drygt 10 år sedan forskade vi bland annat på konsekvensen av att placera solceller på villatak. Det handlade om 3-6 kW per villa och vi studerade olika elnät och olika mängd villor med solcellsinstallationer.

Jag vet inte sedan hur nätnyttan kom in i diskussionen gällande att placera solceller på villatak i elnät avsedda för en effektriktning (mot villan). Jag har inget minne att jag ens sett beräkningsunderlag för nätnytta i villanät, och därmed inte heller vad en ökad mängd solceller innebär för beräkningen av nätnyttan.

Jag har gjort förenklade överslagsberäkningar som visar att när 5-10 % eller fler av villorna anslutna till närmaste transformator har ca 10 kW solcellsinstallationer var, då vänder effektriktningen och då har jag svårt att se att det uppstår nätnytta (ser gärna beräkningar/mätningar som visar detta).

Elnätsbolagen får dela upp sina kunder i kategorier och sedan sätta tarifferna likadana inom dessa kategorier. Det är en svårighet att hålla nere antalet kategorier inom varje elnätsbolag då distributionsområdet kan vara stort och innefatta både storstad och glesbygd.

Vi får signaler här på byggahus att vissa elnätsbolag har minskat på eller tagit bort nätnyttan. Jag skulle tro att vi kommer att se fler elnätsbolag där antalet solcellsinstallationer har ökat som drar ned på nätnyttan, även om det gör det motvilligt eftersom de ogärna gör sina elkunder besvikna.

Jag tror att under perioden 2024-2027 så kommer elnätskostnaden för oss elanvändare rimligen att öka på grund av de ökande kostnaderna i elnäten.

Kostnaderna debiteras ut på oss elanvändare i efterhand och en del av kostnadsökningarna beror på hur vi elanvändare har agerat

Motiveringen för nätnytta är att elnätbolagets kostnader för förluster i transmissionen minskar när vi solpanelägare levererar el i närområdet, mestadels inom ett transformatorområde och därmed minskar inmatad effekt till transformatorn. Mitt eget elnätbolag har numera delvis kopplat nätnyttan till spotpriset.

 

[pacman42]

Vilket är rimligt. I områden med mycket solpaneler så sjunker nätnyttan mot noll, på sikt kanske till och med negativ.

 

[Arnodt]

Jag har läst att tydligen ca 8 à 10 % en energin förloras under transporten från kraftverken vid floderna i Norrland ner till södra Sverige. (för hela elnätet in Sverige skulle det vara ca 8 à 10 % överföringsförluster, från kraftverk till vägguttag, blir många TWh per år) Alltså om 1,00 kWh matas in vid kraftverket, kommer det bara ut 0,90 à 0,92 kWh hos förbrukaren i Södra Sverige. Denna energiförlust får förbrukarens elnätsbolaget betala till Svenska Kraftnät och andra uppströms elnätsägare. Det är ju ca 8 à 10 % av spottpriset. När en solcellsanläggning matar ut 1,00 kWh och hans granne förbrukar den, finns ingen sådan elnätsförlust, och solcellsanläggningsägaren får nättnyttoersättning.

Här om elnätsförluster i 400-220 kV stamnätet, enbart där sägs de vara ca 2 %.
https://www.nyteknik.se/nyheter/sa-hoga-ar-forlusterna-i-elnaten/1039334

 

[pacman42]

Jag har läst att tydligen ca 8 à 10 % en energin förloras under transporten från kraftverken vid floderna i Norrland ner till södra Sverige. (för hela elnätet in Sverige skulle det vara ca 8 à 10 % överföringsförluster, från kraftverk till vägguttag, blir många TWh per år) Alltså om 1,00 kWh matas in vid kraftverket, kommer det bara ut 0,90 à 0,92 kWh hos förbrukaren i Södra Sverige. Denna energiförlust får förbrukarens elnätsbolaget betala till Svenska Kraftnät och andra uppströms elnätsägare. Det är ju ca 8 à 10 % av spottpriset. När en solcellsanläggning matar ut 1,00 kWh och hans granne förbrukar den, finns ingen sådan elnätsförlust, och solcellsanläggningsägaren får nättnyttoersättning.

Så länge som det finns lokal avsättning. Måste elen matas uppåt i nätet så får man förluster istället och de är större än motsvarande förluster vid förbrukning.

