HJÄLP! Luftvatten Värmepumpen värmer inte mer än 40 grader
Hej alla. Jag är ingen kunnig person inom detta område tyvärr så uppskattar den hjälp jag kan få enkel förklarat om det är något jag kan göra eller behövs systemet bytas ut? Jag ska ge så mycket info jag kan tänka och se om bilderna kan laddas upp.
Vi köpte ett hus från -69 med gammalt värmesystem.
Vi har en värmepump Flash 900 och en Strömsnäspannan TS500 15kw (tillverkning 1994) / Nibe förrådsberedare 200l.
Allt har fungerat som det ska förra vintern och även denna höst. Jag skaffa en Puls mätare i början av november som visar bla hur mycket W går åt och när. Normal drift med pumpen låg det på 3500-4000W
Nu till problemet.
I fredags märkte jag att varmvattnet i duschen inte va så varmt/hett. Jag gick ner till pannan och temperaturen stod på 46 (översta indikatorn) de andra lägre på 40. Jag kolla pulsmätaren och den låg på konstant mellan 8000 och 9000W. Jag gick ut och kolla och såg att pumpen inte var igång så jag förstod att båda elpatronerna va igång. Den ena va inställd på 48 och den andra på ca 45 grader.
Jag resetta pumpen från strömbrytaren och efter ett par försök (bland annat reset invändig) kom den igång.
Nu har den gått konstant pumpen och elpatronerna desamma men vattentempen går inte mer än 46 grader. Det har legat på 56 tidigare.
Så jag har sänkt elpatronernas kick in till 40 grader så nu när pumpen kör bara visar pulsen 3500W och vattnet blir inte varmare än 42 grader.
Är det någon inställning som behövs göras på den här gamla maskinen (ska bifoga bilder på styrpanelen också), eller något jag kan kolla upp? Eller ska jag kalla på en service tekniker eller har den gett upp och behöver byta rubbet?
Uppskattar all hjälp jag kan få!!!
Vi köpte ett hus från -69 med gammalt värmesystem.
Vi har en värmepump Flash 900 och en Strömsnäspannan TS500 15kw (tillverkning 1994) / Nibe förrådsberedare 200l.
Allt har fungerat som det ska förra vintern och även denna höst. Jag skaffa en Puls mätare i början av november som visar bla hur mycket W går åt och när. Normal drift med pumpen låg det på 3500-4000W
Nu till problemet.
I fredags märkte jag att varmvattnet i duschen inte va så varmt/hett. Jag gick ner till pannan och temperaturen stod på 46 (översta indikatorn) de andra lägre på 40. Jag kolla pulsmätaren och den låg på konstant mellan 8000 och 9000W. Jag gick ut och kolla och såg att pumpen inte var igång så jag förstod att båda elpatronerna va igång. Den ena va inställd på 48 och den andra på ca 45 grader.
Jag resetta pumpen från strömbrytaren och efter ett par försök (bland annat reset invändig) kom den igång.
Nu har den gått konstant pumpen och elpatronerna desamma men vattentempen går inte mer än 46 grader. Det har legat på 56 tidigare.
Så jag har sänkt elpatronernas kick in till 40 grader så nu när pumpen kör bara visar pulsen 3500W och vattnet blir inte varmare än 42 grader.
Är det någon inställning som behövs göras på den här gamla maskinen (ska bifoga bilder på styrpanelen också), eller något jag kan kolla upp? Eller ska jag kalla på en service tekniker eller har den gett upp och behöver byta rubbet?
Uppskattar all hjälp jag kan få!!!
Gammal värmepump med numera förbjudet köldmedia R22. Klarar bara gå ner till -10 grader ute. Dags att köpa en ny värmepump om den har tappat effekten och mest måste gå på el-patronerna. Ta hem ett par olika firmor och diskutera vilka lösningar de föreslår. Om ni bör byta allt eller möjligen behålla Strömsnästanken.
Jag vet inte, men fläkten är igång. Det fanns två reset knappar inne när jag öppna locket till den, vet inte om det var det som satte igång den. Jag får nog ringa någon imorrn.H håbbe1961 skrev:
Konstigt bara att jag inte får upp varmvattentemp med elpatronerna…
Om kompressorn startar - hur ser det ut på utedelens flänspaket - är det jämnvitt av frost eller är det partiellt (vid körning från 0 grader C och kallare utomhus)
Är det jämnvitt med frost så är det inte köldmediebrist i alla fall... sedan kan det finnas andra orsaker varför kapaciteten är för låg som tex värmeväxlare med för dålig vattenomsättning etc. men då bör högtryckspressostaten lösa ut.
