Ommålning och påstått förvanskningsförbud

[Mikael Österman]

Det där får du gärna utveckla. Man kan gissa, färglägga och om man vet årtal så kan man beta ungefär vilka färger som blir mörka och ljusa i en svartvit bild. Men ”översätta” till färg?? Nä.

Gråskalan består av 256 nyanser. Så varje nyans kan matchas mot en färg. Det är ingen ny teknik. Tänk på gamla klassiker i svartvitt som färglagts.

 

[Hep]

Gråskalan består av 256 nyanser. Så varje nyans kan matchas mot en färg. Det är ingen ny teknik. Tänk på gamla klassiker i svartvitt som färglagts.

Vad är det för svammel? Att gråskalan har just 256 nyanser är dels något som bara gäller för en digital bild och dessutom bara sant vid 8-bitars lagring, vilket känns rätt gammalt. Klart du kan roa dig med att byta ut vilken ton som helst i en digital gråskala mot valfri kulör, men det har inget att göra med vilka färger motivet hade från början.

Jag har handkolorerat svartvita bilder både analogt och digitalt och har full koll på hur svartvita filmer (pankromatiska som ortokromatiska) fångar ljus i olika våglängder. Ingen teknik, varken ny eller gammal, kan återskapa några färger. Att man kan färglägga gamla svartvita filmer är något helt annat.

 

[Abyaby]

Det beror på att lagstiftaren tänker sig en konflikt mellan det allmänna och enskilda intresset. Det är den konflikten som byggnadsnämnden ska hantera och balansera. Hade lagstiftaren inte upplevt denna konflikt så hade ju ingen lovprövning, bygganmälan eller tillsyn behövts.

Men notera utgångspunkten är alltså inte att det enskilda intresset ska tryckas tillbaka så långt som möjligt till förmån för det allmänna intresset genom att byggnadsnämnden t ex döljer information, ljuger eller manipulerar. Tvärt om så ska prövningen ske på sakliga och opartiska grunder där den enskilde ska ges alla möjligheter att tillvarata sitt intresse - alltså att använda varje laglig möjlighet att motarbeta det allmänna intresset.

Som situationen är nu ligger ju alltid konflikten mellan handläggare och privatpersonen. Så gott som alla visioner jag hör om, från vänner och bekanta, går om intet för att handläggarna sätter käppar i hjulen.
Tror nog inte att det var så det var tänkt från lagstiftarnas sida. Lagstiftarna själva är också människor med individuella drömmar och planer om att göra sina hem fina och trivsamma.
Tyvärr tycks lagstiftarna ha litat för mycket på att tjänstemännen kan lämnas med fri tolkningsrätt av lagen. Det märks ju inte minst på alla regionala skillnader avseende vad man får eller inte får göra. Tolkningar är väldigt skiftande.
De tycks t.o.m. ha tolkningsföreträde när det gäller estetiken trots att vi vet att det inte finns rätt eller fel i estetikens värld.

 

[cpalm]

Som situationen är nu ligger ju alltid konflikten mellan handläggare och privatpersonen.

Instämmer. Att upprätthålla balansen mellan enskilda (i plural bör noteras) och allmänna intressen är i sig en väldigt sund grundläggande princip. Problemet är när tjänstemännens åsikter glider iväg långt ifrån vad som objektivt kan anses ligga i allmänhetens intresse. Och det händer åt båda hållen.

 

[Maijckel]

När man läser @Falckman 's länk om Bernth framgår att Regeringsrätten vid tidigare tillfällen varit "ganska generös"

"En husägare som byggde ett hus som såg ut som en igloo fick exempelvis rätt. Och även ett hus som var rosa bland 260 gröna hus tilläts behålla sin färg. – Tendensen är att man har accepterat mer och mer, säger juristen (vid Boverket) Lars Brask."

Idag verkar MÖD ha sista ordet, och där fanns en ganska nylig dom

Där hittar man begrepp som att åtgärden (färgbytet) måste "påtagligt avvika från bebyggelemiljön" för att förbjudas.

MÖD körde i vart fall över byggnadsnämnden och godkände fasadändring från rött tegel till vit puts med motiveringen:

"MÖD anser vidare att åtgärden inte på något sätt skulle medföra en förvanskning av byggnaden eller bebyggelseområdet från kulturhistorisk eller annan synpunkt enligt 8 kap. 13 § eller 14 § PBL"

I och med att domen är från 2019 är den tillräckligt modern för att vara del av nuvarande rättsordning (jfr. 5 § Förvaltningslagen). Bygglovshandläggare får därmed inte vidta åtgärder som strider mot domen.

 

[FGLIN]

Ja, så är det med ett hus i staden där jag bor. Ägaren ville måla grönt men kommunen sade nej. Lösningen blev grön grundfärg och många år senare är huset fortfarande grönt.

En annan variant kanske kunde vara att hitta ett pigment (fast hellre kanske lösligt färgämne, på engelska dye) som inte är färgäkta. Huset målas gult men bleknar till grått, Men ska dagsljuset bleka kan ju resultatet bli väldigt ojämnt under längre tid.

