Svenerik_p Svenerik_p skrev:
Titta även på att stoppa in ett fläktelement, för bättre spridning av värmen. Löser inte problem med värmekurvor etc, men tar effektivt hand om den värme som genereras.
Tänkte jag också göra när vi nyss bytte BVP, fanns t.o.m. med i offerten. Men installatörerna avrådde bestämt. För klena matningsrör till den radiator som skulle bytas ut (samma rördimensioner från resp. stam till alla radiatorer i hela huset). En fläktkonvektor är så effektiv, så den skulle sluka all värme på den stammen ansåg man, och övriga radiatorer på den stammen skulle då inte få tillräckligt med värme.
Säkert bättre att byta ut de enkla radiatorerna mot nya moderna, "flerlagriga".
 
K Karldanaxel skrev:
Tänkte jag också göra när vi nyss bytte BVP, fanns t.o.m. med i offerten. Men installatörerna avrådde bestämt. För klena matningsrör till den radiator som skulle bytas ut (samma rördimensioner från resp. stam till alla radiatorer i hela huset). En fläktkonvektor är så effektiv, så den skulle sluka all värme på den stammen ansåg man, och övriga radiatorer på den stammen skulle då inte få tillräckligt med värme.
Säkert bättre att byta ut de enkla radiatorerna mot nya moderna, "flerlagriga".
Verkar som Karldanaxel har ett enrörsystem eftersom han talar om ”stammen”. Det får konsekvenser för efterkommande radiatorer om man ökar värmeuttaget i början av slingan men inte i slutet förutsatt att vattenflödet inte minskar mer än marginellt.

Flerlagriga panelradiatorer är inte mer moderna än enlagriga eller mer effektiva, utan tvärt om. En tvålagrig radiator avger inte dubbelt så mycket som en enlagring. En enlagrig har två kalla sidor medan en flerlagrig delvis värmer varandra. Å andra sidan har alla radiatorer 100 % verkningsgrad för den värme som inte avges till omgivningen återgår i returledningen.
 
Redigerat:
K Karldanaxel skrev:
En fläktkonvektor är så effektiv, så den skulle sluka all värme på den stammen ansåg man, och övriga radiatorer på den stammen skulle då inte få tillräckligt med värme.
Säkert bättre att byta ut de enkla radiatorerna mot nya moderna, "flerlagriga".
Hur tänker du nu?

En fläktkonvektor/radiator som är dimensionerad för säg 2000W avger den effekten vid vald difftemperatur etc.
Det som skiljer en fläktkonvektor mot en radiator är storleken på enheten, tex, en fläktkonvektor är kanske 300×300×50, medans motsvarande radiator behöver vara 2000×600×150.
(Siffrorna är tagna ur luften)
 
Demmpa Demmpa skrev:
Hur tänker du nu?

En fläktkonvektor/radiator som är dimensionerad för säg 2000W avger den effekten vid vald difftemperatur etc.
Det som skiljer en fläktkonvektor mot en radiator är storleken på enheten, tex, en fläktkonvektor är kanske 300×300×50, medans motsvarande radiator behöver vara 2000×600×150.
(Siffrorna är tagna ur luften)
Problemet tycks inte vara brist på väggyta att sätta värmare på utan värmeledningens dimensioner och flöde.

Vid ettrörs system är i stort sett varje ettrörsslingas kapacitet ianspråkstagen, så det finns liten möjlighet för mer värmeuttag.

Tvårörsystem för max drifttemp 80 - 60 C var vanligt på oljeeldningens tid. Om det skall utökas vid övergång till värmepump och fler värmare för drifttemp med 10 C differens, t ex 60 - 50 C, måste flödet fördubblas för att bära fram samma max effekt. Det är sannolikt möjligt för man brukade ha låga vattenhastigjeter som förbrukade under 10 mm vp / meter rörlängd (100 Pa/m). Dock måste pumpens tryck i det närmaste fyrdubblas. Än högre pumptryck behövs om man installerar golvslingor som har större tryckfall än radiatorer.
 
J Jochi skrev:
Problemet tycks inte vara brist på väggyta att sätta värmare på utan värmeledningens dimensioner och flöde.

Vid ettrörs system är i stort sett varje ettrörsslingas kapacitet ianspråkstagen, så det finns liten möjlighet för mer värmeuttag.

Tvårörsystem för max drifttemp 80 - 60 C var vanligt på oljeeldningens tid. Om det skall utökas vid övergång till värmepump och fler värmare för drifttemp med 10 C differens, t ex 60 - 50 C, måste flödet fördubblas för att bära fram samma max effekt. Det är sannolikt möjligt för man brukade ha låga vattenhastigjeter som förbrukade under 10 mm vp / meter rörlängd (100 Pa/m). Dock måste pumpens tryck i det närmaste fyrdubblas. Än högre pumptryck behövs om man installerar golvslingor som har större tryckfall än radiatorer.
Vad har det där med mitt inlägg samt det jag citerade att göra?

Jag kommenterade ingenting angående om det var bra eller inte att byta radiator från en effekt till en annan.
Utan min kommentar gällde om det är bättre att montera en stor/flerlagers radiator än en fläktkonvektor eller inte.
 
