52 879 läst · 213 svar
53k läst
213 svar
Ersättningskrav efter tillträde
Ja, vi gav oss en gång tidigare. Vi hade avtalat om att de skulle få tidigare tillträde men att vi inte behövde flyttstäda.B Bästerortarn skrev:Så detta är alltså inte första tillfället dom varit jobbiga jävlar? Låt mig gissa att ni vid något tidigare tillfälle gett dom lillfingret?
Det skulle i.s.f.v kunna vara anledningen att dom försöker med detta. Som sagt, vid första tecken på krångel är det bara att sätta ner foten. Annars fortsätter kraven och synpunkterna
Sen fick de för sig att jag hade lovat att de skulle få komma in ännu tidigare och då hotade de med att stämma oss för kontraktsbrott så då blev ju vi rädda och betalade en städfirma.
Så det är väl, som du säger, samma taktik en gång till men den här gången kommer det inte funka.
Moderator
· Stockholm
· 52 008 inlägg
Det finns inget krav på det. Mäklaren sätter ihop annons och objektbeskrivning. I många fall fria fantasier från mäklaren. Om någon påpekar felaktigheterne för eller efter avslutad affär, så hävdar mäklaren att uppgiften kommer från säljaren, som blånekar. Omöjligt att veta om det är mäklaren som blandat ihop olika objekt, eller om säljaren faktiskt har hittat på uppgifterna. En köpare kommer ingen vart med sina klagomål.D Dr Benz skrev:
MEN ofta så tas prospektet med som bilaga till köpeavtalet. Då måste säljaren granska vad man skriver på. FInns där felaktigheter så är det viktigt att påpeka det senast då. Det här kan ju vara lite knepigt, för ofta finns uppgifter som säljaren inte har en aning om, men tror att mäklaren fått ex. från föreningen. Typ, vilket år var det stambyte.
Varken jag eller mäklaren vet varför det står 2010 på ena våtrumsmattan.H hempularen skrev:Det finns inget krav på det. Mäklaren sätter ihop annons och objektbeskrivning. I många fall fria fantasier från mäklaren. Om någon påpekar felaktigheterne för eller efter avslutad affär, så hävdar mäklaren att uppgiften kommer från säljaren, som blånekar. Omöjligt att veta om det är mäklaren som blandat ihop olika objekt, eller om säljaren faktiskt har hittat på uppgifterna. En köpare kommer ingen vart med sina klagomål.
MEN ofta så tas prospektet med som bilaga till köpeavtalet. Då måste säljaren granska vad man skriver på. FInns där felaktigheter så är det viktigt att påpeka det senast då. Det här kan ju vara lite knepigt, för ofta finns uppgifter som säljaren inte har en aning om, men tror att mäklaren fått ex. från föreningen. Typ, vilket år var det stambyte.
Det är inget som vi har pratat om, iaf inte vad gäller årtal, eftersom jag inte vet när den är ifrån.
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 930 inlägg
Denna tråd och dina idiot-köpare är ett skolboksexempel på varför man inte ska vika en tum för tveksamma krav. Även om det kan tyckas bekvämt att ge med sig för att slippa "besväret" så öppnar man bara upp för mer besvär. Det är så idioterna funkar.N noxxus skrev:Ja, vi gav oss en gång tidigare. Vi hade avtalat om att de skulle få tidigare tillträde men att vi inte behövde flyttstäda.
Sen fick de för sig att jag hade lovat att de skulle få komma in ännu tidigare och då hotade de med att stämma oss för kontraktsbrott så då blev ju vi rädda och betalade en städfirma.
Så det är väl, som du säger, samma taktik en gång till men den här gången kommer det inte funka.
Skulle vara användbart i liknande trådar som dykt upp på sistone. Som exempel på hur det kan gå om man av rädsla/bekvämlighet ger dom lillfingret.
Hoppas det löser sig bra för er!
Så ni har redan visat att ni är undergivna svennar, grattis...N noxxus skrev:Ja, vi gav oss en gång tidigare. Vi hade avtalat om att de skulle få tidigare tillträde men att vi inte behövde flyttstäda.
Sen fick de för sig att jag hade lovat att de skulle få komma in ännu tidigare och då hotade de med att stämma oss för kontraktsbrott så då blev ju vi rädda och betalade en städfirma.
Så det är väl, som du säger, samma taktik en gång till men den här gången kommer det inte funka.