Om kompressorn drar runt 3 kW så är det inte en enfaskompressor utan en 3-fasdito och då är det inga motorkondensatorer för start - däremot kan det vara motorkondensatorer för faskompensering och om de fungerar eller inte påverkar inte själva kompressorns gång - men påverkar strömmen mot elcentralen... en sak jag skulle vara uppmärksam på är kontaktorn och eventuell mjukstartare för starten av kompressorn - är det så gammalt som det verkar så bör man se upp att inte några kontaktelement i kontaktorer börja bli brända och kompressorn kanske plötsligt går bara på 2 faser och då bränns fort när det sker - det sorgliga är att motorskydden i verkligheten sällan fungerar i de lägen när de verkligen kan rädda en kompressor...
hur mäts effektförbrukningen - är det 'riktig' elmätare eller någon som bedömer på motorströmmen ??
R22 i en LVVP är en lite ovanlig köldmedie-val - jag hade mera tippat på R404A eller R134a i sådana här äldre maskiner. R404A eller R134a tror jag inte är någon påfyllnadstopp ännu men speciellt R404A kommer förmodligen vara snordyrt eftersom alla butikskylar och frysar kommer att konkurrera om det och snart bara få fyllas på med återvunnen R404A...
Maskinen är så pass gammal att det troligen finns tittglas i köldmedieslingan någonstans innan expansionsventilen och genom att hitta denna och titta på den när man startat och kör maskinen så ser man av bubbel och vätskeström-beteendet bedöma om det är köldmediebrist eller annan problem.
---
sådana här maskiner är inte tänkta att ge någon större värme vid många minusgrader och gränsen är förmodligen kring -10 grader C som tidigare nämnt och under det så är värmebidraget samma som kompressoreffekten ungefär och då är bättre att köra på enbart elpatroner eller annan alternativ uppvärmning.
Är det jämnvitt med frost så är det inte köldmediebrist i alla fall... sedan kan det finnas andra orsaker varför kapaciteten är för låg som tex värmeväxlare med för dålig vattenomsättning etc. men då bör högtryckspressostaten lösa ut.
Om kompressorn drar runt 3 kW så är det inte en enfaskompressor utan en 3-fasdito och då är det inga motorkondensatorer för start - däremot kan det vara motorkondensatorer för faskompensering och om de fungerar eller inte påverkar inte själva kompressorns gång - men påverkar strömmen mot elcentralen... en sak jag skulle vara uppmärksam på är kontaktorn och eventuell mjukstartare för starten av kompressorn - är det så gammalt som det verkar så bör man se upp att inte några kontaktelement i kontaktorer börja bli brända och kompressorn kanske plötsligt går bara på 2 faser och då bränns fort när det sker - det sorgliga är att motorskydden i verkligheten sällan fungerar i de lägen när de verkligen kan rädda en kompressor...
hur mäts effektförbrukningen - är det 'riktig' elmätare eller någon som bedömer på motorströmmen ??
R22 i en LVVP är en lite ovanlig köldmedie-val - jag hade mera tippat på R404A eller R134a i sådana här äldre maskiner. R404A eller R134a tror jag inte är någon påfyllnadstopp ännu men speciellt R404A kommer förmodligen vara snordyrt eftersom alla butikskylar och frysar kommer att konkurrera om det och snart bara få fyllas på med återvunnen R404A...
Maskinen är så pass gammal att det troligen finns tittglas i köldmedieslingan någonstans innan expansionsventilen och genom att hitta denna och titta på den när man startat och kör maskinen så ser man av bubbel och vätskeström-beteendet bedöma om det är köldmediebrist eller annan problem.
---
sådana här maskiner är inte tänkta att ge någon större värme vid många minusgrader och gränsen är förmodligen kring -10 grader C som tidigare nämnt och under det så är värmebidraget samma som kompressoreffekten ungefär och då är bättre att köra på enbart elpatroner eller annan alternativ uppvärmning.
