Ommålning och påstått förvanskningsförbud

[llundberg]

Rent krasst så har ni väl inget att förlora på att göra som andra har föreslagit:

Skicka in den äldsta bilden ni har och berätta att ni anser det vara bevis på att huset ursprungligen var gråmålat.

Det är ju en väldigt lätt åtgärd från er sida och då hamnar bevisfrågan (som onekligen verkar vara svår) på kommunens sida istället.

Varför ens göra det? Skit i vad kommunen tycker och måla om som ni själva vill.

 

[Nötegårdsgubben]

Att 8 kap. 13 § PBL gäller utan områdesbeslut är klart.

Gäller i förhållande till vad? Att den gäller är ostridigt, men menar du på allvar att någon byggnadsnämnd i efterhand skulle kunna och komma och med hot om vite kräva återställande om man målade om ett oklassat hus? Och att det skulle hålla rättsligt i ett fall som TS?

 

[Claes Sörmland]

Jag hoppas inte de skulle det. Men man kan ju tänka sig att det finns nån okänd inventering från 1998 i fotostatkopia liggandes hos kommunen om att något miljonprogramsområde är utsökt tidstypiskt och känsligt och sen målar en småhusägare sitt bruna hus vitt och kommunens går bärsärk med stöd i 8 kap. 13 § PBL. Och jag kan se att det skulle överleva i MÖD.

"Men du kunde ju ha kontaktat kommunen först och tagit del av inventeringen."

Var det inte just det som hände i Huddinge?

 

[Claes Sörmland]

Eller en annan variant:

Kommunens medarbetare får för sig att nån dalgång ute på landet är ett känsligt område med ovanligt välbevarad traditionell gårdstruktur (med röda hus) och att i den miljön innebär ett vitt hus en förvanskning. Jag litar inte på att MÖD inte ställer upp på detta om kommunen kan peka på sakskäl, i princip värderande utlåtanden från folk med rätt utbildning/arbetsplats.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag delar inte riskbedömningen, men den typen av fråga lär vi väl inte komma så mycket längre med.

Intressantare då är ju att tänka på att det här är hganska nära den ordningen jag (och jag tror även du) vill ha istället för dagens planmonopol och förhandsgodkännanden. Alltså att man bygger på eget ansvar (inom ett visst regelverk) och det sedan ankommer på den som har invändningar att klaga. Ett sådant system är ofta kombinerat med en möjlighet att få förhandsbesked, om man är orolig för att ens lagtolkning ör tveksam.

Men vad som är extra viktigt då är att reglerna är förutsägbara. Den här typen av skönsmässiga bedömningar är etter värre i ett friare system, för ingen vet då vad man kan göra eller vilka regler man har att följa.

Så utöver att ett antal småpåvar skulle förlora makt med ett friare system skulle det även kräva mer och bättre normering.

 

[Claes Sörmland]

Ska vi prata politik så skulle jag lägga bedömningen helt på fastighetsägaren vad gäller byggnads kulör. Önskar grannar klaga så får de ta det i tingsrätten och visa på skada. Kommunen bör inte alls ha rätt att klaga i efterhand.

Om kommunen önskar skydda en byggnad eller ett område med byggnader så kan vi ha särlagstiftning om detta typ anläggningslagen, förslagsvis kallad byggnadsskyddsslagen. Kommunen får då ansöka hos Lantmäteriet om att inrätta ett byggnadskyddsinstitut vilket beslutas om på förrättning. Fastighetsägaren får ersättning för intrånget på fastigheten av kommunen och byggnadskyddsbeslutet registreras i fastighetsregistret så att ingen oklarhet råder vad som gäller. Vi kan t o m vara så generösa att vi kan ge grannskapet rätt att ansöka om att inrätta ett byggnadsskyddsinstitut, samma upplägg som anläggningslagen. Vill ett grannskap som bor i ett välbevarat miljonprogram skydda sitt område mot förvanskning så står det dem fritt att ansöka om att få detta skydd inrättat.

 

[cpalm]

Om kommunen önskar skydda en byggnad eller ett område med byggnader så kan vi ha särlagstiftning om detta typ anläggningslagen, förslagsvis kallad byggnadsskyddsslagen.

Den lagen finns redan och heter Kulturmiljölagen.

 

[Claes Sörmland]

Den lagen finns redan och heter Kulturmiljölagen.

Låt mig göra om kulturmiljölagen till att likna anläggningslagen och rensa rent i PBL så är vi framme!