Är det inte så att den möjliga skillnaden i köpeskilling(värde) mellan vad som de trodde sig köpa och det som de faktiskt köpte behöver vara en viss procentsats av köpeskillingen för att det ska vara aktuellt att ersätta alls? Även vid faktiska fel.
Tack! Vi har verkligen lärt oss läxan här!B Bästerortarn skrev:Denna tråd och dina idiot-köpare är ett skolboksexempel på varför man inte ska vika en tum för tveksamma krav. Även om det kan tyckas bekvämt att ge med sig för att slippa "besväret" så öppnar man bara upp för mer besvär. Det är så idioterna funkar.
Skulle vara användbart i liknande trådar som dykt upp på sistone. Som exempel på hur det kan gå om man av rädsla/bekvämlighet ger dom lillfingret.
Hoppas det löser sig bra för er!
Jag vet inte. Det kan säkert stämma, men i det här fallet så handlar det inte om många tusen på en köpeskilling på över miljonen.Hubbe73 skrev:
Vi vill inte ersätta dem för något, över huvudtaget.
Som några har påtalat så gjorde vi bort oss första gången när vi gav vika för deras översittarmetoder.
Men där har vi dragit lärdomar och kommer inte göra om samma misstag.
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 930 inlägg
Ibland måste man tyvärr göra det.N noxxus skrev:
När vi (dödsboet) sålde farsans lgh. så valde vi på mäklarens rekommendation bort dom som lagt det högsta budet. Mäklaren hade inget konkret men vi litade på mäklarens känsla och det visade sig vara klokt för kort efter fick vi höra ryktesvägen att det hade blivit en tvist av den affären som idioterna senare gjorde p.g.a. krav på prisavdrag efter kontraktsskrivning.
En rövhatt fortsätter att vara en rövhatt så länge omgivningen accepterar det.
Ja, jag önskar att mäklaren hade varit mer tydlig om dessa individer...B Bästerortarn skrev:Ibland måste man tyvärr göra det.
När vi (dödsboet) sålde farsans lgh. så valde vi på mäklarens rekommendation bort dom som lagt det högsta budet. Mäklaren hade inget konkret men vi litade på mäklarens känsla och det visade sig vara klokt för kort efter fick vi höra ryktesvägen att det hade blivit en tvist av den affären som idioterna senare gjorde p.g.a. krav på prisavdrag efter kontraktsskrivning.
Men men, you live and you learn.
Jag är bara oerhört tacksam för alla svar jag fått här för det känns som att vi har rätten på vår sida!
För en bostadsrätt är det köplagen som gäller. Den ger möjlighet till köparen att under två år ställa krav på säljaren för fel som köparen anser ska ge ersättning för fel som inte kunnat ses vid köparens besiktning. Ersättningsmöjligheten baseras på det lägre pris som det blivit om felet varit känt vid försäljningen. Ersättningar som är små (under cirka 3-5 procent av försäljningsbeloppet) avvisas även om kraven i sig är berättigade. Det innebär med stor säkerhet att er köpare inte kan få ersättning av det skälet. Köparen kunde också se skicket på mattan vid sin besiktning, vilket gör krav på ersättning svårt. Möjligen kan man tolka era angivelser om 2010 respektive nyare som en utfästelse, men det ändrar knappast något. Ni kan av good will ge en marginell ersättning, men jag skulle avråda från detta, risken finns att köparen återkommer med andra krav.
Redigerat:
Lite "kött på benen":
Det finns olika metoder för beräkningen – den proportionella metoden eller direktmetoden. Den proportionella metoden innebär att fastighetens marknadsvärde per tillträdesdagen ska beräknas utan respektive med felet, det vill säga fastighetens värde i felaktigt och i avtalsenligt skick. Skillnaden häremellan omvandlas till en procentandel och är prisavdragets storlek. Denna metod medför ofta svårigheter i beräkningen i verkligheten då det är svårt att värdera något i det förflutna och i teorin. En enklare metod enligt oss är direktmetoden – där prisavdraget motsvarar reparationskostnaden, se RH 1994:136, eller en till penningvärdet vid köpet reducerad reparationskostnad.