Redigerat:
Kan inte svara på det, du får lossa kåpor och titta efter helt enkelt - om kompressorn sitter i utedelen så är det förmodligen någonstans där - leta efter expansionsventilen och följ rörledningen bakåt tills du eventuellt hittar en manick med glasfönster med ofta en grön eller gul prick i mitten (färgen i pricken indikerar köldmedlets fuktighetsnivå) - nu vet jag inte om utedelen har någon sådan synglas, men jag skulle i allafall titta efter en sådan tills man vet om den finns eller inte.
edit: - enlig manualen skickad innan min inlägg så är det punkt 18 du skall titta efter för synglaset och bör vara väl synligt när du tagit av kåpan
Tydligen är ett problem med dessa att de kan läcka i anslutningarna till pressostater och alternativt köldmedel när R22 inte längre är tillgänglig är R417A, R422D, R427A, R438A vilket nu som går att få tag på... För den typen av konvertering till ny köldmedie behöver du en 'riktig' kylnisse - inte montörerna som sätter upp LLVP.
räkna inte med att prestandan är lika bra som innan när den kör med alternativ köldmedel - R22 är en väldigt bra köldmedel termodynamiskt förutom att den blir lite het vid komprimering när den pumpar mot starkare kyla och därför sällan används i tillämpningar med Luftvattenpump utan man ser mer ofta R407C eller ibland R404A i dessa fall.
edit: - enlig manualen skickad innan min inlägg så är det punkt 18 du skall titta efter för synglaset och bör vara väl synligt när du tagit av kåpan
Tydligen är ett problem med dessa att de kan läcka i anslutningarna till pressostater och alternativt köldmedel när R22 inte längre är tillgänglig är R417A, R422D, R427A, R438A vilket nu som går att få tag på... För den typen av konvertering till ny köldmedie behöver du en 'riktig' kylnisse - inte montörerna som sätter upp LLVP.
räkna inte med att prestandan är lika bra som innan när den kör med alternativ köldmedel - R22 är en väldigt bra köldmedel termodynamiskt förutom att den blir lite het vid komprimering när den pumpar mot starkare kyla och därför sällan används i tillämpningar med Luftvattenpump utan man ser mer ofta R407C eller ibland R404A i dessa fall.
Tack så mycket för all hjälp och manualen också.X xxargs skrev:
Jag bifogar en bild på den. Den är synlig nu när jag viste vart jag skulle titta.
Just nu har vi 4 grader här så kan inte se frost nånstans, mest blött.
Sen vet jag ju inte om de haft R22 och bytt ut det då innan 2015 som det står på nätet. Hur vet man vilket köldmedel som används?
Jag installera en puls mätare för att se belastningen och hur mycket hela huset använder så det är ingen exakt kkorrekt för värmesystemet.
Ja precis det är 3-fas, sorry glömde nämna det i början.
Kan du försöka titta/filma närbild av tittglaset nere till vänster när du slagit igång kompressorn - normalt skall det börja skvätta flytande droppar kort efter kompressorstarten, kort senare en massa skum och bubblig gasvätskeström och senare blir allt mer bubbelfri med kanske några bubblor som snurrar runt i virveln under glaset och till slut helt vätskefylld - när kompressorn stängs av så blir den snabbt tom på vätska igen.
Ser du den förloppet som beskrivet (det kan ta ganska många minuter innan det är helt bubbelfritt) så är det troligen inte köldmediebrist utan något annat som krånglar, men visst det kan också vara krångel med expansionsventilen som inte inte öppnar ordentligt och kapaciteten blir lägre och mer diffusa symtom som gör att det inte värmer som man tänkt.
Och då får man börja ta temperaturer på olika punkter i kylslingan medans maskinen går och är i en stadig arbetspunkt (och helst också en elmätare som mäter förbrukad effekt på kompressorn) och föra in dessa värden i en simulator som 'coolpack' och se om man ens är i närheten rätt och framförallt kanske ser vilken hetgastemperatur systemet borde ge ut och var verklig temperatur är, då en sliten kompressor med mycket internläckage eller ventilfel ger varmare hetgastemperatur och lägre pumpkapacitet.
Ser du ingen vätska eller bara lite stänk av det eller väldigt bubblig skumflöde i tittgalset och det inte blir mer solid fylld med vätska så är det dessvärre signatur på brist på köldmedel i de flesta fallen, och då blir det att följa runt alla rören och se om det fins spår av olja på utsidan - är det fuktigt av olja så är i regel läckan i närheten där.
som privatperson kan och får du inte mäta tryck i kylslingorna med manometerställ och det enda man kan göra är att mäta temperatur på olika ställen i slingan och försöka dra kvalificerade slutsatser av det - så kör duktiga kylnissar också då att koppla in i systemet med manometerställ gör man bara när man måste.
