Elpris på väg ner

[Zodde]

Nej vi märkte inget för norsk vattenkraft fyllde nästan alltid våra kablar mot kontinenten.

Lika verklighetsfrånvänd som vanligt…?
Kolla statistiken (vilket vi varit igenom tidigare) så ser du att den inte finns nåt sånt samband.

 

[Daniel 109]

Jo, det är en faktor. Innan Norge byggde sina ledningar söder ut gick exporten via Sverige och mättade ofta våra exportledningar. Så det påverkade absolut.

 

[Martin Lundmark]

Hej
Håller med om att (säsongs)skillnaderna är större.

Men att systemet skulle vara mer instabilt idag undrar jag lite vad du har för belägg att påstå.

Hej Zodde

Det är något komplicerat, och det underlättar om man kan elkraftteknik, men jag skall försöka vara kort.

När jag skrev att ”Jag anar även, att elsystemet är mera instabilt (osäkert) idag.” då avsåg jag det, att sedan avregleringen av elmarknaden 1996 så har ”elproduktionen slimmats”. Den extrakapacitet som tidigare kunde finnas, har av ekonomiska skäl, ”bantats bort”

Det syns tydligast på den effektreserv som då infördes för att klara plötsliga (effekt)bortfall av (större) produktionsanläggningar eller transmissionsledningar. Från början bestod den av att svenska kraftnät betalade för att reservgenerering fanns i beredskap.

Denna reserv har succesivt minskats och består idag snarare av att man betalar för att större laster kan kopplas bort vid effektbortfall samt det samarbete som idag finns genom möjligheten till import/export via de ledningar som vi byggt till andra länder runtomkring.

När det senaste kärnkraftverket (Olkiluoto 3 med 1 600 MW) driftsattes i Finland då låg det på gränsen för det som man beräknar att det nordiska elsystemet klarar av att hantera gällande ett plötsligt effektbortfall.

Till det kommer att vi har ökat (och ersatt) förbindelser i Sverige som tidigare t.ex. var 400 kV friledning med kabel (och HVDC anläggning) som är en mera komplex teknik och har inte samma driftsäkerhet (livslängd).

Dessutom kommer tankarna på att införa en ny elprismodell (så kallad flödesbaserat kapacitetsberäkning) som är tänkt att möjliggöra ett bättre utnyttjande av elnätet, men som mött kritik för att elpriset skulle stiga.

Det finns ett krav att elnätet skall klara av att fel uppstår och ändå fortsätta att leverera.

För att klara att elförsörjningen fortsätter att fungera även om ett fel uppstår i elnätet så kan vi tänka oss att det går fyra identiska, parallella ledningar, mellan två platser. Genom att enbart tillåta att de fyra ledningarna tillsammans överför 75 % av möjlig effektöverföring så kan en av dessa ledningar falla ifrån och fortfarande samma effekt överföras.

Men när detta skett då måste man skyndsamt påverka elsystemet så att belastningen i överföringen minskar så att åter reservkapacitet finns. Alternativt att kunna koppla tillbaka ledningen eller andra åtgärder.

Det finns nu tankar på att bättre nyttja att denna ”överkapacitet” finns i elnäten

Ett sätt att, i vissa fall, öka överföringskapaciteten i ledningar är att införa "dynamisk ledningskapacitet” se här finns ett examensarbete i ämnet. ”Studie över klimatförändringars påverkan på dynamisk ledningskapacitet.” https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1565472/FULLTEXT01.pdf

I den populärvetenskapliga sammanfattningen kan vi bland annat läsa;

”En luftlednings ledningskapacitet bestämmer hur mycket ström som kan överföras i ledningen. Den maximala elektriska strömmen som kan överföras under en tidsperiod benämns som ampacitet. Traditionellt har den maximala ampaciteten hos en ledning bestämts genom en statisk gräns som beräknas utifrån designparameterar och väderantaganden som baserats på ett värsta fall scenario.

Men under många tidsperioder gäller inte värsta fall scenariot och därmed skulle det vara möjligt att utöka ledningskapaciteten. Dynamisk ledningskapacitet använder istället luftledningens termiska egenskaper samt väderdata och därmed kan ampacitetsgränserna bestämmas i realtid. Således är det möjligt att under flera tidsperioder utöka kapacitetsgränserna för luftledningar.”

Kom ihåg att det inte handlar om några hemligheter som tidigare dolts och som nu plockas fram, utan om att man med ingenjörskunskap, sensorer och beräkningsteknik visat att man, ibland, kan öka överföringskapaciteten.

Att göra så, innebär att elsystemet blir mer komplicerat (och i viss mån mer kostsamt) att driva och innebär inte givet, en ökad driftsäkerhet.

