28 476 läst · 88 svar
28k läst
88 svar
Elda sly i kamin? Vettigt?
Nä den där blädningen tror jag inte på. Det blir som på 40, 50 talet här uppe i Norrland när dimensionshuggningen härjade och lämnade bara skräpskogar efter sig.H heimlaga skrev:Helt rätt. Att samla bort ris och stubbar gör att ingen näring blir kvar.
Fast det finns också en annan sida av det. Nämligen att det moderna storskaliga kalhyggesbruket inte kan hålla kvar näringen. Jorden eroderar bort i synnerhet om man har hyggesplöjt. Kolet i mullen som är kvar oxideras. Sedan är det bara stenar och grus kvar.
Om man verkligen vill behålla näringen borde man dels lämna en del ris och alla stubbar i skogen och sedan driva hela skogsbruket i en mindre skala med små hyggen på gissningsvis under en hektar. På små långsmala kalhyggen blir det mest randområden och därför betydligt mindre erosion. Kontinuerlig blädning är ännu bättre men det fungerar bara på vissa jordmåner och skogstyper och bara om skogsägaren själv bor på orten.
Det låter som ett utmärkt tillfälle för dig att bränna din fina björkved,.M Mikko58 skrev:
GROT kan man ju möjligtvis skörda på bördiga marker och sälja en gång på omloppstiden om man avverkar med maskin, jag tycker det är bra att köra på riset efter motormanuell avverkning och då jag inte tar tillvara klent eller eldar pinnved efter röjningar blir mycket grönt kvar på/i jorden. Kolinlagring?
Ja jag håller helt med dig, riset får ligga kvar som gödning och skydd mot körskador, så gör nog dom flesta skogsägare.F fribygg skrev:Det låter som ett utmärkt tillfälle för dig att bränna din fina björkved,.
GROT kan man ju möjligtvis skörda på bördiga marker och sälja en gång på omloppstiden om man avverkar med maskin, jag tycker det är bra att köra på riset efter motormanuell avverkning och då jag inte tar tillvara klent eller eldar pinnved efter röjningar blir mycket grönt kvar på/i jorden. Kolinlagring?
Ja nu värmer björkveden bra.
Vi driver blädningsbruk i blandskog dominerad av gran. I ganska liten skala men vi försoker se om det går. Så här långt tyder allting på att det fungerar bra när förhållandena är lämpliga. Jag vet mycket väl att det inte fungerar för alla personer och inte i alla skogstyper så det är ingen universallösning men det verkar fungera för oss.M Mikko58 skrev:
Principen är att vi hugger bort det dåliga till ved och lämnar unga träd med bra växtsätt så det som växer upp till nya stockträd blir fullgott.
Skräpskogarna och restbestånden på 30-40-50-talen var egentligen kalhyggen med kvarlämnad brännved.
Läste i Myttings bok om ved att det är i princip lika mycket energi i alla träslag. Dvs så är det lika mycket energi i 1kg ek som 1kg gran, självklart blir det mer massa med gran och således mer aska. Har även fått för mig att det lir mer aska av barken vilket det blir mer av vid mindre träddimensioner.
Mytting skrev väl också att det är mer energi nävern/barken så eldar man mycket klen björk får man ju mycket energi (och sot)H hhenning skrev:Läste i Myttings bok om ved att det är i princip lika mycket energi i alla träslag. Dvs så är det lika mycket energi i 1kg ek som 1kg gran, självklart blir det mer massa med gran och således mer aska. Har även fått för mig att det lir mer aska av barken vilket det blir mer av vid mindre träddimensioner.
Mytting angav energivärdet per kilo ved. Energivärdet per kubikmeter blir helt annorlunda. En kubik ek ger ungefär dubbelt så mycket energi tall enligt www.vedoved.seH hhenning skrev:Läste i Myttings bok om ved att det är i princip lika mycket energi i alla träslag. Dvs så är det lika mycket energi i 1kg ek som 1kg gran, självklart blir det mer massa med gran och således mer aska. Har även fått för mig att det lir mer aska av barken vilket det blir mer av vid mindre träddimensioner.
Glufs, glufs, glufs...
Låter det i Tulikivin om jag matar den med pinnar.
Vips så måste jag lägga i mer o mer.
- Nä, det orkar jag inte hålla på med!
När jag tänder på morgonen, eldar jag med några kluvna björkkubbar, eller hela upp till ca 15 cm rundträ.
Lägger några omgångar till med typ en halv timme emellan.
Nu så, har ugnen blivit mer än handvarm på utsidan.
Läge att fylla hela eldstaden med grov björkved.
En omgång varar en timme.
Är det kallt ute, typ -10 eller kallare kan det behövas en likadan fyllning till.
Så varar värmen i kåken tills kvällen. Då jag gör eld på nytt. Och eldar i förhållande till utetempen.
Kaminen är varm till morgonen. Ännu inte upplevt kallt inomhus.
- En sak är säker, det skulle aldrig funka med att elda pinnar, sly, torv och annat smått.
Låter det i Tulikivin om jag matar den med pinnar.
Vips så måste jag lägga i mer o mer.
- Nä, det orkar jag inte hålla på med!
När jag tänder på morgonen, eldar jag med några kluvna björkkubbar, eller hela upp till ca 15 cm rundträ.
Lägger några omgångar till med typ en halv timme emellan.
Nu så, har ugnen blivit mer än handvarm på utsidan.
Läge att fylla hela eldstaden med grov björkved.
En omgång varar en timme.
Är det kallt ute, typ -10 eller kallare kan det behövas en likadan fyllning till.
Så varar värmen i kåken tills kvällen. Då jag gör eld på nytt. Och eldar i förhållande till utetempen.
Kaminen är varm till morgonen. Ännu inte upplevt kallt inomhus.
- En sak är säker, det skulle aldrig funka med att elda pinnar, sly, torv och annat smått.