Jag letar fortfarande men har mer på benen idag än igår.S skogaliten skrev:
Jag har nog en konflikt på gång här, men jag tar den om jag kan ha rätten på min sida.S skogaliten skrev:
Det först som det behövs svar på, är om din fastighet överhuvudtaget, har den omtalade samfälligheten inskriven alls.K Kattmatare skrev:
Det syns på lantmäteriets sidor för din fastighet.
Och om den samfällighet som kanske fanns 1835, alls existerar idag.
När det nämns järnvägar, allmänna vägar m.m., många nya tomter, så låter det som om området förändrats väldigt mycket sedan 1835.
Existerar ens samfälligheten?
När det byggs vägar - allmänna vägar, eller järnvägar så exproprieras erforderlig mark.
Observera också det jag skrev: i synnerhet fiskerätt "ärvs" normalt sett inte vid avstyckningar, utan ursprunglig fastighet behåller sin fiskerätt, medan den nybildade blir utan.
Naturligtvis finns undantag från huvudregeln.
Jag känner på mig att du har fel här.K Kattmatare skrev:
Jag tolkar det du skriver som att någon på 1930-talet skapade 26 tomter. Någon ägde alltså den marken som blev tomter på 1930-talet. Därav följer att någon kunde sälja tomter.
Fastighetsbildning har fungerat förhållandevis väl i Sverige, sedan mycket lång tid tillbaka, det låter oerhört märkligt om det skulle sålt tomter av någon som inte ägde dessa.
Återigen:
Det är långt ifrån givet att andelar i samfällighet och fiskerätt följer med vid avstyckningar.
Väldigt ofta så behåller stamfastigheten detta.
En häradsallmänning t.ex. vill inte ha ägarandelar om fraktioner av procent, för då kan denna inte förvaltas på något rimligt sätt.
Ett samfällt grustag kan heller inte skötas med lagom stora uttag om det finns många dussin delägare.
Fisket kan inte vårdas om det finns en lång rad delägare.
Jag förstår att är rörigt, men om du vill så kan jag skicka en redovisning (som meddelande) om vad jag viktigt för fastighetens rättigheter.
Det här låter spontant som att fastigheten har två skattetal från olika skifteslag, annars brukar mantal läggas ihop till ett skattetal. Om det inte går kan de ibland redovisas separat, men kolla så att skattetalet inte gäller för olika skifteslag/byar.K Kattmatare skrev:
Det är tyvärr som han säger, det kostar mycket pengar att utreda sånt här. Därför bör man ställa sig fråga hur intresserad man egentligen är av eventuella rättigheter av den här typen. Särskilt att vara delägare i samfällt vatten är mer eller mindre ekonomiskt värdelöst (undantaget är om uppgrundningar skett och att dessa uppgrundningar har ett marknadsvärde vid exploatering). Att ha en andel i samfällt fiske har ett visst ekonomiskt värde eftersom du då inte behöver lösa fiskekort. Men som regel kostar det mer att utreda frågan hos LM än att köpa fiskekort för en livstid...K Kattmatare skrev:
Allemansrätten har inget att göra med delägande i samfälligheter. Allemansrätten kan utsläckas, allemansrätten förhindrar inte att en markägare exploaterar exempelvis skogsmark för bostadsändamål. Däremot kan inte samfälld mark bara tas i anspråk av en exploatör. Samfälligheter är fast egendom och måste i så fall exproprieras först.K Kattmatare skrev:
Nej kommunen har ingen möjlighet att sälja andras fasta egendom (vilket såväl andelar i samfälligheter som samfälld mark räknas som). Kommunen kan däremot under vissa omständigheter tvångsförvärva samfälld mark och/eller samfällda andelar.K Kattmatare skrev:
Nej, skattetalet (mantal är en typ av skattetal) är ett mått på ett hemmans produktionskraft som låg till grund för beskattningen. Samfälligheterna är då en del av ett hemmans produktionskraft, men inte hela. Enkelt uttryckt kan skattetal sägas vara ett ålderdomligt taxeringsvärde. Hur mantal ska beräknas är olika mellan olika landsändar, som exempel var ett mantal i Lule älvdal högre än ett mantal i Ume älvdal eftersom tillgången på lax var mycket större i Luleälven. Du måste alltså lägga ihop hela byns sammanlagda skattetal och därefter dela "din" del i det hela för att räkna ut vilken andel just ditt ursprungshemman hade.K Kattmatare skrev:
Säg att det vid laga skifte bildades 8 hemman, alla fick andelar i samtliga samfälligheter (vi bortser från eventuella speciallösningar från tidigare en- eller storskiften, mark som lämnats oskifto etc.). Vi ponerar att samtliga hemman i byn/skifteslaget gemensamt har ett skattetal om 8 mantal. Just ditt ursprungshemmen fick 1/2 mantal. Det innebär att "ditt" ursprungshemman från början hade 1/16 andelar i byns samfälligheter eller 6,25%.
