M maria01 skrev:
kan inte vara den på bilden går ju inte att att driva en ugn diskmaskin och så viodare på en sån
Vid ett elavbrott brukar jag undvika att köra tvätt/disk-maskin.

En ugn går bra att driva, den drar väl kanske 1500W på en fas (om man låter bli grillelementet eller pyrolysrengörning), men jag brukar vänta tills strömmen kommit tillbaka.
 
F
M maria01 skrev:
är det nån som har koll varför den stora pris skilnaden på hondan

25 tusen kr i sverige mot 1198,00 € i europa
Nej.

Har du nån koll på varför du rekommenderar Tesla Powerwall?
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
Jonas Persson Jonas Persson skrev:
Generatorn på ett klassiskt elverk producerar sinusvåg till skillnad från om du konverterar från ett batteri. Där måste man hålla koll på vilken typ av växelström som levereras.

Automatic Voltage Control försöker hålla 230/400V även när lasten är hög och motorns varvtal och därmed frekvens sjunker. På ett enkelt elverk utan AVR svajar spänningen mer.

Men för alla elverk kan sinusvågen förvrängas. Men inom rimliga belastningar kan jag inte se att det skulle bli ett problem för elektroniska produkter.

Inverterelverk kom långt efter elektroniska apparater började anslutas till elverk, och då som nu, så kan du ansluta elektroniska apparater.

Jag ser två områden där man kan få problem:

Allt för ojämn last mellan faserna på ett trefaselverk. Redan nämnt ovan.

Använda trefasmotorer, startströmmarna är så stora att du behöver två eller tredubbla effekten på elverket för att det ska fungera. Inget går sönder, men motorn orkar inte komma igång. I detta fall kan du få problem med känsliga apparater, så om du ska ansluta stora laster behöver du ett bra, och rejält dyrt elverk.

Även enfaselverk ogillar motorer med effekter nära max, men problemet är inte lika uttalat.
Bra poäng där.
Tunga motorstarter får man beakta speciellt, typ vattenpumpen om man har egen brunn som jag.
Och framförallt göra en plan i förväg, baserat på mätningar, så att man vet hur lasterna ser ut, och vad man kan ansluta.
Även skapa en bra möjliget att få in energin i huset, det vill säga hur man ska dra in sladden, utan att behöva ha en dörr eller ett fönster på glänt.
 
  • Gilla
cpalm och 2 till
  • Laddar…
Jonas Persson
Hannuse Hannuse skrev:
Även skapa en bra möjliget att få in energin i huset, det vill säga hur man ska dra in sladden, utan att behöva ha en dörr eller ett fönster på glänt.
Ett intag på utsidan och ett vanligt eluttag på insidan löser det problemet.

Väggmonterad grå strömintag med blå industriell stickpropp mot vit bakgrund.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Hannuse och 1 till
  • Laddar…
Japp.
Jag har gjort en väldigt simpel lösning själv.
Sedan får man se till att ha förberett inomhus för att kunna koppla som man önskar.
Jag har en liten påse med skavdosor och sladdar i lämplig längd på en krok i garaget (och den är helig).
Och man får inte glömma att provköra allting med jämna mellanrum, så att det verkligen fungerar.

Enkel elektrisk kopplingsdosa märkt "ELVERK" monterad på röd vägg med ansluten svart kabel.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Vit adapter märkt "ELVERK" ansluten till en vägguttag.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Vardagsrum och 4 till
  • Laddar…
C cpalm skrev:
Har konstaterat att dieselverk för övrigt nästan aldrig är inverterbaserade.
Rekommendationen att känslig elektronik mår bäst av att drivas av ett inverterbaserat elverk är enligt min mening ren bullshit. Snarare kan en dålig inverter ställa till det, även om jag gissar att de flesta inverters idag är av (tillräckligt) god kvalitet.

Det som kan vara bra att kolla efter däremot är att elverket har ett överspänningsskydd som bryter strömmen om spänningen av någon anledning skulle bli för hög
Hej cpalm

Jag har inte heller än sett dieselverk med inbyggd inverter.

Men jag tror att man är lite inne på fel spår när man beskriver att känslig elektronik kan ta skada av drift med elverk utan inverter på grund av att själva elverket har dålig elkvalité.

Om man genom den anslutna lasten tillför reaktiv effekt till ett elverk då kan denna reaktiva effekt hjälpa till magnetiseringen i generatorn och spänningen stiger. Den inbyggda magnetiseringen av generatorn kan då ”tappa” kontrollen över magnetiseringen och spänningen stiger okontrollerat.