 

[FGLIN]

Tjänstepersoner kan alltid räkna med konsekvenser, som t ex omplacering, om felaktigheter upprepas för ofta. Nämnder har vad jag vet aldrig straffats även när de vet att de tagit olagliga beslut, tror det varit två åtal som friades. Attityden jag mött har ofta varit därefter hos nämnder, vi beslutar samma sak gång på gång tills ingen orkar överklaga mer.

Jag vet inte hur det är med byggnämnder men i ett helt annat sammanhang blev på 80-el 90-talet en linjenämnd vid en socialhögskola dömd åtminstone till skadestånd för att de vägrat en student som flyttat över från en annan socialhögskola att tillgodoräkna sig kurser därifrån. En eller två ledamöter som reserverat sig skriftligen klarade sig.

 

[FGLIN]

Om det finns något kulturhistoriskt värde är det förstås en förvanskning att måla det grått. Eftersom ingen här förutom TS har någon aning om omständigheterna i området bör man avstå från att yttra sig om huruvida det är rätt av kommunen att säga nej eller inte, kan jag tycka. TS kan ju alltid chansa och måla om, men då kan man ju inte komma ifrån risken att behöva återställa. De ”kryphål” som föreslagits är ju alla väldigt långsökta, så det är knappast värt besväret att försöka med dem skulle jag säga.

När det gäller äldre områden (mellankrigstiden eller äldre) och möjligen enstaka speciella senare byggnader är det rimligt med regler kring ommålning. Med tanke på hur mycket fula byggnader man släppt fram sedan dess är det hyckleri (och storhetsvansinne/maktmissbruk fr kommunarkitekter) att lägga sig i hur folk vill färgsätta sina hus. Nej inskränk kraven till säkerhet (hållfasthet, brandskydd etc) och funktion (men var öppen för att folk själva ska få avgöra vilken funktionalitet de vill ha, och även hur styv eller sviktande en konstruktion ska få vara förutsatt att den är säker). Vad gäller hållfasthet och liknande lär man ju ha ändrat kravens utformning för att ge större flexibilitet för företag, men vanliga saker som t.ex. golv borde det finnas parallella anvisningar från boverket om hur reglar och golvbräder/skivor ska dimensioneras för att kraven ska anses uppfyllda.

 

[FGLIN]

Det finns en juridisk intressant fråga i denna tråd och det är PBLs möjlighet att rätta tidigare olovliga åtgärder. Man har som fastighetsägare en inbyggd möjlighet att rätta tidigare utförda olovliga åtgärder. Detta används regelmässigt vid tillsyn, byggnadsnämnden uppmanar då den som har gjort en olovlig åtgärd att rätta (alltså återställa) så undgår man sanktioner som byggsanktionsavgift och förelägganden som tvingar en att rätta senare.

Eftersom lagstiftaren inte har infört någon tidsgräns för när rättelse senast får ske så löper rättelsemöjligheten för evigt. Har man t ex ett äldre hus som en gång hade en ljusgrå kulör som fasad och som säg på 70-talet har målats om till en gul kulör men utan att bygglov söktes så finns således ett utrymme att måla om i en liknande ljusgrå kulör inom ramen för möjligheten att rätta. Eftersom den mesta ommålningen i icke stadsnära äldre bebyggelse troligen har bytt kulör utan att bygglov har getts så ger detta en viss flexibilitet om man vill få bort de gula och bruna nyanserna från 60-80-talen.

Kanske man borde måla nya hus eller vid ommålning börja med en hel provkarta olika färger som man sedan målar över med tilltänkt kulör så går det ju alltid vid ett senare tillfälle att skrapa fram önskad kulör.

 

[FGLIN]

Gråskalan består av 256 nyanser. Så varje nyans kan matchas mot en färg. Det är ingen ny teknik. Tänk på gamla klassiker i svartvitt som färglagts.

Antag att du har en viss grånivå, t.ex. 48. För det första beror den på belysning och exponering vid fototillfället, men antag att det finns t.ex. rent vita eller svarta partier i bilden så kan man kanske tänka sig att det går att kalibrera (om inte det vita är överexponerat, och man kan göra ett korrekt antagande om belysningens färgtemperatur).
Det kommer att finnas en ljusgrå, men också ett antal ljusröda,ett antal ljusgröna,ett antal ljusblå, ett antal ljuslila,ett antal ljusbruna,ett antal gula nyanser och så vidare som i den svartvita bilden skulle avbildas med grånivå 48. Man kan tänka sig en tredimensionell färgrymd där dessa nyanser skulle motsvara en tvådimensionell snittyta i denna rymd. Varje färg kan matchas mot en grånivå, men för varje grånivå finns ett stort antal olika kulörer så en matchning blir mycket långt från entydig.

 

[llundberg]

Vi vill måla om vårt hus i en ljusgrå nyans, från standard huspissgul. Har talat med kommunen om det, och de hävdar att det finns ett förvanskningsförbud som stoppar det. Inget bygglov krävs för ommålning här.

