12 742 läst · 31 svar
13k läst
31 svar
Ramverkstakstol till garage
Sida 1 av 3
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Hej!
Vi ska bygga ett dubbelgarage, 6*8,4 m. Det skulle vara mycket bra med en loftvåning på detta. Jag har tänkt mig en takvinkel på ca 30 grader (samma som huset). Nu till frågan. Det kommer nog att bli ramverkstakstolar, men frågan är hur högt upp man kan skjuta hanbjälken. Eller kan man till och med ta bort den? Utan den får vi lite drygt 2 m till nock. Perfekt. Med hanbjälken blir det betydligt lägre. Det vore trevligt att kunna gå upprätt där uppe.
MVH
Ludvig Haraldsson
Vi ska bygga ett dubbelgarage, 6*8,4 m. Det skulle vara mycket bra med en loftvåning på detta. Jag har tänkt mig en takvinkel på ca 30 grader (samma som huset). Nu till frågan. Det kommer nog att bli ramverkstakstolar, men frågan är hur högt upp man kan skjuta hanbjälken. Eller kan man till och med ta bort den? Utan den får vi lite drygt 2 m till nock. Perfekt. Med hanbjälken blir det betydligt lägre. Det vore trevligt att kunna gå upprätt där uppe.
MVH
Ludvig Haraldsson
Javisst kan du utesluta hanbjälken under förutsättning att du lägger in en nockbalk från gavel till gavel som tar lasten och stabiliteten i taknocken.
Hanbjälkens funktion är att göra 'sadeln' statistiskt bestämd, dvs. triangelverkan. Någon annan funktion har den egentligen inte, även om många takstolar har en större lutning och därmed kan hanbjälken utnyttjas som bjälklag för en kallvind med förvaring.
Lägger du in en nockbalk fungerar högbenen som 'bjälklag' från takfot till nockbalk och då handlar det om fritt upplagda 2-stödsbalkar. Därmed kan du även utesluta den vertikala pinnen i 'ramverkaren' ner till underramen/bjälklaget. Du kan oxå fritt disponera våningen under, där annars 'ramverkaren' kräver ett mittstöd som högst får vara 25 cm excentriskt för att dimensionerna i Takstolshandboken ska gälla. Bjälklaget blir då oxå ett rent bjälklag även om det samtidigt ska fylla funktionen att dra samman ytterväggarna mot det utåtriktade tryck som högbenen utöver på dem vid takfoten.
Som du kanske förstår kommer nockbalken i detta fall att behöva ta halva taklasten och det kräver sin dimension. Du får därför inte så högt fritt under den som du tror. Det är höjden, inte tjockleken, som till större delen är av betydelse för bärigheten. Vill du ha lägsta möjliga profilhöjd får du räkna med en stålbalk i I-form och helst med högbenen anslutande till livet. Då kan du komma upp i höjd till nästan u.k. högben.
Därför kanske du ska fundera på lite brantare taklutning om det går.
__________________
Byggaren
Hanbjälkens funktion är att göra 'sadeln' statistiskt bestämd, dvs. triangelverkan. Någon annan funktion har den egentligen inte, även om många takstolar har en större lutning och därmed kan hanbjälken utnyttjas som bjälklag för en kallvind med förvaring.
Lägger du in en nockbalk fungerar högbenen som 'bjälklag' från takfot till nockbalk och då handlar det om fritt upplagda 2-stödsbalkar. Därmed kan du även utesluta den vertikala pinnen i 'ramverkaren' ner till underramen/bjälklaget. Du kan oxå fritt disponera våningen under, där annars 'ramverkaren' kräver ett mittstöd som högst får vara 25 cm excentriskt för att dimensionerna i Takstolshandboken ska gälla. Bjälklaget blir då oxå ett rent bjälklag även om det samtidigt ska fylla funktionen att dra samman ytterväggarna mot det utåtriktade tryck som högbenen utöver på dem vid takfoten.
Som du kanske förstår kommer nockbalken i detta fall att behöva ta halva taklasten och det kräver sin dimension. Du får därför inte så högt fritt under den som du tror. Det är höjden, inte tjockleken, som till större delen är av betydelse för bärigheten. Vill du ha lägsta möjliga profilhöjd får du räkna med en stålbalk i I-form och helst med högbenen anslutande till livet. Då kan du komma upp i höjd till nästan u.k. högben.
Därför kanske du ska fundera på lite brantare taklutning om det går.
__________________
Byggaren
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Hej!
Tackar för svaret. Det gav nya ideér. Jag måste nog kolla med något företag som tillverkar takstolar. Jag tror faktiskt att jag klarar mig med 32 graders takvinkel, och då ser man nog ingen skillnad mot huset. Jag har räknat med en under arm som är ca 7,4 m bred (sticker ut 0,5 m på varje sida som takutskjut). Men som sagt, det rör sig om en ganska ovetenskaplig beräkning.
En I-balk av stå låter intressant. Du råkar inte ha någon bild/skiss på hur detta skulle kunna se ut? Låter kanske lite dyrt och krångligt. Den lär väl väga bly... På sina sätt borde det väl nästan vara enklare att bygga på detta sätt. Två pelare och en nockbalk.
MVH
Ludvig Haraldsson, Umeå
Tackar för svaret. Det gav nya ideér. Jag måste nog kolla med något företag som tillverkar takstolar. Jag tror faktiskt att jag klarar mig med 32 graders takvinkel, och då ser man nog ingen skillnad mot huset. Jag har räknat med en under arm som är ca 7,4 m bred (sticker ut 0,5 m på varje sida som takutskjut). Men som sagt, det rör sig om en ganska ovetenskaplig beräkning.
En I-balk av stå låter intressant. Du råkar inte ha någon bild/skiss på hur detta skulle kunna se ut? Låter kanske lite dyrt och krångligt. Den lär väl väga bly... På sina sätt borde det väl nästan vara enklare att bygga på detta sätt. Två pelare och en nockbalk.
MVH
Ludvig Haraldsson, Umeå
Ludvig haraldsson skrev:Hej!
Tackar för svaret. Det gav nya ideér. Jag måste nog kolla med något företag som tillverkar takstolar. Jag tror faktiskt att jag klarar mig med 32 graders takvinkel, och då ser man nog ingen skillnad mot huset. Jag har räknat med en under arm som är ca 7,4 m bred (sticker ut 0,5 m på varje sida som takutskjut). Men som sagt, det rör sig om en ganska ovetenskaplig beräkning.
En I-balk av stå låter intressant. Du råkar inte ha någon bild/skiss på hur detta skulle kunna se ut? Låter kanske lite dyrt och krångligt. Den lär väl väga bly... På sina sätt borde det väl nästan vara enklare att bygga på detta sätt. Två pelare och en nockbalk.
MVH
Ludvig Haraldsson, Umeå
Måttet på spännvidden (spv) räknas från insida vägg + 5 cm in på båda väggarna, alltså invändigt rumsmått + 10 cm.
Det enda du behöver tänka på är att till livet i I-balken svetsa plattjärn med samma avstånd som högbenen blir i tjocklek, så att du kan dra genomgående bult genom dem och högbenen eftersom det är betydligt svårare att ordna upplag på den undre flänsen. Då får du haka ur i i högbenens ovankant för den övre flänsen och lägga en bräda på I-balkens övre fläns som fäste för nockbrädan till takteglet.
Tyvärr har jag ingen bild på hur det ska se ut, men jag tror du förstår hur det ska se ut.
_______________
Byggaren
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Hej!
Tackar igen för ett snabbt och ideéväckande svar. Hoppas att jag förstod rätt. Ritade upp en snabb skiss. Jag trodde först att man lägger upp reglarna på I-balken, men så är alltså inte fallet?
Vill också understryka att jag naturligtvis tänker låta någon konstruktör räkna på alltihop, men det är bra att veta hur man kan bygga redan när man ritar och planerar.
MVH
Ludvig H
Tackar igen för ett snabbt och ideéväckande svar. Hoppas att jag förstod rätt. Ritade upp en snabb skiss. Jag trodde först att man lägger upp reglarna på I-balken, men så är alltså inte fallet?
Vill också understryka att jag naturligtvis tänker låta någon konstruktör räkna på alltihop, men det är bra att veta hur man kan bygga redan när man ritar och planerar.
MVH
Ludvig H
Ska försöka svara dig innan bredbandet lägger av igen.
Det är alldeles rätt uppfattat.
Men balken du ritat verkar vara en HE av något slag. Skulle tro du klarar dig med en INP eller IPE. Den har smalare flänsar, väger mindre och kostar mindre. Prova att leta på en skrot efter balk när du ska till.
Sen skulle jag rekommendera dig att låta högbenen 'träffa samman' i överkant över övre flänsen så att du har något att fästa brädan i som nockplankan ska vila på. Du behöver inte låta dem gå ända upp till spets, men så mycket som brädan blir tjock till. Säg 35 mm.
______________
Byggaren
Det är alldeles rätt uppfattat.
Men balken du ritat verkar vara en HE av något slag. Skulle tro du klarar dig med en INP eller IPE. Den har smalare flänsar, väger mindre och kostar mindre. Prova att leta på en skrot efter balk när du ska till.
Sen skulle jag rekommendera dig att låta högbenen 'träffa samman' i överkant över övre flänsen så att du har något att fästa brädan i som nockplankan ska vila på. Du behöver inte låta dem gå ända upp till spets, men så mycket som brädan blir tjock till. Säg 35 mm.
______________
Byggaren
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Hej, igen!
Detta låter hur bra som helst. Genom denna konstruktion kan man ju helt bygga bort nockbalken, med mycket luft till nocken som resultat.
Bara en fråga till, hoppas du orkar...
Du skrev något om att högbenen bör fästas direkt i väggarna. Vägg, nock-balk,vägg. Kan man blanda nocklösningen och ramverkslösningen så att man monterar en nock-balk av stål, tar bort hanbjälken, men behåller resten av ramverket? Hoppas att du förstår vad jag menar...Jag skulle vilja göra triangeln större för att få takutskjuten identiska med huset, samt även större övervåning på garaget.