Spänningen maxvärde begränsas då av mättning i generatorns järn (där lindningarna ligger) men denna spänning kan vara för hög för ansluten elektronik.

Har all ansluten elektronik PFC (Power Factor Correction) då kan detta, rimligen undvika problemet med hög spänning.

Men om all ansluten elektronik är switchad och har PFC så kan istället switchbrus i frekvensområdet för supraharmonics (2–150 kHz) bli ett störproblem eftersom nätet är begränsat och källan (generatorn) är svag och induktiv.
 
  • Gilla
Vardagsrum
  • Laddar…
F
C cpalm skrev:
Har konstaterat att dieselverk för övrigt nästan aldrig är inverterbaserade.
Rekommendationen att känslig elektronik mår bäst av att drivas av ett inverterbaserat elverk är enligt min mening ren bullshit. Snarare kan en dålig inverter ställa till det, även om jag gissar att de flesta inverters idag är av (tillräckligt) god kvalitet.

Det som kan vara bra att kolla efter däremot är att elverket har ett överspänningsskydd som bryter strömmen om spänningen av någon anledning skulle bli för hög.
Vad är anledningen enligt dig att det inte finns dieselkraftverk med inverterteknik? Med risk för att ha fel, är det inte i princip så på de lite större bensinverken med?
 
Redigerat:
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
F fsn skrev:
Vad är anledningen enligt dig att det inte finns dieselkraftverk med inverterteknik? Med risk för att ha fel, är det inte i princip så på de lite större bensinverken med?
Hej fsn

Ett elverk med Inverterteknik är i princip ett ”vanligt” elverk där utspänningen likriktas till likspänning och denna likspänning matas till en DC/AC omvandlare (en inverter) med 230V utspänning.

Vinsten blir, bland annat, att generatorn kan köras på optimalt varvtal för lägsta bränsleåtgång och ändå hålla frekvensen på 50 Hz på utspänningen.

En nackdel bland annat, blir en ökad kostnad genom den ”dubbla” lösningen.

Dessutom så kan invertern normalt bara maximalt leverera 1,2–1,3 ggr märkströmmen, medan elgeneratorn brukar klara 2-3 ggr märkströmmen t.ex. för start av elmotorer.

Jag har ännu inte hittat trefasiga elverk med inverter vare sig för bensin eller dieseldrift.
De kan finnas, men kostar rimligen betydligt mer.

Har du hittat trefasiga elverk med inverter, avsedda för bensin eller dieseldrift?
 
  • Gilla
maria01
  • Laddar…
C
F fsn skrev:
Vad är anledningen enligt dig att det inte finns dieselkraftverk med inverterteknik?
Bra fråga - ingen aning. Kan bara konstatera att av mängder av dieselverk jag kikat på har jag bara sett ett enda som (enligt specen) är inverterbaserat. Även inkluderat de allra minsta.

Skall man gissa tänker jag att det antingen är något med dieselmotorns egenskaper som gör det lämpligare att reglera med fältspänningen. T.ex. att den är bättre på att hålla konstant varvtal - bensinverk verkar vanligtvis ha någon elektronisk styrning av gaspådraget till skillnad mot dieselgeneratorerna. Eller så hänger det ihop med att de ligger i olika prisklass och att inverterregleringen är en "billigare" teknik? Skulle vara intressant om någon vet mer...

Det kan nog säkert vara så att det är ovanligt med inverterreglering även på större bensinare. Å andra sidan, mindre bensinare har inverter även i de högsta prisklasserna, t.ex. Honda.

M Martin Lundmark skrev:
Om man genom den anslutna lasten tillför reaktiv effekt till ett elverk då kan denna reaktiva effekt hjälpa till magnetiseringen i generatorn och spänningen stiger. Den inbyggda magnetiseringen av generatorn kan då ”tappa” kontrollen över magnetiseringen och spänningen stiger okontrollerat.
Jag vet inte... Ur en teoretisk synvinkel stämmer det kanske, men denna dramatisering av övertoner, m.m. liknar motsvarande elkvalitetsdiskussioner relaterade till laddning av elbilar, solpaneler, m.m. Lite audiofilvarning. Det har säkert hänt, men hade det varit ett praktiskt problem hade man hört om det tänker jag, och jag tvivlar starkt på att det är dessa resonemang som ligger bakom den vanliga rekommendationen att man skall använda inverter för "känslig" elektronik.
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
C cpalm skrev:
Jag vet inte... Ur en teoretisk synvinkel stämmer det kanske, men denna dramatisering av övertoner, m.m. liknar motsvarande elkvalitetsdiskussioner relaterade till laddning av elbilar, solpaneler, m.m. Lite audiofilvarning. Det har säkert hänt, men hade det varit ett praktiskt problem hade man hört om det tänker jag, och jag tvivlar starkt på att det är dessa resonemang som ligger bakom den vanliga rekommendationen att man skall använda inverter för "känslig" elektronik.
Hej cpalm

Vad jag minns så var det för, säg, för drygt 15 år sedan som ett företag med butiker och postorder som gick ut och varnade för att använda de elverk som de sålde till elektronikbaserad utrustning som (tjock) TV-apparater i sommarstugan.

