Putsa badrum
Jag ska putsa upp väggarna i mitt badrum för att jämna ut nivåskillnader. Tänkte använda gipsputs och har förstått att det kan bildas en hinna på putsen vid fel efterbehandling (filtning). Hur ska man göra med gipsputsen för att den ska bli ett bra underlag för tätskikt och plattsättning?
Igår lagade jag igen de rännor jag sågat upp för eldragning med en KC-puts (var det som fanns tillgängligt). Var detta ett dåligt val av material? Underlaget är blåbetong, lättbetong. Man får högst putsa 10 mm med detta bruk, vad är anledning till detta? Det vart tjockare för mig, men jag la på i olika omgångar (dock ej torkat mellan varven)
Igår lagade jag igen de rännor jag sågat upp för eldragning med en KC-puts (var det som fanns tillgängligt). Var detta ett dåligt val av material? Underlaget är blåbetong, lättbetong. Man får högst putsa 10 mm med detta bruk, vad är anledning till detta? Det vart tjockare för mig, men jag la på i olika omgångar (dock ej torkat mellan varven)
Ja, det var inte ett optimalt val. Att man inte ska lägga tjockare än 10 mm beror på krympningen när putsen brinner och torkar. Men låt det brinna några dagar innan du jobbar vidare så ska det inte bli några problem.
Vad gäller gipsputsen så räcker det att spackla ut den så jämnt man kan och sedan skrapa ner ryggarna. Filtning kan jag inte se att det behövs.
Vad gäller gipsputsen så räcker det att spackla ut den så jämnt man kan och sedan skrapa ner ryggarna. Filtning kan jag inte se att det behövs.
För att vara ett bra underlag så ska den inte vara för fin vilket den blir genom filtning. Kolla HusAma putsstruktur 2-3 så ser du hur den även är föreskriven enligt BBV.
Glöm inte eftervattningen på KC-putsen så att den inte torkar innan den har härdat. Med tanke på att det är inomhus med torr luft och på ett så sugande material som blåbetongen så är det ju extra viktigt.
Glöm inte eftervattningen på KC-putsen så att den inte torkar innan den har härdat. Med tanke på att det är inomhus med torr luft och på ett så sugande material som blåbetongen så är det ju extra viktigt.
Fast är det inte putsstruktur 1-2, inte 2-3? Och det står i BBV att den ska jämnheten ska motsvara minst dessa strukturer, inte att den inte får vara slätare. Jag kan inte se något problem med att ha en helt slät yta, det har man ju i regel på golv när det är flytspacklat. Betong ska däremot vara brädriven av någon anledning.
Betongen suger ju mindre än avjämningen eftersom den är tätare därav vill man ha den brädriven. Putsstrukturen som BBV föreskriver är 2-3 enligt HusAMA:s fotobilaga.
Anledningen till att man inte vill ha finare är av samma anledning som att man inte filtar mineraliska bruk som ska putsas över. Man tätar till och får sämre vidhäftning. Därför tycker jag att du just nu tänker åt fel håll, inget illa menat. Ju ruffare yta, ju bättre vidhäftning, men visst finns det gränser oxå på hur underlaget får ser ut
Anledningen till att man inte vill ha finare är av samma anledning som att man inte filtar mineraliska bruk som ska putsas över. Man tätar till och får sämre vidhäftning. Därför tycker jag att du just nu tänker åt fel håll, inget illa menat. Ju ruffare yta, ju bättre vidhäftning, men visst finns det gränser oxå på hur underlaget får ser ut
Du har rätt, jag mindes fel på vilka strukturer som avsågs. Men det står ju fortfarande "minst", vilket väl måste betyda att det inte får vara för grovt, men hur fint som helst?
Och jag förstår absolut att vidhäftningen blir sämre ju slätare ytan är, självklart. Men hur får du till en grövre yta med ett fint spackel? Klart man skippar att filta, men att bara spackla ut ger en väldigt slät yta också. Och visst suger betong mindre än flytspackel, men gipsputs och cementbundna spackel brukar suga lika mycket som flytspackel enligt min erfarenhet.
Och jag förstår absolut att vidhäftningen blir sämre ju slätare ytan är, självklart. Men hur får du till en grövre yta med ett fint spackel? Klart man skippar att filta, men att bara spackla ut ger en väldigt slät yta också. Och visst suger betong mindre än flytspackel, men gipsputs och cementbundna spackel brukar suga lika mycket som flytspackel enligt min erfarenhet.
Såg nu att jag inte mindes helt fel, 1-2 avser spackel, 2-3 avser puts. Och "minst" står det bara när det gäller spackel, så just det får tydligen vara hur slätt som helst (men inte puts, my bad). Men då är ju frågan vad som räknas som spackel och vad som räknas som puts. Gipsspackel får vara hur slätt som helst, men gipsbruk ska vara struktur 2-3 om jag tolkar det rätt. Är inte till exempel Gypsum väldigt fin i konsistensen, som ett gipsbaserat spackel?
Ordagrannt står det faktiskt:
"Putsbruk skall vara kalkcementbruk. Ytjämnhet skall motsvara struktur 2–3 enligt fotobilaga putsstrukturer, i Hus AMA."