I slutsatsen så kan vi bland annat läsa; ”Däremot är den dynamiska ledningskapaciteten ofta högre än den statiska ledningskapaciteten vilket möjliggör en kapacitetshöjning på luftledningen under vissa tidsperioder. Vid flera tillfällen är den dynamiska ledningskapaciteten dubbelt så hög som den statiska ledningskapaciteten men vid ett fåtal tillfällen sjunker den dynamiska ledningskapaciteten där lägsta nivån är omkring 20 % lägre än den statiska ledningskapaciteten.”

 

[Daniel 109]

Ol3 är inte på gränsen för vad elsystemet ska klara. Den är över gränsen. Man har löst det genom att snabbstoppa industri om Ol3 faller ifrån, på så vis kommer man under dimensionerande nivå.

Att det inte finns lika mycket extra kraft att ta till resulterar i att man trycker ner förbrukning med högt pris i stället för att starta fler kraftverk. Det betyder inte att nätet är mindre stabilt. Nätet är stabilt.

 

[Martin Lundmark]

Att det inte finns lika mycket extra kraft att ta till resulterar i att man trycker ner förbrukning med högt pris i stället för att starta fler kraftverk. Det betyder inte att nätet är mindre stabilt. Nätet är stabilt.

Hej Daniel 109

Tack för korrektionen, jag har nu hittat länkar som skriver så (du missade att länka).

Olkiluoto 3 med sina 1 600 MW ligger alltså t.o.m. över vad det nordiska elsystemet normalt klarar.

Jag vidhåller dock att osäkerhetsfaktorerna har ökat, det har blivit en mera komplicerad elkraftförsörjning. Riskerna har ökat att t.ex. plötsliga störningar i generering och transmission innebär allvarligare komplikationer idag än tidigare. Det har rimligen ökat de senaste 30 åren.

Dessutom är samhället mer beroende av elkraftförsörjningen fungerar och elkraftkunskapen i allmänhet snarare minskar än ökar.

 

[Daniel 109]

Måste jag ha referenser när jag påpekar felaktigheter?
Att vi är mer beroende av el stämmer, men det betyder inte att elsystemet är instabilare, möjligen att vi behöver ett stabilare elsystem än förr.

Jag vet inte om jag håller mer om att risken för plötsliga störningar har ökat. Men tekniken har definitivt medfört ökade möjligheter att hantera störningar.

 

[Martin Lundmark]

Måste jag ha referenser när jag påpekar felaktigheter?
Att vi är mer beroende av el stämmer, men det betyder inte att elsystemet är instabilare, möjligen att vi behöver ett stabilare elsystem än förr.

Jag vet inte om jag håller mer om att risken för plötsliga störningar har ökat. Men tekniken har definitivt medfört ökade möjligheter att hantera störningar.

Daniel 109

Ja, du liksom alla andra bör i möjligaste mån ha referenser till det man skriver.

Det jag skrev i mitt inlägg #326 var ”Jag anar även, att elsystemet är mera instabilt (osäkert) idag.”

 

[Daniel 109]

De refererade inte till något, sannolikt är det därför det blev fel. Att du då kräver referenser av mig förstår jag inte riktigt.

 

[Martin Lundmark]

De refererade inte till något, sannolikt är det därför det blev fel. Att du då kräver referenser av mig förstår jag inte riktigt.

Hej Daniel 109

Vid tidpunkten för när Olkiluoto 3 planerades och påbörjades läste jag en artikel om problematiken för det nordiska elnätet att hantera plötsliga bortfall av elkraftgenerering och det kommande Olkiluoto 3 togs då som exempel. Det jag minns av det som stod då (för ett antal kärnkraftverk och kraftledningar sedan), var att det var ett gränsfall.

Det är ju bra att du nu kan ge en bra referens till hur det är idag. Så vi alla även kan läsa mer om frågan för att höja den allmäna elkraftkunskapen och undvika missförstånd. En källhänvisning ger även möjlighet att källgranska det som sägs i källan.

Om vi alla som skriver inlägg här hanterar frågan lika. Att vi ger referenser till det som vi påstår, så skulle kvalitén på inläggen öka och missförstånden minska.

 

[gone_fishing]

Hej Zodde

Både vindkraft och solcellsproduktion har ett säsongsmönster men det är inte likadant.

När jag för ett antal år sedan lade ett stapeldiagram för månadsvis vindkraftsproduktion ovanpå ett stapeldiagram för månadsvis elbehov för mitt hus, så stämde det månadsvis hyfsat bra. Det fattas något vissa månader och är överskott andra månader.

Lägger jag ett stapeldiagram för månadsvis solcellsproduktion ovanpå ett stapeldiagram för månadsvis elbehov för mitt hus, så är kurvorna närmast ”inverterade”. Avvikelsen är då mycket större och skulle skillnaden lagras på något sätt så handlar det om större volymer och betydligt längre tider.

Elnätet har i sig ingen lagringsförmåga (trots att en del verkar tro det) utan den effekt (och energi) som fattas måste tillföras på något sätt. Oberoende om vi till exempel försöker lagra i vätgas eller batterier så innebär det utrustning och en kostnad.

Väljer vi att reglera upp/ned annan produktion, så behövs rimligen även då det tillföras mer utrustning om säsongsmönstrets variationer ökar genom ökad inblandning av vindkraft och solceller i elproduktionen.

Jag håller med om att skillnaderna är större idag.

Jag anar även, att elsystemet är mera instabilt (osäkert) idag.

Inget problem med regleringen, det är bara att elda fossilt!

 

[gone_fishing]

Hej Zodde

Det är något komplicerat, och det underlättar om man kan elkraftteknik, men jag skall försöka vara kort.

När jag skrev att ”Jag anar även, att elsystemet är mera instabilt (osäkert) idag.” då avsåg jag det, att sedan avregleringen av elmarknaden 1996 så har ”elproduktionen slimmats”. Den extrakapacitet som tidigare kunde finnas, har av ekonomiska skäl, ”bantats bort”

Det syns tydligast på den effektreserv som då infördes för att klara plötsliga (effekt)bortfall av (större) produktionsanläggningar eller transmissionsledningar. Från början bestod den av att svenska kraftnät betalade för att reservgenerering fanns i beredskap.

Denna reserv har succesivt minskats och består idag snarare av att man betalar för att större laster kan kopplas bort vid effektbortfall samt det samarbete som idag finns genom möjligheten till import/export via de ledningar som vi byggt till andra länder runtomkring.

När det senaste kärnkraftverket (Olkiluoto 3 med 1 600 MW) driftsattes i Finland då låg det på gränsen för det som man beräknar att det nordiska elsystemet klarar av att hantera gällande ett plötsligt effektbortfall.

Till det kommer att vi har ökat (och ersatt) förbindelser i Sverige som tidigare t.ex. var 400 kV friledning med kabel (och HVDC anläggning) som är en mera komplex teknik och har inte samma driftsäkerhet (livslängd).

Dessutom kommer tankarna på att införa en ny elprismodell (så kallad flödesbaserat kapacitetsberäkning) som är tänkt att möjliggöra ett bättre utnyttjande av elnätet, men som mött kritik för att elpriset skulle stiga.

Det finns ett krav att elnätet skall klara av att fel uppstår och ändå fortsätta att leverera.

För att klara att elförsörjningen fortsätter att fungera även om ett fel uppstår i elnätet så kan vi tänka oss att det går fyra identiska, parallella ledningar, mellan två platser. Genom att enbart tillåta att de fyra ledningarna tillsammans överför 75 % av möjlig effektöverföring så kan en av dessa ledningar falla ifrån och fortfarande samma effekt överföras.

Men när detta skett då måste man skyndsamt påverka elsystemet så att belastningen i överföringen minskar så att åter reservkapacitet finns. Alternativt att kunna koppla tillbaka ledningen eller andra åtgärder.

Det finns nu tankar på att bättre nyttja att denna ”överkapacitet” finns i elnäten

Ett sätt att, i vissa fall, öka överföringskapaciteten i ledningar är att införa "dynamisk ledningskapacitet” se här finns ett examensarbete i ämnet. ”Studie över klimatförändringars påverkan på dynamisk ledningskapacitet.” [länk]

I den populärvetenskapliga sammanfattningen kan vi bland annat läsa;

”En luftlednings ledningskapacitet bestämmer hur mycket ström som kan överföras i ledningen. Den maximala elektriska strömmen som kan överföras under en tidsperiod benämns som ampacitet. Traditionellt har den maximala ampaciteten hos en ledning bestämts genom en statisk gräns som beräknas utifrån designparameterar och väderantaganden som baserats på ett värsta fall scenario.

Men under många tidsperioder gäller inte värsta fall scenariot och därmed skulle det vara möjligt att utöka ledningskapaciteten. Dynamisk ledningskapacitet använder istället luftledningens termiska egenskaper samt väderdata och därmed kan ampacitetsgränserna bestämmas i realtid. Således är det möjligt att under flera tidsperioder utöka kapacitetsgränserna för luftledningar.”

Kom ihåg att det inte handlar om några hemligheter som tidigare dolts och som nu plockas fram, utan om att man med ingenjörskunskap, sensorer och beräkningsteknik visat att man, ibland, kan öka överföringskapaciteten.

Att göra så, innebär att elsystemet blir mer komplicerat (och i viss mån mer kostsamt) att driva och innebär inte givet, en ökad driftsäkerhet.

I slutsatsen så kan vi bland annat läsa; ”Däremot är den dynamiska ledningskapaciteten ofta högre än den statiska ledningskapaciteten vilket möjliggör en kapacitetshöjning på luftledningen under vissa tidsperioder. Vid flera tillfällen är den dynamiska ledningskapaciteten dubbelt så hög som den statiska ledningskapaciteten men vid ett fåtal tillfällen sjunker den dynamiska ledningskapaciteten där lägsta nivån är omkring 20 % lägre än den statiska ledningskapaciteten.”

Ungefär som att köra fortare när det är halt och fordonet har ESP som blinkar hela tiden. Det går oftast bra men när det går åt h-vete så gör det de med besked.

 

[Martin Lundmark]

Ungefär som att köra fortare när det är halt och fordonet har ESP som blinkar hela tiden. Det går oftast bra men när det går åt h-vete så gör det de med besked.

Hej OMathson

När Audi quattro kom till rally-världen så innebar det inte att avåkningarna försvann.

Fyrhjulsdriften innebar en mängd fördelar för en rallybil, föraren kunde nu klara av att köra fortare men han måste ändå lära sig att förstå, de begränsningar som fortfarande fanns och att oförutsedda (överraskande) händelser alltid kan inträffa.

Men även själva tekniken i Audi quattro måste fungera och inte drabbas av störningar för att föraren skall kunna köra fortare.

Vårt elkraftsystem har blivit alltmer komplext och består av en mängd olika enheter som behöver fungera tillsammans. Men olika kraftslag har olika möjlighet att generera elkraft utan att vara inkopplade till elnätet, till andra elkraftkällor eller behov av kommunikation.

Läs här om ö-drift, på sidan 32 om ”Principen för turbinreglersystem i värmekraftsaggregat”

”Frekvensreglering i det nordiska kraftsystemet” https://www.svk.se/siteassets/5.jobba-har/dokument-exjobb/2007_frekvensreglering.pdf

Kort om några skillnader;

Den ursprungliga vattenkraften är byggd på ett sådant sätt att den kan styra sin frekvens och sin effektproduktion genom sin anslutning till elnätet den behöver ingen extra kommunikationslänk med andra elproducenter och klarar även av ö-drift.

En vindkraftpark, behöver normalt ingen extra kommunikationslänk med andra elproducenter för att kunna producera elkraft (däremot behövs kommunikationslänk för fjärrstyrning) men vindkraftparken kan inte gå i ö-drift.

En HVDC-överföring behöver en fungerande kommunikationslänk för att fungera, det behöver däremot inte en 400 kV transmissionsledning.

När elkraftsystemet utvecklas så blir det mer komplicerat. Oförutsedda (överraskande) händelser kan alltid inträffa och ett mer komplicerat system riskerar att fler saker kan inträffa.

 

[krfsm]

Hej Daniel 109

Vid tidpunkten för när Olkiluoto 3 planerades och påbörjades läste jag en artikel om problematiken för det nordiska elnätet att hantera plötsliga bortfall av elkraftgenerering och det kommande Olkiluoto 3 togs då som exempel. Det jag minns av det som stod då (för ett antal kärnkraftverk och kraftledningar sedan), var att det var ett gränsfall.

Det är ju bra att du nu kan ge en bra referens till hur det är idag. Så vi alla även kan läsa mer om frågan för att höja den allmäna elkraftkunskapen och undvika missförstånd. En källhänvisning ger även möjlighet att källgranska det som sägs i källan.

Om vi alla som skriver inlägg här hanterar frågan lika. Att vi ger referenser till det som vi påstår, så skulle kvalitén på inläggen öka och missförstånden minska.

OL3 är större än vad som enkelt kan hanteras i elsystemet i Finland, så man har gjort ett par specialgrepp.

• En bunt industrier (dvs de som är konsumenterna av elen från OL3) drar ner sin effekt praktiskt taget omgående (0,2 sekunder).
• När OL3 kör på mer än 1000 MW effekt så är överföringen SE1->FI begränsad till 1200 MW. Dvs man har 300 MW i reserv från Sverige för att kunna ersätta OL3. (Här skulle alltså Aurora Line göra nytta.)

 

[Martin Lundmark]

OL3 är större än vad som enkelt kan hanteras i elsystemet i Finland, så man har gjort ett par specialgrepp.

• En bunt industrier (dvs de som är konsumenterna av elen från OL3) drar ner sin effekt praktiskt taget omgående (0,2 sekunder).
• När OL3 kör på mer än 1000 MW effekt så är överföringen SE1->FI begränsad till 1200 MW. Dvs man har 300 MW i reserv från Sverige för att kunna ersätta OL3. (Här skulle alltså Aurora Line göra nytta.)

Hej krfsm

Tack för att du hjälper till att tydliggöra det som inte blev korrekt, inklusive länkar till källor.

 

[gone_fishing]

Nu är el gratis i Sverige och Finland, förvisso plus nät och skatter.