I diskussionerna som följde, så gavs ingen ”bra orsak” annat än att man beskyllde generatorerna för att ha dålig elkvalité.

De mätningar som jag sett på små elverk under årens lopp har inte gett någon bra redovisning att dessa normalt hade speciellt dålig elkvalité som nätdelar inte skulle tåla.

Men det är naturligtvis kombinationen av elverket och de laster som ansluts som tillsammans bestämmer den elkvalité som uppstår vid användning.

Jag har i mitt arbete mätt på en hel del i samband med forskning och då sett att utvecklingen med norm-krav på bra effektfaktor i nätdelar har inneburit att datorerna i stötte utsträckning fick PFC och att 4effektfaktorn närmade sig 1 från att typiskt ha varit ca 0,9 kapacitivt.
 
F
M Martin Lundmark skrev:
Hej fsn

Ett elverk med Inverterteknik är i princip ett ”vanligt” elverk där utspänningen likriktas till likspänning och denna likspänning matas till en DC/AC omvandlare (en inverter) med 230V utspänning.

Vinsten blir, bland annat, att generatorn kan köras på optimalt varvtal för lägsta bränsleåtgång och ändå hålla frekvensen på 50 Hz på utspänningen.

En nackdel bland annat, blir en ökad kostnad genom den ”dubbla” lösningen.

Dessutom så kan invertern normalt bara maximalt leverera 1,2–1,3 ggr märkströmmen, medan elgeneratorn brukar klara 2-3 ggr märkströmmen t.ex. för start av elmotorer.

Jag har ännu inte hittat trefasiga elverk med inverter vare sig för bensin eller dieseldrift.
De kan finnas, men kostar rimligen betydligt mer.

Har du hittat trefasiga elverk med inverter, avsedda för bensin eller dieseldrift?
Tack för svaret, även om det inte var det jag frågade efter. Jag är väl medveten om vad en inverter är, jag jobbar med utveckling av det dagligen även om just det elektriska inte är mitt arbetsområde och vi har även elverk i sortimentet noterade jag.

Nej, jag har inte sett några 3-fas elverk med inverterteknik men ärligt talat så blev jag varse det först nu när jag letade runt i 5 minuter. Det finns ju inget tekniskt som hindrar det. Vi har konstruerat 3-fas invertrar i 20-25år men åt ”andra hållet och utan förbränningsmotor.
 
  • Gilla
kvcarlsson och 1 till
  • Laddar…
F
C cpalm skrev:
Bra fråga - ingen aning. Kan bara konstatera att av mängder av dieselverk jag kikat på har jag bara sett ett enda som (enligt specen) är inverterbaserat. Även inkluderat de allra minsta.

Skall man gissa tänker jag att det antingen är något med dieselmotorns egenskaper som gör det lämpligare att reglera med fältspänningen. T.ex. att den är bättre på att hålla konstant varvtal - bensinverk verkar vanligtvis ha någon elektronisk styrning av gaspådraget till skillnad mot dieselgeneratorerna. Eller så hänger det ihop med att de ligger i olika prisklass och att inverterregleringen är en "billigare" teknik? Skulle vara intressant om någon vet mer...

Det kan nog säkert vara så att det är ovanligt med inverterreglering även på större bensinare. Å andra sidan, mindre bensinare har inverter även i de högsta prisklasserna, t.ex. Honda.


Jag vet inte... Ur en teoretisk synvinkel stämmer det kanske, men denna dramatisering av övertoner, m.m. liknar motsvarande elkvalitetsdiskussioner relaterade till laddning av elbilar, solpaneler, m.m. Lite audiofilvarning. Det har säkert hänt, men hade det varit ett praktiskt problem hade man hört om det tänker jag, och jag tvivlar starkt på att det är dessa resonemang som ligger bakom den vanliga rekommendationen att man skall använda inverter för "känslig" elektronik.
Jag vet inte, har faktiskt inte en aning om orsaken. Men kan tänka mig att det är marknadsdrivet och inte teknikdrivet. Jag skulle tro att det går 99 små bensinverk på 1 dieselverk och att dem helt enkelt inte är prioriterade. Jag delar fö din åsikt om att det inte alls är uppenbart bra med inverterkraftverk av ”tveksam” kvalité, har hört många som starkt ifrågasatt om det ens borde kallas sinus… Allt från en switchad invertet är väl en mer eller mindre masserad 4k-våg?
 
