Det var en kontrollfråga. Bygglovsansökan gällde fysiskt ingrepp i en bostadsrätt som endast föreningen kan göra. Den förre ägaren, liksom nuvarande, är endast ägare till en nyttjanderätt och inte till en fysisk lägenhet. Det är möjligt att bygglovsansökan slank igenom i kommunens hantering om nyttjanderättshavaren skrivit under utan fullmakt, men den borde inte gjort det.
Nu verkar det ju finnas väl dokumenterat i styrelseprotokoll att den aktuella lägenheten skulle få utrustas med både altandörr och trappa så nuvarande styrelse är bunden till tidigare styrelsebeslut och det torde vara svårt att få TS att bekosta återställning.
 
Har styrelsen redogjort för hur de tänker åtgärda fallrisken från balkongdörren när altanen och trappan försvinner?
 
P Patrik Hazard skrev:
Har styrelsen redogjort för hur de tänker åtgärda fallrisken från balkongdörren när altanen och trappan försvinner?
Trappen kmr va kvar. Det är altanen dom vill få väck.
 
S Sigfrid skrev:
Det var en kontrollfråga. Bygglovsansökan gällde fysiskt ingrepp i en bostadsrätt som endast föreningen kan göra. Den förre ägaren, liksom nuvarande, är endast ägare till en nyttjanderätt och inte till en fysisk lägenhet. Det är möjligt att bygglovsansökan slank igenom i kommunens hantering om nyttjanderättshavaren skrivit under utan fullmakt, men den borde inte gjort det.
Det finns inget krav på att det är fastighetsägaren som måste göra bygglovsansökan. Fastighetsägaren behöver inte ens ha gett sitt godkännande.
 
  • Gilla
Anna_H och 2 till
  • Laddar…
BeaumontX BeaumontX skrev:
Det finns inget krav på att det är fastighetsägaren som måste göra bygglovsansökan. Fastighetsägaren behöver inte ens ha gett sitt godkännande.
Bygglovsansökan är gjord genom alla rätta kanaler med grannyttran etc. Sen vet jag att det var förra ägaren som fick stå för alla kostnaderna med att ansöka och ombyggnationen etc och kravet från föreningen va att inga kostnader skulle tillfalla föreningen.
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
Claes Sörmland
Precis vem som helst kan ansöka om bygglov för en åtgärd. Det beror på att ett beviljat bygglov inte ger något rätt att genomföra själva åtgärden. Ett bygglov innebär bara att byggnadsnämnden ger lov för åtgärden utifrån PBLs regelverk.
 
  • Gilla
Anna_H och 3 till
  • Laddar…
S Sigfrid skrev:
Det är möjligt att bygglovsansökan slank igenom i kommunens hantering
Vem som helst kan söka bygglov, även på en fastighet man inte äger (har rådighet över).

Det plan- och byggrättsliga regelverket är dock av offentligrättsligtslag och en byggnadsnämnd ska i princip endast pröva om åtgärden uppfyller regelverkets krav, vilket i förekommande fall inbegriper de bestämmelser som kommunenbeslutat i en detaljplan.

Vissa grundläggande rättsliga förhållanden har därför vanligtvis högst begränsad betydelse för prövningen.
Exempelvis ger ett beviljat bygglov på någon annans fastighet inte någon rätt för sökanden att uppföra byggnadsverket, om fastighetsägaren inte har godkänt åtgärden.

Bygglovet påverkar således inte äganderätten till en fastighet.
Inte heller kan ett bygglov inskränka privaträttsliga förpliktelser, t.ex. en rätt för en fastighetsägare att ta i anspråk och nyttja del av någon annans fastighet genom ett servitut.

Utgångspunkten är därför att sådana civilrättsliga förhållanden inte behöver beaktas.

https://www.domstol.se/globalassets...erdomstolen/avgoranden/2022/p-5328-21-dom.pdf
 
  • Gilla
adron
  • Laddar…
niklaslindqvist niklaslindqvist skrev:
Bygglovsansökan är gjord genom alla rätta kanaler med grannyttran etc. Sen vet jag att det var förra ägaren som fick stå för alla kostnaderna med att ansöka och ombyggnationen etc och kravet från föreningen va att inga kostnader skulle tillfalla föreningen.
Jag menade inte att ifrågasätta bygglovet, precis tvärtom. Det var ett ifrågasättande av det felaktiga och irrelevanta argumentet. Hela tråden så full av felaktiga killgissningar att man får huvudvärk.