 

[lilytwig]

Så länge som det finns lokal avsättning. Måste elen matas uppåt i nätet så får man förluster istället och de är större än motsvarande förluster vid förbrukning.

Det är riktigt att det blir så i gamla och omoderna system. Med en uppgradering och modernisering så kommer vi ifrån det. Användningen av el-energi kommer att öka kraftigt och de distribuerade energikällorna ger ett viktigt tillskott.
Man kan likna den här diskussionen med den som en gång uppstod när färg-tv var nytt. Många var mot detta som inte bara krävde att konsumenterna skaffade nya apparater, men också att sändningsnätet behövde uppgraderas med stora kostnader som följd.

 

[Martin Lundmark]

Jag har läst att tydligen ca 8 à 10 % en energin förloras under transporten från kraftverken vid floderna i Norrland ner till södra Sverige. (för hela elnätet in Sverige skulle det vara ca 8 à 10 % överföringsförluster, från kraftverk till vägguttag, blir många TWh per år) Alltså om 1,00 kWh matas in vid kraftverket, kommer det bara ut 0,90 à 0,92 kWh hos förbrukaren i Södra Sverige. Denna energiförlust får förbrukarens elnätsbolaget betala till Svenska Kraftnät och andra uppströms elnätsägare. Det är ju ca 8 à 10 % av spottpriset. När en solcellsanläggning matar ut 1,00 kWh och hans granne förbrukar den, finns ingen sådan elnätsförlust, och solcellsanläggningsägaren får nättnyttoersättning.

Här om elnätsförluster i 400-220 kV stamnätet, enbart där sägs de vara ca 2 %.
[länk]

Hej Arnodt

I inlägg #2 790 här i tråden har förlusterna i elnäten tidigare diskuterats.

Där står bland annat; ”I en artikel i Ny Teknik 17 nov 2009 med rubriken ”Så höga är förlusterna i elnäten” så kunde vi bland annat läsa; ”Energiförlusterna i elnäten är avsevärda, speciellt i vårt avlånga land med mycket vattenkraft i norr. I 400–220 kV stamnätet är de årliga förlusterna 2,5–3 TWh, beroende på vattentillgång, elexport med mera. Detta innebär cirka 2 procent av den årliga totala elproduktionen. Merparten av energiförlusterna finns i underliggande region- och lokalnät, speciellt i de sistnämnda.”
https://www.nyteknik.se/nyheter/sa-hoga-ar-forlusterna-i-elnaten/1039334”

Det är längst ut i distributionsnäten närmast användarna (villorna) som den största effektförlusten är.

Men vid installation av solceller på villor och därmed omvänd effektriktning (i elnät bara byggda för en effektriktning) så är det snarast den ökade spänningsvariationen som är det största bekymmret, speciellt vid stor mängd solceller. Det kan kräva ombyggnad och nätförstärkningar.

Generellt sett så har vi genom elenergibesparing med värmepumpar, vitvaror och belysning sänkt vårt elbehov till villorna. En minskning även om vi inräknar elbilsladdning som har samma effektriktning som övrigt elbehov till villorna.

Däremot så ger solceller både ett högt effektflöde, en annan effekriktning och ett omvänt spänningsfall som, i många fall, innebär ett speciellt behov av ombyggnad. Denna ombyggnad har Energimarknadsinspektionen speciellt påpekat att den skall bekostas av den som orsakat kostnaden.

Det är rimligen nog så ofta spänningsvariationen (dubbla spänningsfallsriktningar) som skapat behov av ombyggnad (nätförstärkning) som effekrförlusterna.

 

[pacman42]

Det är riktigt att det blir så i gamla och omoderna system. Med en uppgradering och modernisering så kommer vi ifrån det. Användningen av el-energi kommer att öka kraftigt och de distribuerade energikällorna ger ett viktigt tillskott.
Man kan likna den här diskussionen med den som en gång uppstod när färg-tv var nytt. Många var mot detta som inte bara krävde att konsumenterna skaffade nya apparater, men också att sändningsnätet behövde uppgraderas med stora kostnader som följd.

Nej, det har inte ned omoderna system att göra, det har att göra med förluster i nätet.

 

[lilytwig]

Hej Arnodt

I inlägg #2 790 här i tråden har förlusterna i elnäten tidigare diskuterats.

