268 555 läst · 5 439 svar
269k läst
5,4k svar
Är ni redo för elprischocken som precis startat?
Det är nog rätt mycket taktik och strategier bakom elbudandet, de ska såklart alltid maximera vinsten men samtidigt ska det spelas ett längre spel där man tex försöker hantera viljan att köpa solceller osv och då samtidigt bli sämre elkunder, etc.Mikael_L skrev:Tja, de senaste två årens data pekar ju faktiskt lite åt det hållet.
T.ex så fick vi de lägsta elpriserna i Sverige på över 15 år så fort som Ringhals 2 stängdes ner, och inte bara tillfälligt, utan ett helt år.
Det kändes ju inte riktigt intuitivt med grundskolans ekonomiska teorier i ryggen.
Men jag tror inte att det blir billigare om all elproduktion stoppas, utan jag tror att man inte kan titta på detta med någon slags utbud/efterfrågan modell på problemet, då gör man din feltolkning av läget och kan inte navigera korrekt.
Det är ungefär detsamma som oljebaronerna, de sätter ju ständigt fossilpriserna på höga men inte för höga nivåer, de vill inte skapa ett momentum där investeringar tex i kärnkraft på allvar blir relevanta.
Men man måste nog även kasta in en svår variabel här (i alla fall sedan rätt många år bakåt), variabeln heter Gazprom.D Daniel 109 skrev:
Den är nog inte omnämnd i speciellt mycket ekonomisk litteratur, i utbildningar och sånt.
Och det är inte utarbetat ekvationer inom ekonomisk teori där variabeln har fått fotfäste.
Det tror jag inte.B bjorn.abelsson skrev:
Jag tror inte alls att kärnkraften åtnjuter någon bra ersättning för den elnätsstablitet den bidrar med.
Och vindkraften tar ju hela tiden springnota.
Den producerar bra ibland och pressar priserna så t.ex. kärnkraft inte blir lönsam då.
Men sen när det slutar blåsa, då tar vindkraftsproducenterna springnota, och ställer inte upp på att leverera el (ja för det kan de ju inte då). Utan räknar med att andra axlar jobbet då.
Detta borde framförallt kärnkraften få bättre betalt för, alla dagar - då kärnkraft inte är lämpligt för att hålla på att reglera upp och ner effekten på. (Det är både termiskt slitage, långsam effektreglering, att det ska passa in i planerade bränslebyten osv, som de måste köra i stabil drift).
Det går inte att ändra politiska beslut, menar du?B bjorn.abelsson skrev:
Allting ingår i naturen, så det är väl på sätt och vis riktigt.B bjorn.abelsson skrev:
Jag skrev dock att miljömål måste ställas mot andra mål. Det är inte samma sak.
Det är korrekt att besluten både 2009 och 2016 innebar att man fick bygga nya kärnreaktorer endast på de tre ställen vi redan har kärnkraftverk. Men det kan inte vara någon stor begränsning, eftersom det rimligen måste vara mer lönsamt att bygga där det mesta av infrastrukturen redan finns. Dock är det fel att besluten enbart gällde för att ersätta befintliga reaktorer. Upp till fyra nya reaktorer skulle också få byggas. Med dagens investeringstakt borde det räcka rätt länge med dessa fyra . . .P pmd skrev:Det var bra länge förbjudet att bygga kärnkraftsreaktorer på annan plats än där nedlagda reaktorer fanns, och bara för att ersätta nedlagda. Jag minns inte riktigt om den lagen är borta, men den borde tas bort om det fortfarande finns kvar.
MP vill f.ö. förhindra ny kärnkraft, så för investerare är det inte bra med valresultat som gör en regering beroende av MPs välvilja (oberoende av vilket "block" som bildar regering; både M och S har i regeringsställning samarbetat med MP). Att investeringsviljan inte ligger på topp är därför ganska begripligt.
Byggplanering är dessutom alldeles för krånglig och byråkratisk vilket gör byggandet av nästan vad som helst dyrt.
MP var ett av de partier som skrev under 2016 års energiöverenskommelse. Så det är inte helt korrekt att påstå att MP vill förhindra ny kärnkraft. Dock var det ett krav från C 2009 och från C och MP 2016 att en eventuell nybyggnad av kärnkraft enbart skulle ske utan statligt stöd eller subventioner.
Att den politiska osäkerheten är ett hinder för kärnkraften är förstås sant. Men 2016 fanns det en stabil blocköverskridande majoritet för att tillåta nya kärnreaktorer. Förutom de fem partier som skrev under överenskommelsen var både L och SD för kärnkraft. Men när KD och M hoppade av överenskommelsen redan 2018 så sprack den majoriteten. Om inte de partierna hade prioriterat valtaktiken framför kärnkraften så hade vi kanske haft en ny reaktor under produktion idag. För KD:s del var omsvängningen i kärnkraftsfrågan även en del av en intern maktkamp mellan Ebba Busch och Penilla Gunther. Det var Gunther som var partiets energipolitiska talesperson och som skrev under överenskommelsen 2016. Men hon var även en motkandidat till Busch vid valet av ny partiledare. Så bland det första Busch gjorde som nyvald partiledare var att avskeda Gunther. På senare år har vi ju sett mer av hur Busch hanterar sina "medarbetare".