Ser du den förloppet som beskrivet (det kan ta ganska många minuter innan det är helt bubbelfritt) så är det troligen inte köldmediebrist utan något annat som krånglar, men visst det kan också vara krångel med expansionsventilen som inte inte öppnar ordentligt och kapaciteten blir lägre och mer diffusa symtom som gör att det inte värmer som man tänkt.
Och då får man börja ta temperaturer på olika punkter i kylslingan medans maskinen går och är i en stadig arbetspunkt (och helst också en elmätare som mäter förbrukad effekt på kompressorn) och föra in dessa värden i en simulator som 'coolpack' och se om man ens är i närheten rätt och framförallt kanske ser vilken hetgastemperatur systemet borde ge ut och var verklig temperatur är, då en sliten kompressor med mycket internläckage eller ventilfel ger varmare hetgastemperatur och lägre pumpkapacitet.
Ser du ingen vätska eller bara lite stänk av det eller väldigt bubblig skumflöde i tittgalset och det inte blir mer solid fylld med vätska så är det dessvärre signatur på brist på köldmedel i de flesta fallen, och då blir det att följa runt alla rören och se om det fins spår av olja på utsidan - är det fuktigt av olja så är i regel läckan i närheten där.
som privatperson kan och får du inte mäta tryck i kylslingorna med manometerställ och det enda man kan göra är att mäta temperatur på olika ställen i slingan och försöka dra kvalificerade slutsatser av det - så kör duktiga kylnissar också då att koppla in i systemet med manometerställ gör man bara när man måste.
Ja det stämde, när den slog av tömdes titthålet på vätska. När den starta fick den vätska precis som du beskrev det, filmade det. Den går hela tiden av vad jag vet…. Det är som att den vill göra sitt jobb men jobbet blir aldrig gjort.X xxargs skrev:
Har shuntens position något med det här att göra? Den är fullt öppen hela tiden men jag antar att det är korrekt.
Ska jag oroa mig för bakterier i systemet, har haft mellan 42-46 grader nu sen fredags. Imorrn måste jag tinga nån som får komma och kolla på det.
Var nöjd att det inte verkar vara gasbrist här - man får inte vara för ivrig att dra slutsatser då det tar ett tag innan systemet når sin arbetspunkt och de olika temperaturerna och flödena har stabiliserat sig - starterna är värst när det gäller slitage på kylmaskiner...
Nästa steg är att mäta temperaturen precis efter utloppet av expansionsventilen kort efter utloppet (uppe till vänster med 'hatt' och kapillärrör och utgången är vinkelrät ut efter sidan) - den skall vara kall och bli några grader kallare än utomhustemperaturen, därefter mäta temperaturen på röret som kommer från evaporatorn (flänspaketet som kyler luften i utedelen) - följ kapillärröret från expansionsventil till rörbiten där bulben i ändan av kapillärröret sitter, mät temperaturen där (bryt inte på kapillärröret helst - det är gammalt och kan vara sprött av vätehärdning av kopparen) - normalt skall temperaturen vara 1-3 grader varmare än utgående röret från expansionsventilen om expansionsventilen trottlar som tänkt, dvs. den släpper på mer köldmedel när sugröret från evaporatorn blir varmare och stryper när den blir kallare - har du en snabb - K-givare temperaturmeter (helst en sådan med 2 sensorer samtidigt och lägen som kan mäta diff-temperatur) och ordentlig termisk kontakt (tex. använd liten klick kylpasta för elektronik/processorer för bättre termisk kontakt) så kan temperaturen eventuellt pendla upp och ned enstaka grader i några och 10 sekundersintervaller - är det stora växlingar upp och ned så kallas det för 'hunting' och expansionsventilen bör justeras eller att flytta bulben på olika sätt eller lägga mellanlägg för sämre termisk överföring för att minska 'förstärkningen' i regleringen och lugna ned denna - men det är kylnissejobb av en kaliber som nog är ganska sällsynta att finna idag.
Om temperaturskillnaden mellan utlopp av expansionsventilen och det som sedan sugs från evaporatorn är i enstaka grader temperaturskillnad så verkar expansionsventilen och dess reglering fungera.