Där står bland annat; ”I en artikel i Ny Teknik 17 nov 2009 med rubriken ”Så höga är förlusterna i elnäten” så kunde vi bland annat läsa; ”Energiförlusterna i elnäten är avsevärda, speciellt i vårt avlånga land med mycket vattenkraft i norr. I 400–220 kV stamnätet är de årliga förlusterna 2,5–3 TWh, beroende på vattentillgång, elexport med mera. Detta innebär cirka 2 procent av den årliga totala elproduktionen. Merparten av energiförlusterna finns i underliggande region- och lokalnät, speciellt i de sistnämnda.”
[länk]”

Det är längst ut i distributionsnäten närmast användarna (villorna) som den största effektförlusten är.

Men vid installation av solceller på villor och därmed omvänd effektriktning (i elnät bara byggda för en effektriktning) så är det snarast den ökade spänningsvariationen som är det största bekymmret, speciellt vid stor mängd solceller. Det kan kräva ombyggnad och nätförstärkningar.

Generellt sett så har vi genom elenergibesparing med värmepumpar, vitvaror och belysning sänkt vårt elbehov till villorna. En minskning även om vi inräknar elbilsladdning som har samma effektriktning som övrigt elbehov till villorna.

Däremot så ger solceller både ett högt effektflöde, en annan effekriktning och ett omvänt spänningsfall som, i många fall, innebär ett speciellt behov av ombyggnad. Denna ombyggnad har Energimarknadsinspektionen speciellt påpekat att den skall bekostas av den som orsakat kostnaden.

Det är rimligen nog så ofta spänningsvariationen (dubbla spänningsfallsriktningar) som skapat behov av ombyggnad (nätförstärkning) som effekrförlusterna.

Om vi antar att nätavgifterna för den som har solceller på sitt villatak blir så höga att det blir en dålig affär att mata in i nätet, så kommer det inte att ske någon inmatning. Om jag skulle gå back så avstår jag helt enkelt från att mata in. Att man skulle införa fasta avgifter. Alltså avgift för en anläggning som inte matar in något ser jag som osannolikt.
Vi som har solceller kommer naturligtvis art anpassa oss. Om det blir dyrt att mata in el vissa timmar så kommer vi så klart att begränsa effekten från anläggningen, eller helt enkelt stoppa den.
Hitintills har det inte funnits incitament att göra några begränsningar av inmatning till nätet.
Det är ju faktiskt också så att elen normalt är billigare på nätterna än på dagen när solen skiner. Därför förbrukar vi hellre nattetid.
Några få timmar har spotpriset varit negativt. Det behöver inte alls vara något problem. Spotpriset är inte direkt kopplat till leverantörernas lönsamhet utan sätts utifrån företagens strategier. Ett negativt pris kan sannolikt vara en del av den strategin. Lönsamhet i en årstidsberoende verksamhet räknas per 12 månader. Inte några enskilda timmar.

 

[lilytwig]

Nej, det har inte ned omoderna system att göra, det har att göra med förluster i nätet.

Jo det har det, ett modernt och anpassat system ser ju till att förlusterna minskar eller i vissa fall uteblir.

 

[Martin Lundmark]

Jo det har det, ett modernt och anpassat system ser ju till att förlusterna minskar eller i vissa fall uteblir.

Hej lilytwig

"förlusterna" - "i vissa fall uteblir"?

Kan du belägga det du säger med citat och källhänvisning så att vi och alla elnätsbolagen förstår vad du menar.

Jag träffar återkommande representanter för elkraftbranschen och kan förmedla till dem det du säger - om det är sant alltså och att du kan belägga det du säger med citat och källhänvisning.

Är det ett påhitt från din sida bör du inte beskriva dina fantasier här 😊

När vi skriver här på Byggahus då skriver vi för att hjälpa varandra - inte tvärtom.

 

[djac]

Det används lite för mycket laddade ord nu, för att förvränga perspektiven.

Elpriset "blir" inte negativt, det sätts av producenterna och det finns det många bakomliggande skäl till men solcellsproduktionen är en oerhört liten del av detta, om någon. Dessutom sätts de i många fall av bolag som både producerar el och transporterar sin egen, konkurrenters och slutkunders egenproducerade el, allt detta måste balanseras för att uppnå önskade effekter och sända de signaler man önskar.

Pratet och att "fysikaliska begränsningar" måste direktkopplas till priser är förledande, produktionskostnader och -teknik har i allmänhet inga direkta kopplingar till priset, det finns för varje tjänst eller vara, vid olika tidpunkter många bakomliggande faktorer som leder fram till ett kundpris.