Jodå, men det kostar... Ska du ha hela fisket utrett med samtliga delägare kommer det kosta en hel del pengar.K Kattmatare skrev:
Ja det är en friskrivning LM ofta kör med, alternativet är att utreda alla samfälligheter vilket kostar än mer pengar. Vad gäller kommunala lantmäterier är dom generellt av sämre kvalitet än det statliga (även om KLM ofta är billigare och snabbare än LM), så det där uttalandet förvånar mig inte det minsta. KLM har också ibland även svårt att hävda sitt oberoende gentemot kommunen.K Kattmatare skrev:
Hur som helst, uttalandet är inte helt tokigt, eftersom det är rörigt med fiske, särskilt nere i södra Sverige där olika skiftestyper genomförts och på grund utav historien har man även (ibland) ytterligare komplikationer eftersom området en gång i tiden var danskt... Andelen adelsgods är också mycket högre vilket medför en hel del speciella omständigheter.
Det beror på att det är en försvinnande liten del av Sveriges (fastighetsägande) befolkning som vill betala LM för att utreda vatten... Ifall du inte märkt det jobbar inte LM gratisK Kattmatare skrev:
Nej, men det måste till att börja med vara så att stamfastigheten hade dessa rättigheter. Annars har inte styckningslotten förvärvat dessa. Värt att notera är att vatten och fiske ofta inte hör ihop, normen är att fisket var lades ut som samfällt och vattnet som enskilt. I det fall vattnet är samfällt behöver det inte nödvändigtvis innebära att fisket ingår i samma samfällighet. Vid exempelvis laga skifte gjordes ibland olika upplägg, där vissa torp bara fick delar i en del samfälligheter men inte alla. Att en fastighet har ett skattetal (t.ex. mantal) är en indikation men inte ett bevis på att fastigheten också är delägare i byns samfälligheter. Presumtionsregeln är att om inget övrigt nämns så ligger rätten till fiske, vatten och grund kvar på stamfastigheten.K Kattmatare skrev:
Så det är en tvåstegsraket, hade stamfastigheten andelar i de samfälligheter som är aktuella? Om ja, då borde även andelarna följt med när avstyckning gjorts från stamfastigheten (eftersom det framgår av köpet att det även omfattar rätt till fiske, vatten och grund). Men det kan också vara så att LM fann det olämpligt att föra över andelar i samfälligheter, varför så inte skedde. Du måste alltså också kolla beskrivningen för den avstyckning som gjorts på 1930-talet. Om stamfastigheten inte hade andelar i samfälligheten spelar det mindre roll vad som står i ett köp, det har ändå aldrig varit andelar stamfastighetens ägare kunnat sälja eftersom stamfastigheten inte hade del i samfälligheterna. Upplägget att sälja typ 0,5 % av det samfällda fisket till avstyckade fritidsfastigheter var dock vanligt mellan säg 1930-1950-talen, men inverkade menligt på fiskevården. 3:8 FBL tar numera sikte på att förhindra den här typen av andelsöverlåtelser (om det är skadligt för fiskevården).