Inget är K-märkt, ingen prickmark eller sånt, och huset ligger utanför detaljplanen. Vi får inga tydliga besked om hur man drar gränserna för förvanskningsförbudsområdet.

Om vi kan visa att huset tidigare varit i en annan färg så får vi måla det i den färgen. Jag kan hitta gamla foton där det är grått, men det är svartvita foton, så jag tror det är svårt att använda dem som argument.

Till saken hör att husen här inte är enhetliga alls, och har målats om många gånger. Det finns grå hus med vitt trim, vita hus med grått trim, röda med vitt trim, röda med blått trim, gula, mexitegel, svarta hus osv.

Roligt i sammanhanget är att när kommunen ägde huset så byggde man ut, lade nytt tak av annan beskaffenhet, byggde altaner, byggde rullstolsramp, satte en utvändig spiraltrappa i galvat stål som utrymningsväg osv helt utan begränsningar. Det är tydligen inget problem för dem att förvanska.

Så, kan någon förklara regelverket? Vad har de att komma med? Kan vi överklaga (fast då antar jag att vi åtminstone behöver ett formellt beslut först)? Vad händer om vi bara målar om ändå (det är ju inte bygglovspliktigt)? Kan vi måla med ett grått lager först, sedan gult, och sedan hävda att det varit grått och måla grått? Andra kreativa lösningar på hur man kan surfa regelverk?

Jag skulle helt enkelt bara målat om i vilken färg jag ville och inte brytt mig om att ens prata med kommunen. Om dom gnällde så skulle de fått ett ät min skit typ som svar. Mitt hus, mina regler.

 

[Claes Sörmland]

Kanske man borde måla nya hus eller vid ommålning börja med en hel provkarta olika färger som man sedan målar över med tilltänkt kulör så går det ju alltid vid ett senare tillfälle att skrapa fram önskad kulör.

Haha, jag men det är inte att huset har haft en annan historisk färgsättning som ger någon rätt att måla det så ogen. Det är om huset har haft en färgsättning som sen olovligen har ändrats som man har möjlighet att rätta set olovliga tilltaget.

 

[Abyaby]

Nu handlar det ju inte om en underhållsåtgärd utan att på ett väldigt påtagligt sätt ändra en byggnad och eventuellt ett områdes karaktär.

Menar du att ändrad fasadfärg är till nackdel för ett hus eller ett område?
Är du en sån som tycker att allt ska vara som det alltid har varit och vill tvinga på välden dina egna behov av stagnation.
Om det från och med nu bara fanns sånna människor skulle den värld vi känner gå under. Och om dessa människor fått bestämma i världshistoriens begynnelsen hade vi fortfarande vara stenålders människor.
De som får ångest av förändringar måste förstå att de utgör ett hot mot världen.
Klarar man inte ens av att se någon byta färg på sitt hus så bör man verkligen fundera över vad man som specifik individ har att erbjuda samhället.

 

[cpalm]

Menar du att ändrad fasadfärg är till nackdel för ett hus eller ett område?

Klart det kan vara. Det torde ju vara ett uppenbart faktum att det är precis detta lagens förvanskningsförbud m.m. handlar om. Sen kan man ha vilka personliga åsikter om det man vill. Vi får i sammanhanget skilja på om vi diskuterar hur reglerna faktiskt är eller hur vi skulle vilja att de skulle vara.

 

[Claes Sörmland]

Håller med, man kan tycka vad man vill om PBL men det är den lag vi har. Men lagtolkningen är inte statisk.

Och uppenbart så har det funnits en vilja politiskt från 70-talet att bevara mer av befintligt byggnadsbestånd och då även byggnader som många av oss upplever som utan större värde. Samtidigt är det uppenbart att den opinionen har svängt sedan 90-talet och att det sedan dess finns ökande folkliga krav på mer egenbestämmande och en minskad tro på myndighetsauktoriteter. Delvis är det nog en generationsfråga där de äldre i samhället trivs med att bli tillsagda av en auktoritet hur de ska leva medan de yngre inte alls accepterar detta. TV-generationen som styrs av propaganda mot socialamediergenerationen som styrs av bekantskapskretsen. Den sentida multikulturalismen är en annan enorm samhällsförändring, vi har helt enkelt inte nån kulturell konsensus eller gemensamma referensramar längre, allt måste förhandlas uttryckligen i en diversifierad kultur. Tittar vi på demografin så kommer detta att få en snabbt ökande inverkan på byggnadsbeståndet när den invandrande gruppen vartefter får ett ökat ägande av fastigheter och byggnader.

Eftersom dessa lagregleringar i PBL är rena gummiparagraferna med rent subjektiva tyckandeelement så spelar det faktiskt roll vad vi skriver här. Vi skapar folkopinion och förhandlar fram vad som är acceptabelt och inte i denna öppna dialog. Om professionen inte anpassar sig till samhället bedömningar, d v s medarbetarna på byggnadsnämnden och i domstolarna så kommer vi i praktiken att fasa ut dem från sin yrkesroll. Och de vet om det, så de lyssnar uppmärksamt och nervöst. Så ändras lagtillämpningen i Sverige.