I andra ända är att mäta temperaturen på suggasen in till kompressorn - bör inte vara mer än enstaka grader varmare än temperaturen som mättes i sugsidan av evaporator - lite kan värmas för att det passerade 4-vägsventilen och lite värme läcker över från kondensatet som går i motsatt riktning. Suggasen överhettas en smula vilket också gör den torrare om det följde med skum och dimma från evaporatorn. Ser du ingen temperaturhöjning någonstans hela vägen mellan evaporatorns utgång och kompressorns insug och temperaturdiffen mellan utgående från expansionsventil och sugsidan på evaporatorn är obefintlig så trottlar inte expansionsventilen som det skall, för mycket flytande köldmedel sugs vidare genom evaporatorn och ända in i kompressorn och kompressor suger delvis vätska och kompressorn är iskall i stort område runt sugröret i kompressorkapslingen - är inte bra - så enstaka graders temperaturhöjning är ett bra tecken mellan evaproatorsn sugsidan och kompressorns sugsida.
Därefter mäta temperaturen på högtrycksröret från kompressorn - hetgasen och då skall kompressorn ha arbetat i en kvart eller så så att den är genomvarm. Och sedan behöver man försöka få fram temperaturen i kondensorn (värmeväxlaren för vattnet) och det är inte alltid så lätt så det är en glidande temperatur med inkommande kallare vatten och utgående varmare vatten och utgående varmvatten är varmare än kondenstemperaturen då den värms en del av hetgasen som är långt över kondenstemperaturen innan den når kondenstemperatur kanske först halvvägs genom kondensorns slingor - det är ett sådan läge kylnissen ibland kopplar in sig med manometer för att mäta trycket på högtrycksidan för att se den faktiskat kondenstemperaturen för köldmediet. Känner man till inkommande och utgående vattnets temperatur får man försöka göra en kvalificerad gissning och vet man hur mycket effekt kompressorn drar så kan man med simulering i viss mån bedömma hur mycket övertemperatur utgående vattnet har innan kondensation - om man också vet hur mycket vatten som går igenom värmeväxlaren - all elström som går in i kompressorn bidrar också till uppvärmning av vatten, och slutligen bör man mäta temperaturen kölmedieledningen, kondensatet som går ut från värmeväxlaren.
Har man dom temperaturpunkterna på en maskin som gått i minst 15 minuter kontinuerligt och för in dessa i coolpack simuleringspaket med modellen för direktexpansion och börja med att kompressorn har 0.7 i isentropisk verkningsgrad, känner till hur mycket eleffekt som matas in i maskinen och sedan får man bolla runt med värdena så att det stämmer hyfsat med verkliga värden och får en känsla av om det är rimligt eller inte och där tex. temperaturen av hetgas (välj rätt köldmedie!!) är en viktig markör om systemet arbetar nära sin optimum eller om det är markant högre än vad det borde vara, vilket indikerar att kompressorn har lägre verkningsgrad (lägre isentropisk verkningsgrad) eller börja ha hög andel läckor i sig för att den är sliten - '0.7' är förvisso en bra isentropisk verkningsgrad och en kompressor som denna värmepump är man förmodligen närmare 0.65 i isentropisk verkningsgrad - men är man under 0.6 för att matcha hetgastemperaturen så kanske man skall fundera om kompressorn fungerar så bra - typisk kylskåpskompressor ligger runt 0.55 men har lägre verkningsgrad just för att de är små.
är hetgastemperaturen betydligt lägre än förväntat så är det en signum att kompressorn suger i sig flytande kondensat för att expansionsventilen inte fungerar och det flödar på för mycket kondensat in i kompressorn.
Nästa steg är att mäta temperaturen precis efter utloppet av expansionsventilen kort efter utloppet (uppe till vänster med 'hatt' och kapillärrör och utgången är vinkelrät ut efter sidan) - den skall vara kall och bli några grader kallare än utomhustemperaturen, därefter mäta temperaturen på röret som kommer från evaporatorn (flänspaketet som kyler luften i utedelen) - följ kapillärröret från expansionsventil till rörbiten där bulben i ändan av kapillärröret sitter, mät temperaturen där (bryt inte på kapillärröret helst - det är gammalt och kan vara sprött av vätehärdning av kopparen) - normalt skall temperaturen vara 1-3 grader varmare än utgående röret från expansionsventilen om expansionsventilen trottlar som tänkt, dvs. den släpper på mer köldmedel när sugröret från evaporatorn blir varmare och stryper när den blir kallare - har du en snabb - K-givare temperaturmeter (helst en sådan med 2 sensorer samtidigt och lägen som kan mäta diff-temperatur) och ordentlig termisk kontakt (tex. använd liten klick kylpasta för elektronik/processorer för bättre termisk kontakt) så kan temperaturen eventuellt pendla upp och ned enstaka grader i några och 10 sekundersintervaller - är det stora växlingar upp och ned så kallas det för 'hunting' och expansionsventilen bör justeras eller att flytta bulben på olika sätt eller lägga mellanlägg för sämre termisk överföring för att minska 'förstärkningen' i regleringen och lugna ned denna - men det är kylnissejobb av en kaliber som nog är ganska sällsynta att finna idag.