I regel bestämdes vid laga skifte att skattetalet skulle vara delningsgrunden för byns samfälligheter. Mantal är ett av flera skattetal. Ett hemman som erhöll skattetal i ett skifte där skattetalet skulle vara delningsgrund var således också (som regel, det finns vissa undantag) delägare i byns samfälligheter. Om vatten lades ut som samfällt (eller förblev samfällt för att det inte delades) var det (från början) alltså de fastigheter som hade ett skattetal (i det här fallet ett mantal) som hade rätt till det samfällda vattnet. Om vattnet idag sjunkit undan är den frigjorda marken fortfarande samfälld. Rätten till stranden är därför från början kopplad till skattetalet, även om det inte nödvändigtvis behöver vara så numera (eftersom skattetal och andelar i samfälligheter inte är samma sak så kan i teorin en fastighet ha kvar sitt skattetal men exempelvis sålt alla andelar i byns samfällda fiske, samfällda vattenområden eller samfällda strandområden). Kopplingen är alltså indirekt, som en funktion av hur laga skifte som regel genomfördes där skattetal som regel var delningsgrunden.A Alexander HB skrev:
Det är långt ifrån säkert, det finns flertalet exempel på fastigheter i fastighetsregistret som inte är fullständigt redovisade vad gäller andelar i samfälligheter. Ytterst måste man undersöka de gamla akterna för att helt kunna vara säker på om en fastighet har en andel i en samfällighet eller inte. Har en fastighet ett skattetal är det en indikation (dock aldrig ett bevis) på att en fastighet kan ha andelar i samfälligheter, även om dessa andelar inte redovisas i fastighetsregistret.S skogaliten skrev:
Det stämmer, därför finns idag 3:8 FBL, det lagrummet fanns inte på 1930-talet varför det var fullt möjligt att göra sådana här upplägg. Det är idag en katastrof för vissa fiskevårdsområden, men icke desto mindre så det fungerar.S skogaliten skrev:
Redigerat:
Givetvis fanns det en ägare till stamfastigheterna som styckades av i X antal bitar.S skogaliten skrev:
Laga skifte 1901.
Dåvarande ägare av stamfastigheterna styckade av fastigheter 1 från del av samfällighet.
Sjön gick långt upp på vad som idag är villatomter, väg, järnväg och ytterligare en väg - mellan vår fastighet och sjön.
Jag har pratat med en jurist som inte förstår varför det inte framgår i fastighetsutdraget vilka samfälligheter det gäller.
Jag har pratat med FVF som bekräftar att vi har fiskerätt, vi ska dit imorgon.S skogaliten skrev:
Om jag tolkar det rätt så har kommunen relativt nyligen detaljplanelagt området och sålt strandfastigheter som ev är belastade med servitut e.d som ger er rätt till strand och vatten. Om det stämmer så är kommunen skyldig i planprocessen att via LmV utreda ev fastighetsmässiga rättigheter, samfälligheter, servitut e.d och upphäva samtliga via avtal som är planstridiga.
Om kommunen har missat detta har ni rätt till skadestånd, tyvärr civilsrättsligt och kanske inte några jättepengar då 0,5% inte låter mycket. Jag misstänker att det är omöjligt att få rätt till strand (på de avstyckade tomterna) iom att planen har vunnit laga kraft.
Om kommunen har missat detta har ni rätt till skadestånd, tyvärr civilsrättsligt och kanske inte några jättepengar då 0,5% inte låter mycket. Jag misstänker att det är omöjligt att få rätt till strand (på de avstyckade tomterna) iom att planen har vunnit laga kraft.
F Falckman skrev:Det här låter spontant som att fastigheten har två skattetal från olika skifteslag, annars brukar mantal läggas ihop till ett skattetal. Om det inte går kan de ibland redovisas separat, men kolla så att skattetalet inte gäller för olika skifteslag/byar.
Det är tyvärr som han säger, det kostar mycket pengar att utreda sånt här. Därför bör man ställa sig fråga hur intresserad man egentligen är av eventuella rättigheter av den här typen. Särskilt att vara delägare i samfällt vatten är mer eller mindre ekonomiskt värdelöst (undantaget är om uppgrundningar skett och att dessa uppgrundningar har ett marknadsvärde vid exploatering). Att ha en andel i samfällt fiske har ett visst ekonomiskt värde eftersom du då inte behöver lösa fiskekort. Men som regel kostar det mer att utreda frågan hos LM än att köpa fiskekort för en livstid...
Allemansrätten har inget att göra med delägande i samfälligheter. Allemansrätten kan utsläckas, allemansrätten förhindrar inte att en markägare exploaterar exempelvis skogsmark för bostadsändamål. Däremot kan inte samfälld mark bara tas i anspråk av en exploatör. Samfälligheter är fast egendom och måste i så fall exproprieras först.
Nej kommunen har ingen möjlighet att sälja andras fasta egendom (vilket såväl andelar i samfälligheter som samfälld mark räknas som). Kommunen kan däremot under vissa omständigheter tvångsförvärva samfälld mark och/eller samfällda andelar.