Precis som du lyckats reda ut i ditt originalinlägg rör det sig om ett benefikt nyttjandsrättsavtal som löper tillsvidare. Ett sådant kan sägas upp, även om det känns taskigt och orättvist. Däremot är min uppfattning, av vad jag kunna läsa mig till i tråden, att du i ett sådant läge också är berättigad ett skadestånd från föreningen. Hade jag varit dig hade jag tagit kontakt med ett juridiskt ombud för att försöka reda ut hur stor summa det kan röra sig om i ditt fall. Förhoppningsvis är det så stort att det går att vända sig till styrelsen och säga att detta är vad du kräver, men hittar gärna en samförståndslösning där båda parter kan vara nöjda (dvs att styrelsen konkretiserar vad de tycker är problemet/de är oroliga för och du försöker hitta en anpassning av altanen för att minska deras oro).
 
  • Gilla
adron och 2 till
  • Laddar…
Jag får en känsla av att det bara finns ett godkännande men inget avtal. Det känns som en nackdel
En fundering är om den nya styrelsen kan fatta ett beslut där man beslutar att inga
terasser får byggas då den inte ingår i medlemmen yta?
Jag funderar
..
Hade jag suttit i styrelsen så hade jag nog försökt styra upp med massa altaner och annat skog.
 
BeaumontX BeaumontX skrev:
Jag menade inte att ifrågasätta bygglovet, precis tvärtom. Det var ett ifrågasättande av det felaktiga och irrelevanta argumentet. Hela tråden så full av felaktiga killgissningar att man får huvudvärk.

Precis som du lyckats reda ut i ditt originalinlägg rör det sig om ett benefikt nyttjandsrättsavtal som löper tillsvidare. Ett sådant kan sägas upp, även om det känns taskigt och orättvist. Däremot är min uppfattning, av vad jag kunna läsa mig till i tråden, att du i ett sådant läge också är berättigad ett skadestånd från föreningen. Hade jag varit dig hade jag tagit kontakt med ett juridiskt ombud för att försöka reda ut hur stor summa det kan röra sig om i ditt fall. Förhoppningsvis är det så stort att det går att vända sig till styrelsen och säga att detta är vad du kräver, men hittar gärna en samförståndslösning där båda parter kan vara nöjda (dvs att styrelsen konkretiserar vad de tycker är problemet/de är oroliga för och du försöker hitta en anpassning av altanen för att minska deras oro).
Eftersom du vill ge sken av att vara duktig på juridik. Så borde du veta att skadestånd i Sverige framförallt allt handlar den faktiska skada man lider. Alltså kostnaden för terrassen samt eventuella avskrivningar.
Sen kostar jurister runt 2000:- i timmen
Att låta en jurist ta tag i problemet. Då har vi troligtvis kommit upp i värdet på terrassen.
Troligtvis har inget hänt. Så jurist är så smart att anlita. Däremot om man vill slåss för sin uteplats då kan man värdera insatsem av en jurist
 
niklaslindqvist niklaslindqvist skrev:
Hej,

Styrelsen i min BRF har beslutat om att riva min altan. Altanen är godkänd av tidigare styrelse och stått där sen 2017 och vi har bott här sen sommaren 2020.
Dom ska inte göra något speciellt med marken eller något arbete med fasaden. Bara göra det till en gräsplätt.
Det är ingen annan i föreningen som har altan, alla andra har balkonger.