Om temperaturskillnaden mellan utlopp av expansionsventilen och det som sedan sugs från evaporatorn är i enstaka grader temperaturskillnad så verkar expansionsventilen och dess reglering fungera.
I andra ända är att mäta temperaturen på suggasen in till kompressorn - bör inte vara mer än enstaka grader varmare än temperaturen som mättes i sugsidan av evaporator - lite kan värmas för att det passerade 4-vägsventilen och lite värme läcker över från kondensatet som går i motsatt riktning. Suggasen överhettas en smula vilket också gör den torrare om det följde med skum och dimma från evaporatorn. Ser du ingen temperaturhöjning någonstans hela vägen mellan evaporatorns utgång och kompressorns insug och temperaturdiffen mellan utgående från expansionsventil och sugsidan på evaporatorn är obefintlig så trottlar inte expansionsventilen som det skall, för mycket flytande köldmedel sugs vidare genom evaporatorn och ända in i kompressorn och kompressor suger delvis vätska och kompressorn är iskall i stort område runt sugröret i kompressorkapslingen - är inte bra - så enstaka graders temperaturhöjning är ett bra tecken mellan evaproatorsn sugsidan och kompressorns sugsida.
Därefter mäta temperaturen på högtrycksröret från kompressorn - hetgasen och då skall kompressorn ha arbetat i en kvart eller så så att den är genomvarm. Och sedan behöver man försöka få fram temperaturen i kondensorn (värmeväxlaren för vattnet) och det är inte alltid så lätt så det är en glidande temperatur med inkommande kallare vatten och utgående varmare vatten och utgående varmvatten är varmare än kondenstemperaturen då den värms en del av hetgasen som är långt över kondenstemperaturen innan den når kondenstemperatur kanske först halvvägs genom kondensorns slingor - det är ett sådan läge kylnissen ibland kopplar in sig med manometer för att mäta trycket på högtrycksidan för att se den faktiskat kondenstemperaturen för köldmediet. Känner man till inkommande och utgående vattnets temperatur får man försöka göra en kvalificerad gissning och vet man hur mycket effekt kompressorn drar så kan man med simulering i viss mån bedömma hur mycket övertemperatur utgående vattnet har innan kondensation - om man också vet hur mycket vatten som går igenom värmeväxlaren - all elström som går in i kompressorn bidrar också till uppvärmning av vatten, och slutligen bör man mäta temperaturen kölmedieledningen, kondensatet som går ut från värmeväxlaren.
Har man dom temperaturpunkterna på en maskin som gått i minst 15 minuter kontinuerligt och för in dessa i coolpack simuleringspaket med modellen för direktexpansion och börja med att kompressorn har 0.7 i isentropisk verkningsgrad, känner till hur mycket eleffekt som matas in i maskinen och sedan får man bolla runt med värdena så att det stämmer hyfsat med verkliga värden och får en känsla av om det är rimligt eller inte och där tex. temperaturen av hetgas (välj rätt köldmedie!!) är en viktig markör om systemet arbetar nära sin optimum eller om det är markant högre än vad det borde vara, vilket indikerar att kompressorn har lägre verkningsgrad (lägre isentropisk verkningsgrad) eller börja ha hög andel läckor i sig för att den är sliten - '0.7' är förvisso en bra isentropisk verkningsgrad och en kompressor som denna värmepump är man förmodligen närmare 0.65 i isentropisk verkningsgrad - men är man under 0.6 för att matcha hetgastemperaturen så kanske man skall fundera om kompressorn fungerar så bra - typisk kylskåpskompressor ligger runt 0.55 men har lägre verkningsgrad just för att de är små.
är hetgastemperaturen betydligt lägre än förväntat så är det en signum att kompressorn suger i sig flytande kondensat för att expansionsventilen inte fungerar och det flödar på för mycket kondensat in i kompressorn.
Redigerat: