Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Verka som att du har haft en värdeökning på i reala termer på kring en halv miljon på trettio år.
Nominellt blir det ca 3% per år.
Samtidigt har BNP/Capita ökat nominellt med ca 3.2% per år.

Så huset hans har tappat lite jämfört med BNP/Capita.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
H Hybro skrev:
Är Anne Wibble med oss igen, i tråden?

Begriper mig inte på allt resonemang.

Köpte huset 95 för 650 000 kr.
Idag är det värderat till 1600 000.

Så som det skrivs ovan, har det inte blivit nån värdeökning?

Jo, jag har lån kvar ... 150 000 kr. Förstår jag det som finansiellt diskutera ovan, så är det lånet som ö h t är något värt.

I s f är det rent av fördelaktigt att låna t ex 600 000 till?

Sån matte fick jag aldrig lära mig i skolan.
Jag tänker att hus generellt bör skrivas av på 50år, gärna amorteras av fortare än så om man inte som du underhåller det ordentligt med nytt tak och värmesystem vid behov.

Ett hus som placering kan vara fördelaktigt att ha belånat, men ett HEM är det tryggt att ha skuldfritt eller med obetydliga lån typ 1/10 av värdet som du nu har.
 
  • Gilla
AndersS och 2 till
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Nominellt blir det ca 3% per år.
Samtidigt har BNP/Capita ökat nominellt med ca 3.2% per år.

Så huset hans har tappat lite jämfört med BNP/Capita.
Claes uträkning visar väl den reala värdeökningen och inte den nominella? (D v s de 650 kkr 1995 motsvarar 1 055 kkr nu jämfört med värdet på huset som är 1,6 mkr nu)

/Krille
 
Redigerat:
  • Gilla
fribygg
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Lite off topic men jag blev lite nyfiken på hur ni på landsbygden kör ned er själva.

Eller är det så att Riksdagen via regleringar kör ned er? Dom hindrar er?
Rent generellt handlar det om fem fenomen:
1. Samhällsfunktioner och service dras bort och läggs ned eftersom det "bor för få personer på orten". Allt från skolor till bankautomater och telefonnät. Förekommer både i Sverige och Finland men betydligt värre i Sverige
2. Lagstiftning sm inte alls är anpassade till landsbygdens behov och sätt att fungera men väl anpassad till förorter och bostadsområden tvingas på oss. Förekommer både i Finland och Sverige.
3. Politiker vill plocka röster där flest röster finns. Därför byggs det enorma skrytsamma vägprojekt kring storstäderna medan småbyar kan drabbas av så dåligt vägunderhåll att man inte kan komma fram med bil och ibland inte ens med traktor. På allmän landsväg. Därför koncentreras sjukvården till storstäderna där det talas om minuter och tillgänglighet medan man i glesbygden kan ha två timmar att vänta innan närmaste ambulans har kommit fram vid gott väglag. Finns både i Finland och Sverige men betydligt värre i Sverige
4. Statsmaktens kampanj för att koncentrera jordägandet på färre händer och hindra folk från att bygga och bo i hembyn. När syskon inte får dela familjens skog mellan sig och ingen har råd att köpa ut de andra är det vanligt att sälja allt till en investerare och flytta bort. Fenomenet finns endast i Sverige. I Finland får skogsfastigheter delas ned till ungefär en hektar och det är lätt att få byggnadstillstånd för nybyggen på oplanerat område på landet. Därför att det vanligt att flera syskon bygger hus och stannar i hembyn där de får sin arvedel av skog och jakträtt och fiskerätt och ofta även åkrar som de sedan arrenderar ut åt en av byns aktiva bönder.
5. Ideologin att alla måste vara välanpassade. Den finns på vissa orter och inom vissa samhällsklasser i Finland men den är betydligt starkare och mera utbredd i Sverige. Här anses det ofta positivt att vara litet missanpassad.
 
  • Älska
  • Gilla
SågspånPappspikEternit och 2 till
  • Laddar…
K Krille4 skrev:
Claes uträkning visar väl den reala värdeökningen och inte den nominella?
Ja??

Och jag lägger till den nominella plus nominell ökning av BNP/Capita.

Finns det ett problem här?
Eller vad är motivet för ditt inlägg?
 
D daVinci skrev:
Ja??

Och jag lägger till den nominella plus nominell ökning av BNP/Capita.

Finns det ett problem här?
Eller vad är motivet för ditt inlägg?
Motivet är att förstå hur du räknar och varför🙂

Varför lägger du till nominell ökning samt nominell ökning av BNP/Capita? Finns inte det redan med i beräkningen d v s huset kostade 650 kkr 1995 vilket motsvarar 1 055 kkr i dagsläget? D v s nominell värdeökning 950 kkr och real värdeökning ca 550 kkr. D v s hans hus har inte tappat lite jämfört med BNP/Capita utan ökat ca 550 kkr?

Eller missförstår jag beräkningen?