Det får kärnkraften betalt för. Kärnkraft får avsevärt mer betalt för elen än vindkraften. Just för att den levererar även när det är elbrist.Mikael_L skrev:Det tror jag inte.
Jag tror inte alls att kärnkraften åtnjuter någon bra ersättning för den elnätsstablitet den bidrar med.
Och vindkraften tar ju hela tiden springnota.
Den producerar bra ibland och pressar priserna så t.ex. kärnkraft inte blir lönsam då.
Men sen när det slutar blåsa, då tar vindkraftsproducenterna springnota, och ställer inte upp på att leverera el (ja för det kan de ju inte då). Utan räknar med att andra axlar jobbet då.
Detta borde framförallt kärnkraften få bättre betalt för, alla dagar - då kärnkraft inte är lämpligt för att hålla på att reglera upp och ner effekten på. (Det är både termiskt slitage, långsam effektreglering, att det ska passa in i planerade bränslebyten osv, som de måste köra i stabil drift).
Men samtidigt dras ju kärnkraften med förlust, de säljer helt enkelt med förlust, när elpriset är lågt.D Daniel 109 skrev:
Det kommer inte att fungera hur länge som helst.
Men jag har ingen uppenbar lösning, mer än att vi på något sätt ersätter kärnkraftsproducenterna.
Men då ramlar vi ner i kaninhålet jag vill undvika, att blanda marknadsekonomi med statlig inblandning/styrning. Det brukar väl sällan bli bra.
Visst kan man ändra politiska beslut. I bl.a. miljö- och energipolitiken behövs det dock en viss långsiktighet i beslutsfattandet. Därför är det viktig med blocköverskridande överenskommelser. Det hade vi om miljömålen, om reduktionsplikten och om energipolitiken. När partier trots att de undertecknat "långsiktiga överenskommelser" redan efter något år hoppar av dessa överenskommelser skadar det förtroendet för politiken.P pmd skrev:
SMR?Mikael_L skrev:Men samtidigt dras ju kärnkraften med förlust, de säljer helt enkelt med förlust, när elpriset är lågt.
Det kommer inte att fungera hur länge som helst.
Men jag har ingen uppenbar lösning, mer än att vi på något sätt ersätter kärnkraftsproducenterna.
Men då ramlar vi ner i kaninhålet jag vill undvika, att blanda marknadsekonomi med statlig inblandning/styrning. Det brukar väl sällan bli bra.
Här:D Daniel 109 skrev:
https://www.svk.se/om-kraftsystemet...mdrift/stodtjanster-och-avhjalpande-atgarder/
Du menar med andra ord att snittpriset är för lågt för att kärnkraft ska bära sig?Mikael_L skrev:Men samtidigt dras ju kärnkraften med förlust, de säljer helt enkelt med förlust, när elpriset är lågt.
Det kommer inte att fungera hur länge som helst.
Men jag har ingen uppenbar lösning, mer än att vi på något sätt ersätter kärnkraftsproducenterna.
Men då ramlar vi ner i kaninhålet jag vill undvika, att blanda marknadsekonomi med statlig inblandning/styrning. Det brukar väl sällan bli bra.
Det finns fler dimensioner i politiken än två. Extremistaxeln är en axel som i ena änden samlar alla extremister och om man går åt andra håller dyker alltmer tolerans för andras åsikter upp ju längre man går.Mikael_L skrev:Kul ...
Det finns gal-tan-skalan.
Där ligger ekonomisk politik på ena axeln (i klassisk röd/blå svensk kontext), och ortogonalt ligger konservatism resp progressivt.
Du har nog hittat ett diagram som jag aldrig sett.
Vad är förövrigt extremistaxeln för något? Är det högerextremister på ena sidan och vänsterextremister på andra? Var hamnar renodlade anarkister då?
Jag vet inte om någon annan har beskrivit extremism på liknande sätt. Det här är mitt sätt att beskriva att extremism är oberoende av politisk åskådning.
Redigerat:
Det är precis den här splittringen som diktatorerna betalar dyra kampanjer för att åstadkomma, medan fossilt får stå för mer än 70% (50% av totalen importeras) av energin i form av fossilt, så lyckas man med konststycket att få allmänheten att bråka om vind vs kärnkraft.Mikael_L skrev:Det tror jag inte.
Jag tror inte alls att kärnkraften åtnjuter någon bra ersättning för den elnätsstablitet den bidrar med.
Och vindkraften tar ju hela tiden springnota.
Den producerar bra ibland och pressar priserna så t.ex. kärnkraft inte blir lönsam då.
Men sen när det slutar blåsa, då tar vindkraftsproducenterna springnota, och ställer inte upp på att leverera el (ja för det kan de ju inte då). Utan räknar med att andra axlar jobbet då.
Detta borde framförallt kärnkraften få bättre betalt för, alla dagar - då kärnkraft inte är lämpligt för att hålla på att reglera upp och ner effekten på. (Det är både termiskt slitage, långsam effektreglering, att det ska passa in i planerade bränslebyten osv, som de måste köra i stabil drift).
Detta ger både slantar och håller igång den splittring som är viktig för att kunna upprätthålla sina relationer med olika falanger i EU-länderna.