För att köparen ska få rätt till prisavdrag krävs, utöver att felet ska styrkas, att felet ska ha påverkat fastighetens marknadsvärde. Vägledning avseende vad som påverkat fastighetens marknadsvärde får hittas i rättspraxis. I Svea hovrätts dom T 6245-19 meddelad 2021-03-02 fann hovrätten att köparen hade lyckats styrka ett fåtal av de påstådda felen. De styrkta felens sammanlagda åtgärdskostnad uppgick till 0,3 % av köpeskillingen, vilket föranledde att hovrätten konstaterade att köparen inte lyckats visa att felen påverkat fastighetens marknadsvärde. Domen överklagades men Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd. I NJA 2019 s. 807, också kallat ”Badrummet”, gällde frågan om en bostadsrätt var i väsentligt sämre skick än vad köparen med hänsyn till köpeskillingen och bostadsrättens skick i övrigt kunde förvänta sig. I detta fall var värdepåverkan mindre än 3 % av köpeskillingen, varför något prisavdrag inte tillerkändes köparen. I NJA 2020 s. 951, också kallat ”Badrummet i radhuset”, fann Högsta domstolen att värdepåverkan av felet i badrummet uppgick till 6 % vilket ansågs vara väsentligt. Köparna tillerkändes prisavdrag. När det gäller bostadsrätter tillämpas jordabalken analogt, varför ovannämnda rättsfall är aktuella även för fastigheter.
Prisavdrag, 4 kap. 19 c § jordabalken
Ett avdrag på köpeskillingen ska enligt lagen beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för tillträdet mellan fastighetens värde i felaktigt och i avtalsenligt skick.Det finns olika metoder för beräkningen – den proportionella metoden eller direktmetoden. Den proportionella metoden innebär att fastighetens marknadsvärde per tillträdesdagen ska beräknas utan respektive med felet, det vill säga fastighetens värde i felaktigt och i avtalsenligt skick. Skillnaden häremellan omvandlas till en procentandel och är prisavdragets storlek. Denna metod medför ofta svårigheter i beräkningen i verkligheten då det är svårt att värdera något i det förflutna och i teorin. En enklare metod enligt oss är direktmetoden – där prisavdraget motsvarar reparationskostnaden, se RH 1994:136, eller en till penningvärdet vid köpet reducerad reparationskostnad.
För att köparen ska få rätt till prisavdrag krävs, utöver att felet ska styrkas, att felet ska ha påverkat fastighetens marknadsvärde. Vägledning avseende vad som påverkat fastighetens marknadsvärde får hittas i rättspraxis. I Svea hovrätts dom T 6245-19 meddelad 2021-03-02 fann hovrätten att köparen hade lyckats styrka ett fåtal av de påstådda felen. De styrkta felens sammanlagda åtgärdskostnad uppgick till 0,3 % av köpeskillingen, vilket föranledde att hovrätten konstaterade att köparen inte lyckats visa att felen påverkat fastighetens marknadsvärde. Domen överklagades men Högsta domstolen beviljade inte prövningstillstånd. I NJA 2019 s. 807, också kallat ”Badrummet”, gällde frågan om en bostadsrätt var i väsentligt sämre skick än vad köparen med hänsyn till köpeskillingen och bostadsrättens skick i övrigt kunde förvänta sig. I detta fall var värdepåverkan mindre än 3 % av köpeskillingen, varför något prisavdrag inte tillerkändes köparen. I NJA 2020 s. 951, också kallat ”Badrummet i radhuset”, fann Högsta domstolen att värdepåverkan av felet i badrummet uppgick till 6 % vilket ansågs vara väsentligt. Köparna tillerkändes prisavdrag. När det gäller bostadsrätter tillämpas jordabalken analogt, varför ovannämnda rättsfall är aktuella även för fastigheter.
Klockrent svar! Tusen tack!K klimt skrev:För en bostadsrätt är det köplagen som gäller. Den ger möjlighet till köparen att under två år ställa krav på säljaren för fel som köparen anser ska ge ersättning för fel som inte kunnat ses vid köparens besiktning ing. Ersättningsmöjligheten baseras på det lägre pris som det blivit om felet varit känt vid försäljningen. Ersättningar som är små (under cirka 3-5 procent av försäljningsbeloppet) avvisas även om kraven i sig är berättigade. Det innebär med stor säkerhet att er köpare inte kan få ersättning av det skäl. Köparen kunde också se skicket på mattan vid sin besiktning, vilket gör krav på ersättning svårt. Möjligen kan man tolka era angivelser om 2010 respektive nyare som en utfästelse, men det ändrar knappast något. Ni kan av good Will ge en marginell ersättning, men jag skulle avråda från detta, risken finns att köparen återkommer med andra krav.