Idag kopplar vi inte skatter på det sättet, det finns ingen gång eller cykelbaneskatt osv, infrastrukturen som sådan finns där för alla, även om du åker buss eller taxi får de köra på allas vägar.pacman42 skrev:
Bussen måste naturligtvis betala för sitt slitage och räntan. Om det plus kapitalkostnad för bussen och lönekostnader gör att ingen vill åka buss, tja då blir det inga bussar.
Om man inte vill betala det tjänsten kostar så kommer tjänsten inte att finnas. Såvida inte någon öppnar sin plånbok och subventionerar tjänsten. Olika vänsterpartier (vi har många sådan) kan ju öka på medlemsavgiften och subventionera kollektivtrafik.
Det tycker en kommunist. Jag anser att tidsvinster tillfaller samhället. Varför skulle de annars öht tas med vid beslut om nya investeringar?B bjorn.abelsson skrev:
Man måste vara konsekvent när man tycker om sånt här.
En riktig visionär är en person som har förmåga att se framtidens möjligheter och i bästa fall även ge förslag på en väg dit.C cbrolin skrev:
https://www.synonymer.se/sv-syn/visionär
Hej
Är det fortfarande elpriset som diskuteras?😊
Är det fortfarande elpriset som diskuteras?😊
Redigerat:
Jo, om vi återgår till visionen jag hoppas någon mer än jag själv har, att jag ska kunna använda min egen el på distans så att säga, genom att jag tex kan ladda min elbil på jobbet mitt på dagen när mina solceller producerar för fullt hemma när elpriset är nära noll och bara staten tar en massa skatter. Eller köpa el av en kollega som inte behöver den själv.M Martin Lundmark skrev:
Hej karlmbK karlmb skrev:
Menar du att du utan överföringskostnader (i elnätet) och utan skatter mm. skulle få flytta elenergi från egenproduktion på en plats (hemmet) till en annan plats (arbetet)?
Självklart tillfaller tidsvinsterna samhället. Det är en samhällsekonomiskt nytta att resenärernas tidsförbrukning minskar - den inbesparade tiden kan användas till aktiviteter som ger större samhällsekonomisk nytta. Detta gäller i synnerhet tjänsteresor; en hantverkare hinner betjäna fler kunder om resorna tar kortare tid. Därför väger restiderna tungt när man beslutar om investeringar i vägnätet.K karlmb skrev:
Men tidsvinsten är ingen extern nytta. Den tillfaller den som gör resan (eller arbetsgivaren, om det är en tjänsteresa). Det krävs därför ingen korrigering av värderingen av tidsvinsten. Resenären väger själv in restiden i sin bedömning av en resas nytta och kostnad.
Effekter som vägunderhåll, buller, luftföroreningar eller klimatpåverkan drabbar däremot också andra människor än den som reser - det är externa effekter som resenären inte väger in i sin bedömning av resans nytta och kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna för dessa externa effekter måste därför återföras till resenären (internaliseras) för att resenärens värdering av nytta och kostnader ska stämma överens med den samhällsekonomiska värderingen.
Det finns en omfattande litteratur om hur man använder samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn. En lämplig början för den som vill vet mer kan vara Trafikverkets publikation 2012:220: "Introduktion till samhällsekonomisk analys".
Frågan om transportsystemets externa effekter och trafikanternas ansvar för dessa externa effekter väcktes första gången när järnvägarna i USA byggdes ut. Gnistor från ångloken orsakade bränder längs spåren och domstolar slog fast att järnvägsbolagen var skyldiga att betala ersättning till de markägare som drabbade av dessa bränder. Och på den vägen är det.
Jo, att koppla ihop skatt med användningen av infrastrukturen är precis vad vi gör. Järnvägsbolagen betalar banavgifter till Trafikverket, avgifter som ska täcka kostnaderna för drift och underhåll av infrastrukturen och de externa effekterna av tågtrafiken. Sjöfarten betalar farledsavgifter, flyget betalar landningsavgifter och vägtrafiken betalar fordonsskatter och bränsleskatter. Bussbolagen och taxibolagen tar avgifter av sina passagerare som ska täcka fordons- och bränsleskatter. förutom andra kostnader. Gående och cyklister betalar ingen särskild skatt för att de går eller cyklar. Det finns i huvudsak tre skäl till detta. För det första så är de externa kostnaderna som orsakas av gång- och cykeltrafik mycket små. För det andra skulle det vara komplicerat att ta ut skatt för gående och cyklister på ett rättvist sätt. Och för det tredje sparar den offentliga sektorn betydligt mer genom att den som går eller cyklar belastar sjukvården mindre och orsakar mindre skattebortfall genom mindre sjukfrånvaro.K karlmb skrev:
Vad gäller mängden infrastruktur för olika färdmedel så är infrastrukturen för biltrafik den särklassigt största. både räknat i kvadratmeter och i kostnader. Sverige har 10 000 mil statliga vägar, 7 000 mil enskilda vägar med statsbidrag och drygt 4 000 mil kommunala gator och vägar. Dessutom finns ett omfattande vägnät utan statliga eller kommunala bidrag, i huvudsak vägar för skogsbrukets behov. Till detta kommer ungefär 20 miljoner P-platser för bilar. Så nog finns det gott om infrastruktur för bilister.
Nu blandar du ihop avgifter för specifika syften med skatter. Det är olika saker.
Jag vill diskutera Birgerssons och StenbEcks betydelse för teknikutvecklingen på telekommunikationsområdet i det svenska samhället.C cbrolin skrev:
Jag drog inte heller fram ordet "visionär", utan invände bara mot ditt försök att förminska båda ovannämnda herrars betydelse.
Vi kan istället föra en seriös diskussion om saken.
Vad vil du diskutera?