T TypRätt skrev:
Jag är helt med på skillnaderna, jag tycker snarare att HDs resonemang var lite underligt efter som de resonerade just runt legaliteten i uppförandet. Jag menar bara att med samma resonemang borde dom tycka att man skulle kunna förutsätta att el-jobb var gjort av äkta elektriker, inte att jag håller med.
Är det av intresse vem som gjort elen. Ser den korrekt ut tror jag du har rätt att förvänta dig att den är det.
 
Claes Sörmland
T TypRätt skrev:
Jag är helt med på skillnaderna, jag tycker snarare att HDs resonemang var lite underligt efter som de resonerade just runt legaliteten i uppförandet.
Vad är det för HD-dom som du tänker på? Jag tänker på NJA 1997 s. 629 där frånvaro av bygglov och rådighetsfel tas upp. Och där anges ju att enbart frånvaro av bygglov för tidigare utförda åtgärder inte kvalificerar som rådighetsfel. I sig.
 
blackarrow blackarrow skrev:
Jag undrar vad Mäklarsamfundet säger om mäklaren mäklat (medlat och upprättat avtal om försäljning av) nån allmänning (park) som tomt?
Mäklare skall ju tillvara ta båda parters intresse även om de oftast verkar för att få ut högsta möjliga pris åt säljaren.
När köparen långt senare förstår vad denne köpt blir det ofta juridiska strider där endast juristerna är vinnare, ekonomiskt…

Visst, Jordabalken är tuff mot köpare som inte förstod vad de köpte, men har inte Mäklaren upplysningsplikt?

Vad säger Fastghetmäklarinspektionen?
[länk]

Fastighetsmäklarlag (2021:516)

3 kap. Fastighetsmäklarverksamheten

Här kan ju inte fastighetsägaren fritt förfoga över marken. När nån form av allmän park säljs till en privatperson tycker jag det faller under ”andra rättigheter som belastar fastigheten”.
Marken får inte ens användas så som säljaren så stolt visade upp. Det ger ju felaktiga signaler till köparen.
Ja, det var lite det jag var inne på. Det är inget fel i sig på en allmän park, men värdet är väl nära noll för en privat köpare. Det blir som att sälja skog i ett naturreservat med avverkningsförbud.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Vad är det för HD-dom som du tänker på? Jag tänker på NJA 1997 s. 629 där frånvaro av bygglov och rådighetsfel tas upp. Och där anges ju att enbart frånvaro av bygglov för tidigare utförda åtgärder inte kvalificerar som rådighetsfel. I sig.
Den jag tänker på har jag för mig var från något av de senare åren, jag kanske minns fel och det bara var hovrätten och de refererade till den domen. Ska försöka hitta den, va från en annan tråd här vi diskuterade saken och jag läste den men tror det var förra året.
 
Claes Sörmland
T TypRätt skrev:
Den jag tänker på har jag för mig var från något av de senare åren, jag kanske minns fel och det bara var hovrätten och de refererade till den domen. Ska försöka hitta den, va från en annan tråd här vi diskuterade saken och jag läste den men tror det var förra året.
Kan det vara RH 2014:33 som berör ÄPBLs 10 kap. 25 § reglering kring ersättning för kostnader av rättelse av en åtgärd som utförts utan bygglov, rivningslov eller marklov?
 
Claes Sörmland
H HenrikHuslöse skrev:
Ja, det var lite det jag var inne på. Det är inget fel i sig på en allmän park, men värdet är väl nära noll för en privat köpare. Det blir som att sälja skog i ett naturreservat med avverkningsförbud.
Nåja man måste inse att en allmän plats under enskilt huvudmannaskap inte är samma sak som en allmän plats under kommunalt huvudmannaskap. En allmän plats under kommunalt huvudmannaskap ska ställas i ordning för hela allmänheten. Det är kommunens skyldighet enligt lag.

En allmän plats under enskilt huvudmannaskap finns där som en option för grannskapet att kunna aktiveras för att fylla ett gemensamt behov för de närboende. Och är den allmänna platsen inte upplåten för grannskapet så har markägaren tillsvidare rätt till pågående användning tills marken löses in. Därmed har den ju minst det värde som den löses in för. Plus möjligheten till fortsatt pågående användning tills grannskapet ansöker och framgångsrikt lyckas få till ett beslut om en gemensamhetsanläggning.

Man får inte luras av namnet "allmän plats" och tro att det åsyftar offentlig plats som är ett annat juridiskt begrepp.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Så om de i planen ville behålla en grön yta tillgänglig för allmänheten. Vad skulle de skrivit i detaljplanen då?
 
Claes Sörmland
D Daniel 109 skrev:
Så om de i planen ville behålla en grön yta tillgänglig för allmänheten. Vad skulle de skrivit i detaljplanen då?
Du menar om kommunen vill göra privat mark till allmän. Ja bara att detaljplanera som allmän plats under kommunalt huvudmannaskap och lösa in den privata marken och upplåta den för allmänheten. Kommunen sköter sedan ytan enligt sin skötselplan och garanterar allmänhetens tillgång till god grönyta.