Nej, skattetalet (mantal är en typ av skattetal) är ett mått på ett hemmans produktionskraft som låg till grund för beskattningen. Samfälligheterna är då en del av ett hemmans produktionskraft, men inte hela. Enkelt uttryckt kan skattetal sägas vara ett ålderdomligt taxeringsvärde. Hur mantal ska beräknas är olika mellan olika landsändar, som exempel var ett mantal i Lule älvdal högre än ett mantal i Ume älvdal eftersom tillgången på lax var mycket större i Luleälven. Du måste alltså lägga ihop hela byns sammanlagda skattetal och därefter dela "din" del i det hela för att räkna ut vilken andel just ditt ursprungshemman hade.
Säg att det vid laga skifte bildades 8 hemman, alla fick andelar i samtliga samfälligheter (vi bortser från eventuella speciallösningar från tidigare en- eller storskiften, mark som lämnats oskifto etc.). Vi ponerar att samtliga hemman i byn/skifteslaget gemensamt har ett skattetal om 8 mantal. Just ditt ursprungshemmen fick 1/2 mantal. Det innebär att "ditt" ursprungshemman från början hade 1/16 andelar i byns samfälligheter eller 6,25%.
Jodå, men det kostar... Ska du ha hela fisket utrett med samtliga delägare kommer det kosta en hel del pengar.
Ja det är en friskrivning LM ofta kör med, alternativet är att utreda alla samfälligheter vilket kostar än mer pengar. Vad gäller kommunala lantmäterier är dom generellt av sämre kvalitet än det statliga (även om KLM ofta är billigare och snabbare än LM), så det där uttalandet förvånar mig inte det minsta. KLM har också ibland även svårt att hävda sitt oberoende gentemot kommunen.
Hur som helst, uttalandet är inte helt tokigt, eftersom det är rörigt med fiske, särskilt nere i södra Sverige där olika skiftestyper genomförts och på grund utav historien har man även (ibland) ytterligare komplikationer eftersom området en gång i tiden var danskt... Andelen adelsgods är också mycket högre vilket medför en hel del speciella omständigheter.
Det beror på att det är en försvinnande liten del av Sveriges (fastighetsägande) befolkning som vill betala LM för att utreda vatten... Ifall du inte märkt det jobbar inte LM gratis
Nej, men det måste till att börja med vara så att stamfastigheten hade dessa rättigheter. Annars har inte styckningslotten förvärvat dessa. Värt att notera är att vatten och fiske ofta inte hör ihop, normen är att fisket var lades ut som samfällt och vattnet som enskilt. I det fall vattnet är samfällt behöver det inte nödvändigtvis innebära att fisket ingår i samma samfällighet. Vid exempelvis laga skifte gjordes ibland olika upplägg, där vissa torp bara fick delar i en del samfälligheter men inte alla. Att en fastighet har ett skattetal (t.ex. mantal) är en indikation men inte ett bevis på att fastigheten också är delägare i byns samfälligheter. Presumtionsregeln är att om inget övrigt nämns så ligger rätten till fiske, vatten och grund kvar på stamfastigheten.
Så det är en tvåstegsraket, hade stamfastigheten andelar i de samfälligheter som är aktuella? Om ja, då borde även andelarna följt med när avstyckning gjorts från stamfastigheten (eftersom det framgår av köpet att det även omfattar rätt till fiske, vatten och grund). Men det kan också vara så att LM fann det olämpligt att föra över andelar i samfälligheter, varför så inte skedde. Du måste alltså också kolla beskrivningen för den avstyckning som gjorts på 1930-talet. Om stamfastigheten inte hade andelar i samfälligheten spelar det mindre roll vad som står i ett köp, det har ändå aldrig varit andelar stamfastighetens ägare kunnat sälja eftersom stamfastigheten inte hade del i samfälligheterna. Upplägget att sälja typ 0,5 % av det samfällda fisket till avstyckade fritidsfastigheter var dock vanligt mellan säg 1930-1950-talen, men inverkade menligt på fiskevården. 3:8 FBL tar numera sikte på att förhindra den här typen av andelsöverlåtelser (om det är skadligt för fiskevården).