  • Gilla
cpalm och 1 till
  • Laddar…
C
F fsn skrev:
Jag delar fö din åsikt om att det inte alls är uppenbart bra med inverterkraftverk av ”tveksam” kvalité, har hört många som starkt ifrågasatt om det ens borde kallas sinus…
Ja, på nåt sätt känns det som att detta med att en inverter skulle vara bättre för känslig elektronik kommer från gamla dagars debatt om sinus vs. "fyrkantsvåginverter", där många nog faktiskt lyckades förstöra "känslig elektronik" genom att koppla den till en trivial inverter som levererar "fyrkantsvåg". Då var det viktigt att vara tydlig i marknadsföringen att man hade en sinusinverter som var kompatibel med "känslig elektronik".

Sen har dessa triviala inverters försvunnit med tiden och det blev inte lika viktigt att snacka om sinusinverters och budskapet blev förvanskat till att man helt enkelt skall ha en inverter till känslig elektronik, trots att ursprunget egentligen var mer det motsatta.

F fsn skrev:
Allt från en switchad invertet är väl en mer eller mindre masserad 4k-våg?
Mja, det hänger helt på filtreringen. Det är ett klassiskt digital vs. analog-tankemisstag att tänka att den digitala världens diskreta signaler förblir diskreta när de konverteras till analog form.
 
  • Gilla
Jonas Persson
  • Laddar…
F fsn skrev:
Tack för svaret, även om det inte var det jag frågade efter. Jag är väl medveten om vad en inverter är, jag jobbar med utveckling av det dagligen även om just det elektriska inte är mitt arbetsområde och vi har även elverk i sortimentet noterade jag.

Nej, jag har inte sett några 3-fas elverk med inverterteknik men ärligt talat så blev jag varse det först nu när jag letade runt i 5 minuter. Det finns ju inget tekniskt som hindrar det. Vi har konstruerat 3-fas invertrar i 20-25år men åt ”andra hållet och utan förbränningsmotor.
fsn

Det går naturligtvis att sätta inverter efter en generator även på större elverk. Men eftersom de innebär en kostnad så måste det även finnas något som motiverar kostnaden och att undvika att det blir nackdelar för användaren.

Sätter man t ex en 13,5 kVA inverter efter ett 13,5 kVA elverk då halveras kostslutningsströmmen. Detta kan vara till nackdel om man med säkringar vill få selektivitet vid kortslutning. Kan man inte lösa ut säkringar på stipulerad tid då kan man vara tvungen att koppla ifrån hela matningen från elverket och till lasten.

Det har jag skrivit om i några inlägg här;

”Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar, del A”
https://www.byggahus.se/forum/threa...arar-man-en-vecka.403877/page-86#post-5310624

”Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström vid reservkraft från inverter, del A”
https://www.byggahus.se/forum/threa...arar-man-en-vecka.403877/page-87#post-5320337

För att behålla nivån på kortslutningsströmmen för att klara selektivitet så kan man vara tvungen att köpa en betydligt större (och dyrare) inverter efter elverket än vad märkeffekten anger.
 
F
M Martin Lundmark skrev:
fsn

Det går naturligtvis att sätta inverter efter en generator även på större elverk. Men eftersom de innebär en kostnad så måste det även finnas något som motiverar kostnaden och att undvika att det blir nackdelar för användaren.

Sätter man t ex en 13,5 kVA inverter efter ett 13,5 kVA elverk då halveras kostslutningsströmmen. Detta kan vara till nackdel om man med säkringar vill få selektivitet vid kortslutning. Kan man inte lösa ut säkringar på stipulerad tid då kan man vara tvungen att koppla ifrån hela matningen från elverket och till lasten.

Det har jag skrivit om i några inlägg här;

”Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar, del A”
[länk]

”Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström vid reservkraft från inverter, del A”
[länk]

För att behålla nivån på kortslutningsströmmen för att klara selektivitet så kan man vara tvungen att köpa en betydligt större (och dyrare) inverter efter elverket än vad märkeffekten anger.
Ja, naturligtvis. Det är väl aldrig nån som har ifrågasatt det? Tror däremot att du drar rätt stora växlar på kostnad, tror inte skillnaden är mycket mer än marginell på totalkostnaden.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.