/Krille
 
  • Gilla
fribygg
  • Laddar…
Glad för att det finns hopp om värdeökning relativt det jag köpte huset för.
Inte bara omskrivning av kronans värde.

Har m a o gått i vinst på alla arbete jag gjort.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
kisumisu
Visst är det ju så och är kanske rätt sätt räkna. Men på dessa värdeökningar är ju enda vinnarna banker och dom som väljer flytta ifrån orten. Kanske även dem som ärver en miljonvilla. Men resten???
Ska du flytta inom orten så säljer du med kanske vinst men måste köpa med förlust lite moment 22 i de hela.

Förstår inte riktigt tanken i de hela?

Hamnade lite i småbråk med en i verkliga livet om just det här. Han menade på att alla renoveringar jag gör med huset är förgäves nör jag inte får dessa i vinst tillbaka om och när jag säljer.

Men hallå jag bor inte i hus pga att jag ska göra nån vinst med den 🤔

Han blev lite sur på mig när jag tog hans nya bil som exempel 😂
 
  • Gilla
  • Haha
cpalm och 2 till
  • Laddar…
kisumisu kisumisu skrev:
Ska du flytta inom orten så säljer du med kanske vinst men måste köpa med förlust lite moment 22 i de hela.
Hur skulle man kunna köpa med förlust menar du?
 
kisumisu
F fribygg skrev:
Hur skulle man kunna köpa med förlust menar du?
Du säljer hus A för 6 miljoner minus mäklaravgifter mm (som ju också ska räknas in). Visst kan du sälja o köpa utan mäklare men lyckatill och göra det i Stockholm (har tom försökt med lägenhet).

Du köper hus B (du måste ju bo någonstans?) hamnar på budgivning och budet blir kanske tom högre än du väntat pga att det är ju inte bara köpa. Så nu gick ditt nya hus för 7 miljoner. Plötsligt kostar ditt nya hus mer för dig med nya lån, lagfart och allt vad det innebär att flytta till nytt. Mycket mer än vad du fick av din gamla! Så var är då vinsten?

Dom som vinner i det här är mäklare och banker och klart dom vill trissa upp priserna så det blir ett ex antal % i vinst för dem.

Det finns ju vettigare saker att investera i om man har dessa pengar.
Men sen vill man ju även kunna leva med pengarna t ex just resa, äta ute, köpa en ny bil osv. Men det är ju inte lätt om allt går bara till lånen.
 
Redigerat:
kisumisu kisumisu skrev:
Du säljer hus A för 6 miljoner minus mäklaravgifter mm (som ju också ska räknas in). Visst kan du sälja o köpa utan mäklare men lyckatill och göra det i Stockholm (har tom försökt med lägenhet).
Javisst, huset A är en affär som kan gå pluss eller minus, när du sålt och skattat kan du summera hur affären gick.
kisumisu kisumisu skrev:
Du köper hus B (du måste ju bo någonstans?) hamnar på budgivning och budet blir kanske tom högre än du väntat pga att det är ju inte bara köpa. Plötsligt kostar ditt nya hus mer än vad du fick av din gamla.
Menar du att köpet av hus B är en förlust?
Om det är för dyrt det väl klokare att köpa nått annat boende eller hyra bostad?
 
kisumisu
F fribygg skrev:
Javisst, huset A är en affär som kan gå pluss eller minus, när du sålt och skattat kan du summera hur affären gick.

Menar du att köpet av hus B är en förlust?
Om det är för dyrt det väl klokare att köpa nått annat boende eller hyra bostad?
Nej jag menar att objektet som du köper blir för dig själv en förlust fast du kanske sålt ditt med pluss. Pga alla avgifter och att priserna går upp.

Hela det här systemet att bostäder bara ökar i inköp gör att det blir svårare och svårare för även unga personer köpa något även om dom var infödda Stockholmare som bor hos föräldrar.

Lyckatill att gå på hyra i Stockholm, speciellt om inte dina föräldrar satt dig i bostadskö när du föddes.

Sedan är det ju lite skillnad bo i eget eller på hyra. Jag kanske vill bo i hus pga att jag får göra nästan vad jag vill. Utan att få klagomål och dessutom är det ju oftast även billigare bo i hus. Bortsett just lån.
 
Redigerat:
  • Gilla
heimlaga
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Var man bor kan det finnas mängder av för och nackdelar med. Och vara olika för olika individer. T ex beroende på arbete och fritidsintressen.

Här skall jag dock bara beakta den ekonomiska aspekten.

SCB har data för olika kommuner bland annat för villapriser och för inkomster.
[länk]

Här har jag valt att titta på två olika kommuner, Sollentuna i Stockholm och Piteå. Dessa uppvisar en del skillnader i det här sammanhanget.

Ingångsdata är från 2022.