Jag har läst på lite om nyttjanderättsavtal etc och framfört detta. Men dom har beslutat att den ska rivas och om jag säger nej så skulle dom skicka kronofogden att riva den??? Kan det gå till såhär?
Vad jag förstår så finns det inte någon begränsad tidsram i protokollet. M.a.o. så borde tillsvidarenyttjande gälla. Alltså ingen tidsbegränsning. Ett snarlikt ärende hade vi, en grupp hyresgäster, när vår värd utan någon förhandling eller ersättning ville ta bort våra källarförråd. Vi förlorade i Hyresnämnden (Tingsrätten) men vann enhälligt i Bostadsdomstolen (Hovrätten)!
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
BeaumontX BeaumontX skrev:
Det finns inget krav på att det är fastighetsägaren som måste göra bygglovsansökan. Fastighetsägaren behöver inte ens ha gett sitt godkännande.
Det är väl byggherren som ska ansöka om bygglov och det är ofta ägaren till en fastighet eller delegerat till t ex en byggfirma. I det här specifika fallet kan alltså byggherreansvaret varit delegerat från föreningen till den tidigare ägaren av nyttjanderätten eftersom dessa ingrepp inte ingår i nyttjanderätten till en bostadsrättslägenhet. Men det kan också ha varit föreningen som var byggherre och därmed ansökte.
Sen kanske det ovanstående är en utvikning från huvudfrågan som TS har. Det jag vill peka på är att det finns andra aspekter såsom t ex moraliska och förutsebarhet som borde få styrelsen till insikt. Det är ju en annan fråga om bruket av altanen innebär en stor olägenhet för andra boende. Här har styrelsen medgivit en åtgärd som är kopplad till en specifik nyttjanderätt som borde vara oberoende av överlåtelser, då altandörr och trapp är fast installerade.
Det man kan överväga är väl skadeståndsanspråk, beroende dels på uteblivet nyttjande av altan, dels på värdeminskning av nyttjanderätten vid en försäljning. Har en styrelse tillåtit en så ingripande åtgärd i byggnaden som i det här fallet, borde en köpare kunna förutsätta att den är av bestående art.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
Bananskalare Bananskalare skrev:
Eftersom du vill ge sken av att vara duktig på juridik. Så borde du veta att skadestånd i Sverige framförallt allt handlar den faktiska skada man lider. Alltså kostnaden för terrassen samt eventuella avskrivningar.
Sen kostar jurister runt 2000:- i timmen
Att låta en jurist ta tag i problemet. Då har vi troligtvis kommit upp i värdet på terrassen.
Troligtvis har inget hänt. Så jurist är så smart att anlita. Däremot om man vill slåss för sin uteplats då kan man värdera insatsem av en jurist
Jag vet inte om jag trampade på någon ömtå eller om jag missförstår dit inlägg?

Tycker det är tydligt att TS främsta önskan är att få behålla (en) altan. TS har redan påtalat att hen inte är bekymrad över eventuella kostnader för en tvist i domstol och undrat över möjligheten att få någon ersättning om altanen måste nedmonteras.

Det är utifrån dessa premisser jag svarar, hur jag ser att TS har störst möjligheter att uppnå det som önskas. Vill TS stöka över frågan på det billigaste sättet, är det att gå ut med ett koben på kvällen och börja bryta upp altanen.

Att skadeståndet TS kan få skulle ligga under 2000 kr är något som får stå för dig. Där tycker jag att jag var tydlig med att storleken har i alla fall inte jag nog med information för att ens göra en gissning kring.
 
E erre skrev:
Den här sortens liknelser är farliga.

För det första äger TS marken indirekt genom att han är medlem i en ekonomisk förening som äger den. Det är en skillnad mot ditt exempel där jag äger p-platsen exklusivt.

För det andra är jag tydlig med att du bara får låna den. En altan är mer permanent i sin natur än en parkerad bil. Ingen bygger en altan med avsikt att riva den efter ett par år. Det måste styrelsen ha förstått när de gav sitt godkännande.

Summa summarum vet jag inte om det var en bra liknelse.

Jag ändrade formulering i mitt inlägg just för att den här typen av onödiga missförstånd inte ska uppstå.
Nope han äger inte marken utan han äger en liten procentsats i föreningen. Han äger rätten att bo i lägenheten.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
H
tveksamt tveksamt skrev:
Fast varför är det konstigt? Om styrelsen vill bli av med balkongen så vill de detta helt oavsett om det är ett svartbygge eller inte.
Vilka argument man sedan presenterar för någon när man pratar om saken är något annat. När jag diskuterar en sak med andra drar jag fram de argument som jag tror mig ha störst framgång med. Låt oss anta att altanen faktiskt vore ett svartbygge, vilket argument tror du har lättare att bita på bostadsrättsinnehavaren: "Det är ett svartbygge, den måste rivas" eller "Vi vill inte ha den kvar, så du måste riva den"?
Styrelsen kanske faktiskt trodde att den var ett svartbygge och därav valde det som argument.
Vad styrelsen faktiskt vetat från början och vad de fått reda på under ärendets gång, vad de egentligen tycker, vad deras egentliga anledning till att vilja bli av med altanen är och hur de privatpersoner som ingår i styrelsen tycker kommer vi aldrig att få veta.
Varför ska man välja ett argument som biter, antigen har man väl ett skäl som man tycker är rimligt som man presenterar, eller också låter man bli att mobba en delägare av oklara skäl. "Vi vill inte ha den kvar, så du måste riva den" verkar vara vad styrelsen VILL men inte vågar säga, därav byten av argument. Jag tycker inte att det är ett acceptabelt och seriöst sätt att förvalta ett styrelseuppdrag.

Men du och jag kan ju ha olika åsikter om det, utan att det behöver bli jobbigt. 🙂
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.