Så egentligen så säger man varken finare eller grövre, men det gäller ju putsbruket.
Om spackel står:
"Ytjämnheten vid spackling av väggar skall minst motsvara struktur 1–2 enligt fotobilaga, putsstrukturer, i Hus AMA."
Vi tittade på olika kapitel... båda mindes vi rätt, men från olika kapitel, helt enkelt.
Att få ett fint spackel att ha grov yta är inte så svårt. Bara att göra ett för taskigt jobb. Man har ju sett skräckexempel... hehe
"Putsbruk skall vara kalkcementbruk. Ytjämnhet skall motsvara struktur 2–3 enligt fotobilaga putsstrukturer, i Hus AMA."
Så egentligen så säger man varken finare eller grövre, men det gäller ju putsbruket.
Om spackel står:
"Ytjämnheten vid spackling av väggar skall minst motsvara struktur 1–2 enligt fotobilaga, putsstrukturer, i Hus AMA."
Vi tittade på olika kapitel... båda mindes vi rätt, men från olika kapitel, helt enkelt.
Att få ett fint spackel att ha grov yta är inte så svårt. Bara att göra ett för taskigt jobb. Man har ju sett skräckexempel... hehe
Men då borde jag väl tolka det rätt i att ett spackel får vara hur fint som helst? Och om det de menar med putsbruk är KC-bruk så borde väl detta innebära att man inte måste rugga upp en yta som är slätt putsad med till exempel Gypsum, eller vad tycker du?
Egentligen är dem lite konstiga, BKR, i just det här... om jag har putsade väggar ska jag ha 2-3, men väljer jag att spackla dem så ska jag ha minst 1-2. Hmmm... minst struktur 1... vad är nästa steg? Iofs så är inte struktur 1 perfekt, men vad ska jag med en perfekt yta till under kaklet eller ens en i struktur 1? Jag röstar på brädrivet i alla lägen. Min åsikt
Men Gypsum faller under putsbruk i BBV dvs. struktur 2-3.
5.5 Puts
Putsbruk skall vara kalkcementbruk. Ytjämnhet
skall motsvara struktur 2–3 enligt fotobilaga
putsstrukturer, i Hus AMA.
Alternativt kan gipsbundna putsbruk som
uppfyller grundkraven i aktuell standard* för
gipsputser användas. Vatten och/eller finmaterial
som arbetats upp i ytskiktet vid efterbehandling
skall avlägsnas. Gipsputstillverkarens
anvisningar beträffande torktid etc. skall följas.
Underlagets buktighet får inte överskrida
krav enligt tabell 44.C/-1 i Hus AMA.
Kalkputs är ej lämpligt underlag för tätskikt
och keramisk beklädnad.
5.5 Puts
Putsbruk skall vara kalkcementbruk. Ytjämnhet
skall motsvara struktur 2–3 enligt fotobilaga
putsstrukturer, i Hus AMA.
Alternativt kan gipsbundna putsbruk som
uppfyller grundkraven i aktuell standard* för
gipsputser användas. Vatten och/eller finmaterial
som arbetats upp i ytskiktet vid efterbehandling
skall avlägsnas. Gipsputstillverkarens
anvisningar beträffande torktid etc. skall följas.
Underlagets buktighet får inte överskrida
krav enligt tabell 44.C/-1 i Hus AMA.
Kalkputs är ej lämpligt underlag för tätskikt
och keramisk beklädnad.
Gypsum är grövre, ja och inte lika snabbt som en del finare gipsspackel är, men ändå lätt att få till en fin yta på. Man har ca 1-2 timmar på sig. Är man ovan putsare så gör Gypsum livet lättare eftersom man inte är bunden till max 10 mm/påslag eller för och eftervattning dessutom så torkar det fortare än en vanligt putsbruk. Man ska dock tänka på att det inte är en lämplig produkt i alla lägen.
Tycker definitivt du ska testa om du får möjlighet.
Tycker definitivt du ska testa om du får möjlighet.
Okej. Så skillnaden mellan gipsbundet spackel och puts är alltså helt enkelt ballastens grovlek? Och om man har en produkt med grövre ballast så får man inte åstadkomma en lika fin yta som om produkten har en finare ballast. Låter inte helt logiskt, men det är inte alltid BBV är logiskt.
Torktid, olämpliga användningsområden och att man kan göra tjocka påslag är ju samma oavsett om det är gipsspackel eller -puts (fast det finns ju snabba gipsspackel också i och för sig).
Torktid, olämpliga användningsområden och att man kan göra tjocka påslag är ju samma oavsett om det är gipsspackel eller -puts (fast det finns ju snabba gipsspackel också i och för sig).
Gypsum innehåller inga tillsatser vilket spackel oftast gör.
Ja, ska man tänka så att det är ballasten som räknas så undrar jag vad jag ska ha för struktur på mitt putsbruk KC-B som har en ballast på 0-0.6 mm?
Jag håller fast vid min tidigare uttalade åsikt. Jag förespråkar brädrivet
Ja, ska man tänka så att det är ballasten som räknas så undrar jag vad jag ska ha för struktur på mitt putsbruk KC-B som har en ballast på 0-0.6 mm?
Jag håller fast vid min tidigare uttalade åsikt. Jag förespråkar brädrivet