I regel bestämdes vid laga skifte att skattetalet skulle vara delningsgrunden för byns samfälligheter. Mantal är ett av flera skattetal. Ett hemman som erhöll skattetal i ett skifte där skattetalet skulle vara delningsgrund var således också (som regel, det finns vissa undantag) delägare i byns samfälligheter. Om vatten lades ut som samfällt (eller förblev samfällt för att det inte delades) var det (från början) alltså de fastigheter som hade ett skattetal (i det här fallet ett mantal) som hade rätt till det samfällda vattnet. Om vattnet idag sjunkit undan är den frigjorda marken fortfarande samfälld. Rätten till stranden är därför från början kopplad till skattetalet, även om det inte nödvändigtvis behöver vara så numera (eftersom skattetal och andelar i samfälligheter inte är samma sak så kan i teorin en fastighet ha kvar sitt skattetal men exempelvis sålt alla andelar i byns samfällda fiske, samfällda vattenområden eller samfällda strandområden). Kopplingen är alltså indirekt, som en funktion av hur laga skifte som regel genomfördes där skattetal som regel var delningsgrunden.
Det är långt ifrån säkert, det finns flertalet exempel på fastigheter i fastighetsregistret som inte är fullständigt redovisade vad gäller andelar i samfälligheter. Ytterst måste man undersöka de gamla akterna för att helt kunna vara säker på om en fastighet har en andel i en samfällighet eller inte. Har en fastighet ett skattetal är det en indikation (dock aldrig ett bevis) på att en fastighet kan ha andelar i samfälligheter, även om dessa andelar inte redovisas i fastighetsregistret.
Det stämmer, därför finns idag 3:8 FBL, det lagrummet fanns inte på 1930-talet varför det var fullt möjligt att göra sådana här upplägg. Det är idag en katastrof för vissa fiskevårdsområden, men icke desto mindre så det fungerar.
K Kattmatare skrev:
Eftersom FVO ordförande bekräftar vad jag påstår så kan jag enl. jurist begära att det ska skrivasVilla vista skrev:
i akten - givetvis mot en administrationskostnad.
Vi ska dit imorgon och försöka reda ut det tillsammans.
Medlem
· Västernorrland
· 2 109 inlägg
Nja, Kommunen har väl sålt fastigheter som de har rätt att sälja. Annars hade nya ägare t.ex. inte fått lagfart på dem.Nötegårdsgubben skrev:
Däremot kan det vara osäkert, okänt, outrett etc. var deras gränser går. Eller så har någon part helt enkelt missuppfattat något om var gränserna går. Det är en fråga mellan de som för stunden är fastighetsägare, och om kommunen sålt fastigheterna så har de inte med TS konflikt att göra idag. I ett sådant fall så kan man antingen begära gränsbestämning eller dra gränstvisten till TR.
Eller menar du att det skulle vara fel begångna i fastighetsbildningen? Då är det väl Lantmäteriet som fastighetsbildningsmyndighet som är den felande parten och inte kommunen som säljande fastighetsägare. Dessutom bör en sådan sak väl ha vunnit laga kraft så det är för sent att klaga nu.
Nu är jag lite osäker på vad FVO står för i sammanhanget, men som regel har inga föreningar någon möjlighet att överpröva lantmäteriets beslut. Att ändra i akter är inte särskilt lätt, skrivfel kan rättas, men det här är inte ett skrivfel, varför jag är tveksam till att det kommer kunna justeras något i LMs akter. Jämför med 36-38 §§ i Förvaltningslagen.K Kattmatare skrev:
Men i vilket fall får jag önska dig lycka till på ditt möte, förhoppningsvis kan du få lite klarhet i frågan
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 309 inlägg
Jag menar att det är en förutsättning för TS resonemang, ja. Personligen tror jag väl inte det, nej.R Räknenisse skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 109 inlägg
Och fortfarande kan det vara styckat så att man har bibehållit en outredd gräns mot vatten och (förmodad) samfällighet. Eller inte... Svårt att veta utan info om vad som skrivits om den saken i aktuell akt.
Jag tycker TS är såpass knapphändig med konkret information om förutsättningarna, både hur det ser ut på platsen och vad som egentligen gjorts, att det inte går att fånga frågeställningen tillräckligt väl för att ge hjälp att reda ut situationen.
Fastighetsreglera bortR Räknenisse skrev:
Gamla onödiga, onyttiga samfälligheter som inte nyttjas som sitt ursprungliga syfte eller fyller någon funktion kostar bara dyra LM-utredningar i framtid, bråk och ovänskap i framtiden, Rensa bort om de inte behövs eller nyttjas. Det har ni nytta av för all framtid
Redigerat: