Grävd brunn sinat efter kommunen grävt för VA

[Bananskalare]

ja? Poängen är fortfarande den att skulle de ge ts rätt och menar på att det är den som gräver som orsakat detta så skulle det bana väg för massor som haft liknande ärenden och fått nobben. De kommer aldrig att ske........

Det jag hela sagt är att det går att överklaga. Inte om ts kommer få rätt. För visso kan jag inte se problemet om det nu skulle bli prejudicerande. Varför vore det hemskt om ts vann och det vart prejudicerande?

Dock känner jag mig ganska säker på det här är ingenting nytt grannar gräver och brunnar sinar. Orsaken till grävandet har ingen betydelse, Vem som orsakat spelar ingen roll för utgången. Dock.är det av intresse att det är kommunen. Det innebär att man bär sina egna kostnader.
Chansen att det finns prejudicerande domar...
Hur länge har det funnits grävda brunnar? Hur länge har man grävt i närheten av brunnar? Sen kan vi dra det lite närmare vår Hur länge har det funnits grävmaskiner?
Hur länge har grävmaskiner funnits tillgängliga att köpa?
Sedan dess har brunnar sinat.
Därifrån har folk velat ha rätt.
Jag är säkrare på att det finns prejudikat än att ts förlorar

 

[spamb]

Hahhhaha. Känner igen dessa fastighetsägare som ska alltid försöka hitta ett sätt att få betalt VA anslutning av kommunen då man hittar på brunnar som sinar eller för otjänligt vatten för att kommunen schaktat i närheten
Det är alltid några fastighetsägare som använder sig av exakt samma fasoner i varje omvandlingsområde där kommunen bygger ut.

 

[Karrock]

Hahhhaha. Känner igen dessa fastighetsägare som ska alltid försöka hitta ett sätt att få betalt VA anslutning av kommunen då man hittar på brunnar som sinar eller för otjänligt vatten för att kommunen schaktat i närheten
Det är alltid några fastighetsägare som använder sig av exakt samma fasoner i varje omvandlingsområde där kommunen bygger ut.

Så kan det vara. Det finns även de som alltid hittar sprickor på huset när det har sprängts. Men i båda fallen finns de som faktiskt lider skada. Och då ska väl samhället inte fullständigt köra över dem?

 

[Bananskalare]

Hahhhaha. Känner igen dessa fastighetsägare som ska alltid försöka hitta ett sätt att få betalt VA anslutning av kommunen då man hittar på brunnar som sinar eller för otjänligt vatten för att kommunen schaktat i närheten
Det är alltid några fastighetsägare som använder sig av exakt samma fasoner i varje omvandlingsområde där kommunen bygger ut.

Men det verkar som att vattnet bara skulle gå förbi.. Lyckas det? Brukar kommunen bara säga oj förlåt vi bjuder på anslutningen ofta värd runt 100':- Eller är det då de säger nix? och rätten blir inkopplad. Jag tror det är ytterst ovanligt att kommunen skulle bjuda på anslutningen. Frågan är om de äns får göra det? Självklart förekommer det idioter här och där. Men jag tror inte det är speciellt vanligt

 

[hhallen]

Sedan kan det finnas olika grundvattenmagasin. Vanligast är att det finns ett övre grunt grundvattenmagasin som under sig har en tät lera innan det riktiga grundvattenmagasinet kommer.

Detta är ren rappakalja. Absolut vanligast i Sverige är att man har morän hela vägen från där mineraljorden börjar (vanligen på 0.5 - 1.5 m djup) ner till berggrunden. I denna morän etableras det en grundvattennivå, som kan variera med nederbördsförhållandena. Allt grundvatten är ursprungligen nederbörd som tar sig ner i marken. Dock är åldern och kvaliteten på grundvattnet olika i olika grundvattenmagasin. I stora grundvattenmagasin som består av sand och grus kan det ha gått mycket lång tid sedan en vattenmolekyl som tas upp ur en brunn föll som regn eller snö.

På platser där det har funnits isälvsdeltan eller där inlandsisen omväxlande har dragit sig tillbaka och tillväxt under den allmänna avsmältningens gång kan det bli sådan skiktning som du nämner. Det är inte direkt sällsynt, men långt från det normala.

Det är normalt inte heller så att vattnet i ett övre vattenförande lager "rinner ner" i ett undre vattenförande lager om man gräver genom det täta skikten mellan dem. Det skulle förutsätta att trycket i det undre lagret är lägre än trycket i det övre lagret, vilket är osannolikt.

Även om det kan kännas väldigt orättvist och jag kan relatera till känslorörelsen som skulle uppstå om grannen sabbade min brunn med schaktning så ger @lunnabo det där verklighetsförankrade rådet som jag då skulle behöva. Se inte bakåt, titta framåt hur det tekniskt ska lösas med brunnen. Gräv inte ned dig i juridiska tvister som bara kommer att kosta dig tid, ilska och en massa pengar. Det går liksom inte att gå plus för någon annan än ombuden. Man kommer inte ens att gå skadelös. Ingen kommer att ersätta de hundratals timmarna man lägger på en process som denna, all ilska och all frustration.

Absolut bör man tänka sig noga för innan man inleder ett försök att få kommunen att på något sätt ersätta den förlorade brunnsfunktionen. Claes har rätt i att det kommer att ta tid - både egentid för att engagera sakkunnig konsult, sätta sig in i de tekniska förhållandena, skriva inlagor och kommunicera med olika myndigheter, och kalendertid, för myndighetskvarnar mal sällan särskilt snabbt.

Å andra sidan har vi här tydligen minst tre berörda hushåll som skulle kunna gå samman och agera gemensamt. Jag är tveksam till att man kommer att få en borrad brunn till mindre kostnad är 100 tkr; alltså ligger det ca 300 tkr i potten för de berörda hushållen tillsammans. De borde också kunna dela på bördan att driva det hela genom överklagningsmaskineriet.

Dock, som jag skrivit tidigare, det hela måste ju för att ha någon chans till framgång baseras på att kommunen faktiskt har gjort fel. Tydligen har kommunen gjort åtminstone ett delvis erkännande, i och med att den ordnade en tillfällig lösning. Sen har några grannar klagat hos länsstyrelsen, kommunen har påbörjat (och avslutat?) en utredning, och LS har beslutat att kommunen inte är ansvarig.

Detta låter rätt rörigt. Man skulle vilja veta om LS har gjort en egen utredning eller om de bara förlitar sig på kommunens utredning. Man skulle också vilja veta vad det står i den utredning LS baserar sitt beslut på. Det kan mycket väl vara så att det är en bra och tillförlitlig utredning, och att vidare strid är lönlös. Men det vet vi inte.

Man skulle också vilja veta mer specifikt var det här utspelar sig. "Mellansverige" är alldeles för ospecifikt; de geologiska förhållandena kan skilja sig diametralt över ganska korta avstånd (kilometer snarare än mil).

Att TS har meddelat att brunnarna inte har återhämtat sig trots att grundvattennivåerna i allmänhet har återgått till det normala tyder ju ändå på att något har hänt. Detta "något" skulle mycket väl ha med kommunens arbeten att göra. Så att döma ut det hela som chanslöst från början tycker jag är att gå väl långt.

Vad jag inte alls har koll på är i vilken utsträckning kommunen skulle bli ersättningsskyldig ifall man nu trots allt skulle ha framgång i processen. Borrade brunnar skulle väl vara en betydande "standardhöjning" i förhållande till vad man hade tidigare, så det är väl osannolikt att tre hushåll skulle få varsin borrad brunn gratis, eller? Om det är så att kommunen har grävt av en akvifer kanske den kan återställas genom att man gräver på nytt och tätar det brott som har gjorts, exempelvis med lera. Hur lång tid det sedan skulle ta innan brunnarna fungerar igen beror förstås på de lokala förhållandena och är omöjligt att förutsäga.

Avslutningsvis skulle mitt råd till TS bli:
- Ta reda på vilken ersättning ni skulle kunna få om ni vinner mot kommun och LS. Om ersättningen skulle bli för dålig kanske det ändå är bättre att bita i det sura äpplet.
- Om ni ser det som lönt att gå vidare, kräv då ut den utredning som LS baserar sitt beslut på.
- Läs denna utredning noga. Är den skriven av en geolog eller hydrolog? Verkar den vederhäftig? Svarar den på frågan om varifrån de sinade brunnarnas vatten egentligen kommer, och varför detta vatten har försvunnit?
- Om utredningen är skriven av en amatör i sammanhanget (t.ex. en vanlig handläggare på en kommunal nämnd), eller om undersökningen verkar vara alltför översiktlig, eller till och med hafsig - ja, då kan det vara värt att ragga upp en riktig sakkunnig för att i första hand läsa utredningen med en professionell blick. Detta borde inte behöva ta mer än ett fåtal arbetstimmar. En sakkunnig bör därefter kunna bedöma om det finns fog för att gå vidare.
- Om en sakkunnig anser att utredningen är bristfällig så bör man som steg 2 anlita den sakkunnige för att utifrån dokumentariska källor (t.ex. SGUs jordartskartor och kommunens egna uppgifter om de företagna arbetena) bedöma om det är rimligt att tro att kommunens arbeten kan ha något samband med de sinade brunnarna.
- Om man finner att det är möjligt att kommunens arbeten har ett samband med att brunnarna har sinat så kan det krävas fältundersökningar för att leda detta i bevis. Det är först då det börjar kosta seriösa pengar.
- Det finns naturligtvis företag (tekniska konsultbolag och större byggföretag) som har den nödvändiga tekniska kompetensen. Men om jag skulle inleda en sån här process, skulle jag först se om det inte går att hitta någon person vid de geologiska institutionerna vid landets universitet och tekniska högskolor som vill extraknäcka lite. Det skulle då typiskt sett bli en doktorand med intresse för kvartärgeologi (det är den gren av geologin som sysslar med jordarter och jordformationer som bildats i sen tid, i vårt land framför allt som följd av inlandsisens rörelser och dess avsmältning).

 

[Claes Sörmland]

Jag gissar att det som länsstyrelsen har gjort är att öppna ett tillsynsärende om kommunen har genomfört åtgärder som faller inom miljöbalkens (tillståndspliktiga) markavvattning. En del av definitionen är att sådan stadigvarande sänka grundvattennivån i ett område. Min gissning är således att länsstyrelsen inte finner att schaktning av denna typ är att betrakta som markavvattning och därmed har lagt ned ärendet utan åtgärd.

Gissar jag rätt TS?

 

[hhallen]

Jag gissar att det som länsstyrelsen har gjort är att öppna ett tillsynsärende om kommunen har genomfört åtgärder som faller inom miljöbalkens (tillståndspliktiga) markavvattning. En del av definitionen är att sådan stadigvarande sänka grundvattennivån i ett område. Min gissning är således att länsstyrelsen inte finner att schaktning av denna typ är att betrakta som markavvattning och därmed har lagt ned ärendet utan åtgärd.

Gissar jag rätt TS?

Så skulle det kanske kunna vara, vi får väl se om TS kan bekräfta eller dementera din gissning. Själv tycker jag att det vore otroligt lättsinnigt av länsstyrelsen att i så fall - utan att utreda sakfrågan - på administrativa grunder lägga ner ärendet.

Det kokar ju ner till: "Kommunen avsåg inte att sänka grundvattennivån, så därför kan grundvattennivån omöjligt ha sänkts av kommunens åtgärder".

Förhoppningsvis är det ändå inte vad länsstyrelsen har gjort här.

 

[Claes Sörmland]

Så skulle det kanske kunna vara, vi får väl se om TS kan bekräfta eller dementera din gissning. Själv tycker jag att det vore otroligt lättsinnigt av länsstyrelsen att i så fall - utan att utreda sakfrågan - på administrativa grunder lägga ner ärendet.

Det kokar ju ner till: "Kommunen avsåg inte att sänka grundvattennivån, så därför kan grundvattennivån omöjligt ha sänkts av kommunens åtgärder".

Förhoppningsvis är det ändå inte vad länsstyrelsen har gjort här.

Länsstyrelsen är ingen polis som griper in och ställer saker till rätta när någon enskild har orsakats skada av kommunen. Utan länsstyrelsen ansvarar för vissa specifika frågor som lagstiftaren har uppdragit åt dessa myndigheter. En av dem är tillståndsprövning och tillsyn om vattenverksamhet enligt miljöbalken. Här kommer markavvattning in och vad det är definieras i 2 § 11 kap. miljöbalken:



Schaktning av för en allmänt VA-anläggning faller inte inom detta. Inte ens om schaktningen sabbar tre grannars brunnar.

Istället får de enskilda väcka talan mot kommunen enligt skadeståndsrättsliga principer i domstol som ges i 32 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen har då inget med detta att göra utan det är MMD som avgör frågan.

 

[Genomklok]

Vad är det som är felaktigt menar du?

Bortledande av grundvatten är vattenverksamhet enligt 3§ 11 kap i miljöbalken och kräver generellt tillstånd från mark- och miljödomstol enligt 9§ samma kapitel.

Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan.

Har man flertalet grundvattenmagasin under sig på olika nivåer så måste dessa särskiljas med ett tätt lager där permeabiliteten är 0.

Den hydrogeologiska situation du beskriver är vanligast i exempelvis Stockholmsområdet. I övriga landet är det dock andra geologiska formationer som dominerar. De övriga hydrogeologiska förvecklingarna i ditt inlägg har redan blivit utredda i tråden bland annat av @Karrock i inlägg #57 och @hhallen i inlägg #68, och delvis även de juridiska. Fokuserar dock på juridiken, eftersom flera här inte har koll men många åsikter.

Det är (tyvärr) inget miljöbrott att penetrera det övre magasinet så att det får kontakt med det undre. Åt vilket håll vattnet flödar beror på skillnaden i tryckpotential mellan magasinen, kan gå åt båda håll. För att det ska räknas som grundvattenbortledning enligt 11 kap. 3 § miljöbalken krävs (enligt en prejudicerande dom i MÖD) att grundvattnet upphör att vara grundvatten - det behöver upp på ytan vid något tillfälle. Rent praktiskt är den här definitionen förstås problematisk, men det är en annan diskussion.

Markvatten är förstås per definition inte i den mättade zonen och därmed inte möjligt att utnyttja för dricksvattenförsörjning. Det finns inget juridiskt begrepp som innefattar markvatten och följaktligen har länsstyrelsen ingen åsikt i frågan. Att ändra grundvattenflödesriktningarna genom ingrepp i marken är, i enlighet med ovan resonemang, inte heller en vattenverksamhet.

Undantaget från tillståndsplikt i 11 kap finns i två (relevanta) paragrafer. Dels 11 §, som säger att vattenuttag för en en- eller tvåfamiljsfastighet inte kräver tillstånd. Det är relevant lagrum här. 12 § är mer allmänt hållen och svårare att applicera, men det behövs heller inte här eftersom det finns ett specifikt undantag i § 11.

Länsstyrelsen utreder inte i betydelsen gör utredningar i ett ärende. De begär in det underlag som krävs från berörda parter och fattar därefter ett beslut när det finns tillräckligt att gå på. Ibland är underlaget bristfälligt på grund av att kunskap saknas, exempelvis om förhållandena innan en (potentiellt) otillåten åtgärd utfördes, men i slutändan behöver ändå ett beslut fattas. Om det är fallet här och TS har mer info som skulle kunna komplettera bilden finns förstås större chans för framgång vid ett överklagande.

Om ett avgörande kommer bli prejudicerande eller ej och vad det får för konsekvenser är inget som domstolen direkt tar i bedömning, exempelvis om ett visst utfall skulle bli väldigt dyrt för kommunerna. Det kan förstås vara en del av rimlighetsavvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken, men en bland andra.

 

[Genomklok]

Jag gissar att det som länsstyrelsen har gjort är att öppna ett tillsynsärende om kommunen har genomfört åtgärder som faller inom miljöbalkens (tillståndspliktiga) markavvattning. En del av definitionen är att sådan stadigvarande sänka grundvattennivån i ett område. Min gissning är således att länsstyrelsen inte finner att schaktning av denna typ är att betrakta som markavvattning och därmed har lagt ned ärendet utan åtgärd.

Gissar jag rätt TS?

Jag gissar inte som dig, men det är förstås just en gissning. Jag bedömer att den aktuella frågan inte har med markavvattning att göra och det är således fel lagrum (syfte om varaktighet saknas). Troligare är istället att den faktiska påverkan på grundvattnet har bedömts, så som varande tillståndspliktig vattenverksamhet. Men (fler gissningar) eftersom kommunen inte har aktivt lett bort grundvatten har det inte skett någon åtgärd som faller under miljöbalkens definition av vattenverksamhet. End of story. Hål i lagstiftningen? Ja, möjligen. Vi kan inte veta förrän TS publicerar lämpliga delar av beslutet och vilket underlag som har använts.

I inlägg #68 finns bra tips framåt.

 

[theprojectblue]

"Vanligast" beroende på vad? Var folk bor eller största yta i landet? Täta leror som avgränsar övre och undre grundvattenmagasin lär väl främst finnas under högsta kustlinjen.

Den fria ytan i en brunn som man pumpar från ÄR grundvattenytan. Den kan stå lägre än omgivningen när uttag sker, men definitionen kan du inte trolla bort.

Att en del av infiltrationen till brunnen sker nära och en del via grundvattenflöde gör inte att brunnen är markvatten.

Bortledning är tillstånds pliktig enligt miljöbalken, ja. Men det finns en undantags regel som säger att om det är "uppenbart att inte påverka allmänna eller enskilda intressen" så behövs ej tillstånd. Hit klassar nästan all ledningsschakt och massor av källarschakt, åtminstone om man ska tro entreprenören, samt merparten av enskilda brunnar. En vanlig tillämpning är att undantags regeln anses gälla i små byggprojekt om man utför rimliga egenkontroller och försiktighetsmått, tex de strömningsavskärande barriärerna i schakt som jag frågade efter ovan.

Vanligast givet förutsättningarna som gavs i "alternativt". Alltså att grundvatten stömmar från en nivå djupare. Den absolut vanligaste uppsättningen av flertalet grundvattennivåer i marken är otät lera - grundvattennivå - tät lera - morän/sand på berg.

Den fria ytan i en brunn måste inte vara grundvatten utan kan även vara markvatten.

Undantagsregeln gäller ifall sänkningen är uppenbart oskadlig, att sina en brunn är inte uppenbart oskadligt således hade Länsstyrelsen reagerat ifall brunnen sinat mht grundvattennivån. Det är väldigt lätt att bevisa/motbevisa eftersom man garanterat satt flertalet grundvattenrör när arbetet genomfördes. Länsstyrelsen skulle inte ha tagit beslutet utan att titta på detta. Hade grundvattennivån dessutom varit det som lett till att brunnen sinat hade man också fått omfattande sättningar på all bebyggelse eftersom det troligtvis finns lerjordar som inte är fullt konsoliderade i området.

"Hit klassas nästan all ledningsschakt och massor av källarschakt, åtminstone om man ska tro entreprenören"

Entreprenörer är antagligen det skrå inom bygg som ligger längst från att göra en kvalificerad bedömning av vad en uppenbart oskadlig grundvattensänkning innebär. Men absolut, bentonitskärmar är en vanlig lösning för ledningsgravar och det är sällan man påverkar någon om man bygger dränering runt huset. Men ännu en gång, att sina en brunn och "råka" permanent sänka en grundvattennivå för att man inte satt bentonitskärmar är inte "uppenbart oskadligt" och Länsstyrelsen hade aldrig tillåtit ett sådant förfarande.

 

[Claes Sörmland]

Jag gissar inte som dig, men det är förstås just en gissning. Jag bedömer att den aktuella frågan inte har med markavvattning att göra och det är således fel lagrum (syfte om varaktighet saknas). Troligare är istället att den faktiska påverkan på grundvattnet har bedömts, så som varande tillståndspliktig vattenverksamhet. Men (fler gissningar) eftersom kommunen inte har aktivt lett bort grundvatten har det inte skett någon åtgärd som faller under miljöbalkens definition av vattenverksamhet. End of story. Hål i lagstiftningen? Ja, möjligen. Vi kan inte veta förrän TS publicerar lämpliga delar av beslutet och vilket underlag som har använts.

I inlägg #68 finns bra tips framåt.

Du har säkert rätt i din gissning. Oavsett vad så är poängen att det ligger på TS att ta kommunen till MMD för att få ersättning för skadan. Det är inte länsstyrelsens sak, deras jobb är istället att bevaka det allmänna intresset människors hälsa och miljö.

 

[theprojectblue]

Det är (tyvärr) inget miljöbrott att penetrera det övre magasinet så att det får kontakt med det undre. Åt vilket håll vattnet flödar beror på skillnaden i tryckpotential mellan magasinen, kan gå åt båda håll. För att det ska räknas som grundvattenbortledning enligt 11 kap. 3 § miljöbalken krävs (enligt en prejudicerande dom i MÖD) att grundvattnet upphör att vara grundvatten - det behöver upp på ytan vid något tillfälle. Rent praktiskt är den här definitionen förstås problematisk, men det är en annan diskussion.

Det är inget miljöbrött i sig, men inom detaljplanerat område/tätort så är det miljöbrott ifall penetration av det övre magasinet leder till konsekvenser för exempelvis kringliggande bebyggelse eller andra skyddsvärda prylar. Att dränera ur ett helt övre grundvattenmagasin leder ofta till omfattande sättningar i området.

I fallet tråden handlar om handlar det om att kommunen byggt ut VA-nätet, då har VA-bolaget verksamhetsområde och då är det garanterat tätbebyggt området det handlar om.

I exempelvis fallet Cementa så handlade allt tjafs om att man riskerade att dränera ut ett övre grundvattenmagasin som låg under ett naturreservat ifall man expanderade gruvdriften.

 

[Genomklok]

Du har säkert rätt in din gissning. Oavsett vad så är poängen att det ligger på TS att ta kommunen till MMD för att få ersättning för skadan. Det är inte länsstyrelsens sak, deras jobb är istället att bevaka det allmänna intresset människors hälsa och miljö.

Tyvärr kan inte MMD besluta om (monetär) ersättning. De kan bara bedöma om länsstyrelsens beslut var korrekt eller ej. I det här fallet (antar vi) har lst beslutat att avsluta utan åtgärd. MMD kan alltså godta länsstyrelsens bedömning eller återförvisa ärendet för fortsatt utredning, ibland med pekpinnar.

Ska någon ersättning komma i fråga behöver TS stämma kommunen i tingsrätten, om ingen överenskommelse kan nås på annat sätt.

Det är därför det är så viktigt för TS att först utreda vad ett eventuellt överklagande kan leda till rent praktiskt, innan den vägen påbörjas och börjar ticka pengar.

 

[theprojectblue]

Jag gissar inte som dig, men det är förstås just en gissning. Jag bedömer att den aktuella frågan inte har med markavvattning att göra och det är således fel lagrum (syfte om varaktighet saknas). Troligare är istället att den faktiska påverkan på grundvattnet har bedömts, så som varande tillståndspliktig vattenverksamhet. Men (fler gissningar) eftersom kommunen inte har aktivt lett bort grundvatten har det inte skett någon åtgärd som faller under miljöbalkens definition av vattenverksamhet. End of story. Hål i lagstiftningen? Ja, möjligen. Vi kan inte veta förrän TS publicerar lämpliga delar av beslutet och vilket underlag som har använts.

I inlägg #68 finns bra tips framåt.

Markavvattning är något helt annorlunda än markvatten/grundvatten. Det handla om att dika ur för att torrlägga områden, historiskt för att skapa odlingsmark och mer i närtid för att torrlägga blöta skogar. Finns ett generalförbud för markavvattning i princip i hela Svealand och Götaland.

Det spelar ingen roll om man "aktivt" leder bort grundvatten eller inte. Genomför man en entreprenad som leder till oplanerad bortledning av grundvatten som orsakar skador är det omedelbart stopp på bygget och risk för 1-6 år pga miljöbrott. 1§ 29 kap i miljöbalken.

"1 § För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet

4. bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som ändrar yt- eller grundvattennivån på ett sätt som skadar eller kan skada människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som medför eller kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön.

Är brottet grovt, döms för grovt miljöbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat medföra varaktiga skador av stor omfattning, om gärningen annars varit av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag."

Att ändra grundvattennivån så att det orsakar skador, även om man bara råkar, är alltså inte ett milt ojsan utan något som kan leda till fängelse.