Piteå:
Medelinkomst: 32183 kr (efter skatt 24901)
Medelpris småhus: 2078 kSEK
Kapitalkostnad/månad: 3636 kr
Kvar efter kapitalkostnad och skatt: 46165 kr (2 pers antaget)

Sollentuna:
Medelinkomst: 41875 kr (efter skatt 32404 kr)
Medelpris småhus: 8680 kSEK
Kapitalkostnad/månad: 15015 kr
Kvar efter kapitalkostnad och skatt: 49793 kr (2 pers antaget)

Sollentuna familjen har således 3628 kr mer kvar. Trots extremt dyrare bostad. Kanske inte väntat.

För kapitalkostnaden har räntan 3% använts. Hela kapitalet antas "kosta" den räntan. Oavsett om man lånar eller förlorar ränteinkomster. Och hela kapitalkostnaden antas belasta lönen i detta exempel.
(Enligt RB's alternativscenario så har dom sänkt till 2.5% i slutet på året. Och då borde låneränta ligga på just 3%).

Data är som sagt från 2022. Numera är nog lönerna aningen högre och huspriserna aningen lägre.

För den som väger in ekonomi så borde följande gälla:
Har man under medel i Sollentuna, och en arbetsmarknad utanför Stockholm, kan det vara en bra ide att lämna Stockholm.
Har man över medel i Piteå, och en arbetsmarknad i Stockholm, kan det vara en bra ide att flytta till Stockholm.

Kan vara sådant som skett också. Därav löneskillnaderna.

En intressant slutkommentar är väl att bostadspriserna antagligen anpassar sig till inkomstnivåerna. (Främst Adressen då). Sedan kan jag nog tänka mig att snittvillan i Sollentuna är större och lyxigare.

En fråga man kan ställa sig är om de som väntar på ett boprisfall i Stockholm gör rätt i att vänta. Givet att medelinkomsttagare som bor där får mer kvar att spendera, än om dom flyttar till en mindre ort och även där för medellön.

Nu hör jag hur det kokar i ådrorna hos de missunnsamma. Som vill att räntan skall höjas så Sollentunafamiljen hamnar på gatan. Vid vilken ränta är det break even? Svar ca 4% Då har dom lika mycket kvar.

Titta gärna på andra kommuner och se om ni hittar något oväntat.
Man kan ju också uttrycka det som att pappa staten ger Sollentunaborna "bostadsbidrag" på nästan 6 700kr/mån medan Piteborna får nöja sig med ca 3 100 kr/mån.

Och om alla hade samma månadslön betalar hushållet i Sollentuna ca 2 500 kr mindre i skatt varje månad.
 
  • Älska
kisumisu
  • Laddar…
kisumisu
M Myckling skrev:
Man kan ju också uttrycka det som att pappa staten ger Sollentunaborna "bostadsbidrag" på nästan 6 700kr/mån medan Piteborna får nöja sig med ca 3 100 kr/mån.

Och om alla hade samma månadslön betalar hushållet i Sollentuna ca 2 500 kr mindre i skatt varje månad.
Så är det och här är faktiskt regeringen inblandad som nån frågade att beror det på riksdagen att landsbygden dör.

Ta bort alla bidrag och ALLA avdrag och då menar jag framförallt 30% ränteavdraget på lånen!! Så ser vi vad som händer!

Pratas mycket om socialfall men i mina ögon är även de med lån socialfall som lever med skattebidrag.
 
  • Gilla
Myckling
  • Laddar…
K Krille4 skrev:
Motivet är att förstå hur du räknar och varför🙂

Varför lägger du till nominell ökning samt nominell ökning av BNP/Capita? Finns inte det redan med i beräkningen d v s huset kostade 650 kkr 1995 vilket motsvarar 1 055 kkr i dagsläget? D v s nominell värdeökning 950 kkr och real värdeökning ca 550 kkr. D v s hans hus har inte tappat lite jämfört med BNP/Capita utan ökat ca 550 kkr?

Eller missförstår jag beräkningen?

/Krille
Diskussionen handlar om ekonomiska aspekter.

Skribenten nämner en prisuppgång för sin tillgång. Den är i snitt 3% per år.
Jag observerar att BNP/Capita har stigit i snitt 3.2% under samma period.

Tillgången i fråga har således tappat jämfört med en tillgång som följt BNP/Capita.
Det är en observation, av samma dignitet och relevans som att skribenten startar med att nämna den nominella prisförändringen.

Tittar man på åkermark under samma period har den ökat med i snitt 8.1% per år. Den ar ökat betydligt mer. Betesmark har ökat med i snitt 4.7%. Skogsmark ligger på ca 3%.

Skribenten hade gjort en bättre affär med att i stället köpa åkermark och arrendera ut och hyra sitt boende.

Tomtpriser (exkluderat attraktiva områden) borde öka med lite mer än skogsmark. Det tas av någon blandning mellan skog, bete och åker mark. Och kostnad för nya tomter bestämmer priset för befintliga. Troligen har skribentens tomt stigit mer än 3%. Och därmed byggnaden mindre.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.