Inför man man allmän plats med enskilt huvudmannaskap så finns ingen garanti för att grannskapet inrättar en GA med grönyteändamål. Men kommunen har rätt att ansöka om det så de kan forcera fram det delvis även om fastighetsägarna är skyddade mot godtyckligt införda GA genom anläggningslagens skrivelser.

Gäller det naturmark så behöver ju dessutom inte kommunen besvära sig så mycket. Allemansrätten ger ju allmänheten tillgång alldeles oavsett detaljplanen. Men detaljplanen kan ju användas för att delvis "konservera marken" även om det är svårare med enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Markägaren kan ju t ex såga ned skogen eller låta fältet slya igen om en GA inte är inrättad för att förvalta den. Även samfällighetsföreningar kan ju hitta på allt möjligt när de väl blir huvudmän för den allmänna platsen. Det är alltså utanför kommunens kontroll. (Nedsågning av träd kan stoppas genom att införa en bestämmelse i planen om att trädfällning omfattas av marklovsplikt. En specialreglering som finns i PBL.)
 
Redigerat:
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Och är den allmänna platsen inte upplåten för grannskapet så har markägaren tillsvidare rätt till pågående användning tills marken löses in. Därmed har den ju minst det värde som den löses in för.
Pågående användning är väl den användning som pågick när planen antogs anno dazumal, inte det som kommer senare.

Att lösa in den blir rimligen billigt. Vad är värdet av 1000 m2 äng eller buskage? 25 tkr?
 
  • Gilla
Daniel 109
  • Laddar…
Claes Sörmland
H HenrikHuslöse skrev:
Pågående användning är väl den användning som pågick när planen antogs anno dazumal, inte det som kommer senare.
Ja i princip och det finns nog ingen möjlighet att utreda detta med säkerhet. Det rimliga är således att anta att används marken som idag så var det så vid den tiden också. Om det inte mot förmodan finns en kring hundraårig text som anger något annat. Blir en fråga för anläggningsförättningen och lantmätaren att kämpa med. Och man får nog ge rimlig ersättning om TS inte ska ägna resten av sitt liv åt att överklaga anläggningsbeslutet. Dessutom osannolikt att grannskapet alls vill ha sådana här tramskonflikter i form av anläggningsförrättningar så det känns som de stora principernas diskussion på BH snarare än ett verkligt scenario.
H HenrikHuslöse skrev:
Att lösa in den blir rimligen billigt. Vad är värdet av 1000 m2 äng eller buskage? 25 tkr?
Beror väl på vad användningen är. Att lösa in mark som används för bostadsändamål ger ju bättre ersättning.
 
Jag har en känsla av att när man lade upp sommarstugeområden på 50–60 talet så la man in sådan mark mellan tomterna och bredvid vägar, ner mot sjöar och liknande. Dessa planerades som allmänplats men ägdes ofta av exploatören. Tanken som jag uppfattar det var att spärra marken som just grönytor. Jag uppfattar det som att det är just en sådan yta som TS köpt.

Men mycket är ju gissningar efter som TS inte vill ge mer information.
 
Claes Sörmland
D Daniel 109 skrev:
Jag har en känsla av att när man lade upp sommarstugeområden på 50–60 talet så la man in sådan mark mellan tomterna och bredvid vägar, ner mot sjöar och liknande. Dessa planerades som allmänplats men ägdes ofta av exploatören. Tanken som jag uppfattar det var att spärra marken som just grönytor. Jag uppfattar det som att det är just en sådan yta som TS köpt.

Men mycket är ju gissningar efter som TS inte vill ge mer information.
Ja mycket är gissningar blir det men vi vet att det inte är ett sommarstugeområde från 50-60-tal. Detaljplanen är en avstyckningsplan så definitionsmässigt måste planen ha tagits mellan 1926 och 1947 när dessa försvann som juridiskt instrument.

TS mark är ju med dina ord "spärrad som grönyta" eftersom TS inte kan bygga på den. Bygglov beviljas inte om kommunen inte helt sonika struntar i planen. Har hänt förr, se granntråden som jag pingade in dig i:

https://www.byggahus.se/forum/threads/detaljplanerad-gata-pa-tomt.504727/#post-5494550
 
Redigerat:
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Ja i princip och det finns nog ingen möjlighet att utreda detta med säkerhet. Det rimliga är således att anta att används marken som idag så var det så vid den tiden också. Om det inte mot förmodan finns en kring hundraårig text som anger något annat.
Du vet att en bild säger mer än en hundraårig text? Jag chansade en gång med att skriva att markanvändningen varit si och så varvid kommunens handläggare tog fram flygfotona de senaste 60 åren. Busted!
 
  • Haha
  • Wow
YuGi och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
H HenrikHuslöse skrev:
Du vet att en bild säger mer än en hundraårig text? Jag chansade en gång med att skriva att markanvändningen varit si och så varvid kommunens handläggare tog fram flygfotona de senaste 60 åren. Busted!
Sant, om det finns sånt underlag så. Här räcker ju inte ens 60 år. Behövs närmare 100-åriga flygfoton...
 
Hur vet du att det inte räcker med ett 60årigt foto?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.