Bästa metoden för att sätta nya jordtag?
Håller på att plugga in mig på att sätta nya jordtag då vi fått ett antal uppdrag på jobbet. Det finns olika metoder för att mäta in nya jordtag, man ska tex kunna mäta upp markens resistivitet och utifrån värdet tydligen kunna beräkna djupet på ett spett men jag har inte hittat mer info om formler. Vad är en tex "bra" markresistivitet? Vilket värde antyder att man kanske borde ge upp? Osv.
En annan metod är ju att chansa och slå ner ett spett (eller gräva ner en platt elektrod) och därefter mäta upp om det duger. Där kan två metoder användas som jag förstår det. Den klassiska metoden (Wenner) är tydligen att sätta ut hjälpspett på 40m respektive 80m avstånd. Jag ser det dock som otroligt knepigt rent logistiskt att göra detta i villaområden, man kan ju inte enkelt klampa över 10 grannar och slå ner spett i deras trädgårdar.
Slingresistansmetoden/tångmetoden verkar vara en modernare metod men kräver minst ett parallellt jordtag. Eftersom syftet med våra uppdrag är att sätta jordtag för reservkraft så kommer det alltid finnas en nätanslutning och min slutsats är därför att detta är den mest rationella metoden för oss. Att helt enkelt slå ner ett jordspett och mäta upp med tånginstrument om värdet duger. Skulle det vara för hög resistans får man slå ner ett eller flera spett till tills man får ett ok värde, eller ge upp.
Nackdelen med slingresistansmetoden är ju att man inte får det egna jordtagsvärdet utan det blir ju i serie med nätstationens jordtag så man kan behöva slå ner onödigt många jordspett för att få ett ok värde, men det känns ändå mest effektivt och rationellt. Det nya jordtaget kommer ju alltid vara bättre än det värde man mäter upp eftersom den okända resistansen i nätstationens jordtag egentligen borde subtraheras.
Är det någon som har koll på detta? Drar jag rätt slutsatser?
En annan metod är ju att chansa och slå ner ett spett (eller gräva ner en platt elektrod) och därefter mäta upp om det duger. Där kan två metoder användas som jag förstår det. Den klassiska metoden (Wenner) är tydligen att sätta ut hjälpspett på 40m respektive 80m avstånd. Jag ser det dock som otroligt knepigt rent logistiskt att göra detta i villaområden, man kan ju inte enkelt klampa över 10 grannar och slå ner spett i deras trädgårdar.
Slingresistansmetoden/tångmetoden verkar vara en modernare metod men kräver minst ett parallellt jordtag. Eftersom syftet med våra uppdrag är att sätta jordtag för reservkraft så kommer det alltid finnas en nätanslutning och min slutsats är därför att detta är den mest rationella metoden för oss. Att helt enkelt slå ner ett jordspett och mäta upp med tånginstrument om värdet duger. Skulle det vara för hög resistans får man slå ner ett eller flera spett till tills man får ett ok värde, eller ge upp.
Nackdelen med slingresistansmetoden är ju att man inte får det egna jordtagsvärdet utan det blir ju i serie med nätstationens jordtag så man kan behöva slå ner onödigt många jordspett för att få ett ok värde, men det känns ändå mest effektivt och rationellt. Det nya jordtaget kommer ju alltid vara bättre än det värde man mäter upp eftersom den okända resistansen i nätstationens jordtag egentligen borde subtraheras.
Är det någon som har koll på detta? Drar jag rätt slutsatser?
Tillverkare av markresistans-apparater, Chauvin Arnoux har prospekt som kan läsas.
https://camatsystem.com/info/jot/
Titta i SE_Jordtags_guide_2020.pdf
Installerar ni jordtag för enfamiljshus i villaområde?
"på jobbet" är du anställd på en elfirma och är elektriker?
Krävs det eget jordtag vid reservkraft, dvs enfamiljshuset har egen strömproduktion 3-fas 400 Volt och under viss tid bortkoppat sig från elnätsbolagets elnät?
https://camatsystem.com/info/jot/
Titta i SE_Jordtags_guide_2020.pdf
Installerar ni jordtag för enfamiljshus i villaområde?
"på jobbet" är du anställd på en elfirma och är elektriker?
Krävs det eget jordtag vid reservkraft, dvs enfamiljshuset har egen strömproduktion 3-fas 400 Volt och under viss tid bortkoppat sig från elnätsbolagets elnät?
Redigerat:
Du kan med fördel använda någon sk starkströmsmetod. Dä får du bra koll på respektive enskilt jordtag och med bra tillförlitlighet på resultaten.S steppen7 skrev:
Kraven på jordtag för enskild reservkraft är låga så ge upp ska du inte behöva göra om det är någorlunda normal jordmån där du jobbar. Håll dig också till spett och inga plåtar det blir bättre på flera sätt i ditt fall.
Har läst alla pdf:er från Chauvin Arnoux och lärt mig mycket men det saknas tex formler för beräkning av jordspettets längd baserat på markresistiviteten. Det står ju mest om mätmetoder, mindre om resultat och beräkningar.A Arnodt skrev:
Ja precis, mest villor i villaområde men har även uppdrag för lantbruk och där är det ju förstås inga problem att rulla ut långa mätkablar på åkrar.