K Karldanaxel skrev:
Tänkte jag också göra när vi nyss bytte BVP, fanns t.o.m. med i offerten. Men installatörerna avrådde bestämt. För klena matningsrör till den radiator som skulle bytas ut (samma rördimensioner från resp. stam till alla radiatorer i hela huset). En fläktkonvektor är så effektiv, så den skulle sluka all värme på den stammen ansåg man, och övriga radiatorer på den stammen skulle då inte få tillräckligt med värme.
Säkert bättre att byta ut de enkla radiatorerna mot nya moderna, "flerlagriga".
På senare tid har jag jobbat med fönster apparater på kontor. Funktionen är ungefär samma. Om du ska ha en fläktkonvektor. Så måste du veta att de låter när fläkten går. Du ska veta att fönsterapparaterna låter och stör kontorsfolket. Så finns det också en slitage aspekt. Ju äldre och slitage de blir, ju mer låter de. Till sist måste fläkt motorn bytas. Så jag rekomenderar fler rader på elementen i stället. Max underhåll på de är dammsugning. Till att börja med är kommentaren av rörisen befogad. Om rörsystemet är tillräckligt dimensionerad är den första frågan. Även om du sätter stora element. Måste försörjningen till elementen vara tillräcklig. Ju lägre tillopps temperatur ju större rör och element.
 
Redigerat:
  • Gilla
Jochi
  • Laddar…
Vur gick det för ts, orkar inte läsa igenom hela tråden. Han kom till ett tomt hus med värmen nedvriden till underhållsvärme för frostfrihet och började mickla med allt möjligt. Hittade han ratten för att skruva upp efterfrågad innetemperatur till slut eller?
 
K kurlakarl skrev:
Vur gick det för ts, orkar inte läsa igenom hela tråden. Han kom till ett tomt hus med värmen nedvriden till underhållsvärme för frostfrihet och började mickla med allt möjligt. Hittade han ratten för att skruva upp efterfrågad innetemperatur till slut eller?
TS sista inlägg i tråden är inlägg 18.

Genom att söka på TS namn i själva tråden så får man upp TS inlägg plus inlägg där TS är taggad (ej citerad).
 
  • Gilla
kurlakarl
  • Laddar…
electroluxaren skrev:
för vedeldning kan man med fördel ha ett öppet kärl eller ta höjd med ett större slutet.
Med ett slutet system så måste man väl ha "nödkylning" som spolar in kallvatten i varmvattenberedaren för att kyla pannan vilket man klarar sej utan med ett öppet expansionskärl där trycket går ut i toppen på kärlet.
 
M maxmsm skrev:
Med ett slutet system så måste man väl ha "nödkylning" som spolar in kallvatten i varmvattenberedaren för att kyla pannan vilket man klarar sej utan med ett öppet expansionskärl där trycket går ut i toppen på kärlet.
Alla trycksatta VVS system måste ha en säkerhetsventil av lämplig storlek i systemet, så det behövs ingen "nödkylning" i ett slutet system
 
G Gillar att bygga skrev:
Alla trycksatta VVS system måste ha en säkerhetsventil av lämplig storlek i systemet, så det behövs ingen "nödkylning" i ett slutet system
Jag hade både säkerhetsventil och nödkylning i mitt senaste hus med vedeldning.
 
  • Gilla
Pmisak
  • Laddar…
M maxmsm skrev:
Med ett slutet system så måste man väl ha "nödkylning" som spolar in kallvatten i varmvattenberedaren för att kyla pannan vilket man klarar sej utan med ett öppet expansionskärl där trycket går ut i toppen på kärlet.
G Gillar att bygga skrev:
Alla trycksatta VVS system måste ha en säkerhetsventil av lämplig storlek i systemet, så det behövs ingen "nödkylning" i ett slutet system
Vad jag förstår så har nödkylningen ingenting med typen av expansionskärl, utan det gäller fastbränslepannor,
BBRen med allmänna råd som styr,

"8:52 Värmeinstallationer m.m.
Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten samt övriga tryckbärande anordningar ska förses med säkerhetsanordningar som begränsar risken för personskador vid för högt tryck eller för hög temperatur i anläggningen.
Allmänt råd
Arbetsmiljöverket ger ut regler om tryckbärande anordningar samt om besiktning och användning av trycksatta anordningar.
En sluten pannanläggning bör förses med expansionskärl. Ett slutet expansionskärl bör placeras så att uppvärmning av kärlet till följd av egencirkulation, konvektion och strålning undviks.
Pannanläggningar och andra installationer för värmning av vatten bör förses med säkerhetsventil som förhindrar att för högt tryck uppstår. En pannanläggning för drift med fast bränsle bör dessutom förses med termisk säkerhetsanordning som hindrar att högsta tillåtna vattentemperatur överskrids. När en panna förses med en termisk säkerhetsanordning som kräver
kylning med vatten, bör installationen vara ansluten till en allmän va-anläggning. Alternativt kan den vara ansluten till en enskild va-anläggning som ger betryggande tillgång till vatten."
https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf
 
  • Gilla
TRJBerg och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.