Jag är ägare av en firma som gör olika elinstallationer. Är civilingenjör och är den man ringer när man behöver veta saker och det är dags att sluta gissa
Nätägarna kräver generellt sett jordtag vid reservkraft, i vårt fall handlar det om hybridväxelriktare för solceller som alltså kan producera trefas 400V ja, sk önskad ö-drift vid strömavbrott.
Du menar metod C2 i elinstallationsreglerna? Har man då ett instrument med inbyggd extra resistans? Jag menar annars får man ju en rätt skaplig felström genom marken. Teoretiskt kan man ju kortsluta en fas till jordelektroden och mäta strömmen bara så får man R=230V/I, men det är lite häftigt kanske? Ser inte att någon av CA:s jordtagsmätare kan denna metod. Är det installationstestare man ska kika på då?GK100 skrev:
Spett känns ju givet då formlerna visar att ett 2m spett är nästan lika bra som en 50x50cm platta men så klart betydligt enklare att slippa gräva minst 1,5m.
Kraven är väl samma för villor och lantbruk etc? Du kanske jämför med kraftledningsstolpar?
Man skriver ju också i 6.4.3.7.2
När en installation är belägen (t ex i stadsbebyggelse) så att det i praktiken inte är möjligt att utföra mätning med två extra jordelektroder, kommer en mätning av felkretsimpedansen enligt avsnitt 6.4.3.7.3 eller enligt bilaga 6C, metoderna C2 och C3, att ge ett acceptabelt närmevärde.
Mått finns under 542.2 jordelektroder.
Där finns också en bra grön ruta om du har SEK handbok 444, Tabell 542:1 med resistanser och olika elektroder.
När en installation är belägen (t ex i stadsbebyggelse) så att det i praktiken inte är möjligt att utföra mätning med två extra jordelektroder, kommer en mätning av felkretsimpedansen enligt avsnitt 6.4.3.7.3 eller enligt bilaga 6C, metoderna C2 och C3, att ge ett acceptabelt närmevärde.
Mått finns under 542.2 jordelektroder.
Där finns också en bra grön ruta om du har SEK handbok 444, Tabell 542:1 med resistanser och olika elektroder.
Redigerat:
Det finns lite olika sätt som går under namnet starkströmsmetod du kan ta C2 som exempel och principen är grundläggande enkel. En tångamperemätare och en eller två instrument för spänningsmätning samt ett effektmotstånd eller vridtrafo är det som krävs.S steppen7 skrev:
Både praktiskt och teoretiskt kan man lägga en fas utan begränsare det är i majoriteten fall helt odramatiskt och ryms inom en 10 A avsäkring. Givetvis lägger man ett motstånd i serie trots det om man jobbar vettigt. Märks att du inte har erfarenhet av olika jordtag när du antar höga strömmar i normalfallet här.
Spett är bra av flera skäl dels att man enkelt når djupare jordlager med mer stabila förhållanden dels svårigheter att ansluta plåtar bra så inte ett enkelt fel ger totalt bortfall osv samtidigt dåligt utnyttjande av dyra material.
Kraven är samna och som sagt låga och enkla att nå normalt.
Lycka till och fastna inte helt i olika texter en bra blandning med lite labbar ger snabbare en förståelse och ett bra resultat du kan svara för till skillnad från någon elnisse som skickas ut med en innstallationstestare.
Stämmer att jag inte har någon erfarenhet av jordag, det är ju därför jag läser på ordentligt, men jag tycker väl ändå att en felström i spannet 2,3-23 A (Givet R ligger i spannet 100-10 ohm) är rätt häftigt men självklart inga problem. Man kan ju enkelt ta tex frostvakt på 300W i serie så begränsar man strömmen till en dryg ampere om man vill vara lite snällare.
Ja helt rätt, det är dags att testa och labba nu. Det som varit lite avgörande fråga att landa i är om vi ska köpa en dyr slingimpedanstång (som verkar supersmidig men inte klarar mätningar med hjälpspett) eller ett ännu dyrare instrument som klarar alla metoder och därmed aldrig blir en flaskhals men kan vara 15tkr mer i onödan. Där har jag inte landat riktigt ännu. Som person skulle jag vilja köpa ett som kan allt så man kan mäta markresistivitet och bygga erfarenhet mot hur resultaten sen blir med slingimpedansmätning, men det är prislappen som blir tveksam att få igenom med dem som bestämmer.
Gjorde en labb hemma, slog ner en jordelektrod i form av en 2 m lång rostfri L-profil från Bauhaus, kopplade en fas i serie med frostvakt (265 ohm) till jordelektroden och fick en ström på 0,7A.
237 V / 0,7 A = 338 ohm
338 ohm - 265 ohm = 73 ohm slinga = godkänt
237 V / 0,7 A = 338 ohm
338 ohm - 265 ohm = 73 ohm slinga = godkänt