Tackar ännu en gång för goda ideér...
MVH
Ludvig H
Detta låter hur bra som helst. Genom denna konstruktion kan man ju helt bygga bort nockbalken, med mycket luft till nocken som resultat.
Bara en fråga till, hoppas du orkar...
Du skrev något om att högbenen bör fästas direkt i väggarna. Vägg, nock-balk,vägg. Kan man blanda nocklösningen och ramverkslösningen så att man monterar en nock-balk av stål, tar bort hanbjälken, men behåller resten av ramverket? Hoppas att du förstår vad jag menar...Jag skulle vilja göra triangeln större för att få takutskjuten identiska med huset, samt även större övervåning på garaget.
Tackar ännu en gång för goda ideér...
MVH
Ludvig H
Med nockbalk behöver du inte bry dig om ramverket alls. Två högben, ett på var sida om nockbalken, fästes direkt i takfoten till yttervägg. Ingen hanbjälke behövs. Till skillnad från en ramverkare får du inga utåtriktade krafter vid takfoten från högbenen. Däremot får du inåtriktade tryckkrafter från dem. Ordnar du ett bjälklag för att ta hand om belastningen på golvet, så klarar det oxå av att hålla isär ytterväggarna för högbenens tryck inåt i rummet. För jag antar att du ska nyttja rymden till en vindsvåning s.a.s.? Eller ska du ha öppet upp till nock från garagegolvet?
________________
Byggaren
________________
Byggaren
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Hej!
Jo, jag ska göra en övervåning. Det jag menade i det förra mailet var följande: kan man göra en nockbalkskonstruktion men lägga golvbjälklaget uppe på sidoväggarna för att kunna skjuta ut högbenen en halv meter utanför väggarna på varje sida. Jag kan inte riktigt byggspråket. Du får ursäkta. Jag bifogar en liten skiss igen... Vinsten med detta skulle vara att takutskjuten blir identiska med huset, och att man samtidigt vinner lite när det kommer till taklutningen.
Visst blir högbenen ganska tjocka om man ska bygga med nockbalk? Ramverkstakstolarna i huset består av 220 reglar, men då är ju spännvidden några meter längre också.
MVH
Ludvig H
Jo, jag ska göra en övervåning. Det jag menade i det förra mailet var följande: kan man göra en nockbalkskonstruktion men lägga golvbjälklaget uppe på sidoväggarna för att kunna skjuta ut högbenen en halv meter utanför väggarna på varje sida. Jag kan inte riktigt byggspråket. Du får ursäkta. Jag bifogar en liten skiss igen... Vinsten med detta skulle vara att takutskjuten blir identiska med huset, och att man samtidigt vinner lite när det kommer till taklutningen.
Visst blir högbenen ganska tjocka om man ska bygga med nockbalk? Ramverkstakstolarna i huset består av 220 reglar, men då är ju spännvidden några meter längre också.
MVH
Ludvig H
Går alldeles utmärkt att göra som skissen visar.
Och högbenens höjd (tjocklek) är oberoende av nockbalkskonstruktionen. Den hänger mer samman med vilken last de ska ta + möjligt till att stoppa i isolering. Glöm då inte att ha luftspalt (minst 25 mm) mellan isolering och insida yttertakspanel.
________________
Byggaren
Och högbenens höjd (tjocklek) är oberoende av nockbalkskonstruktionen. Den hänger mer samman med vilken last de ska ta + möjligt till att stoppa i isolering. Glöm då inte att ha luftspalt (minst 25 mm) mellan isolering och insida yttertakspanel.
________________
Byggaren
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Japp, då kommer vi att lyckas få en övervåning. Det känns ju bra. Visst, taket måste kunna ta lite last eftersom vi kommer att använda tegelpannor, samt pga att vi bor i snöiga norrland. Jag kommer nog att ta i när det gäller dimensionerna. Förmodligen blir det kallförråd uppe, men man vet ju aldrig, rätt vad det är behöver man ett rum till. Bara att lägga in isolering.
Nu återgår jag till ritbordet.
Tack för bra info!
Ludvig H
Nu återgår jag till ritbordet.
Tack för bra info!
Ludvig H
Hej
Jag hoppas att ni inte misstycker att jag hakar på den här tråden eftersom jag har liknande bekymmer med mitt garage.
Garaget jag planerar och fått byggnadslov till blir 7500X6300 mm i yttermått med taklutningen 38 grader, jag har ritat upp ramverkstakstolar med hjälp av programmet som följer med Takstolsboken. Takstolarna kräver ett stöd under underarmen och det tänker jag lösa med en stålbalk och här kommer problemet. Vad jag behöver veta är vilken typ av balk som är lämplig, dimensioner på den och hur upplagen för den skall se ut.
Hälningar
Bengt Norell
Jag hoppas att ni inte misstycker att jag hakar på den här tråden eftersom jag har liknande bekymmer med mitt garage.
Garaget jag planerar och fått byggnadslov till blir 7500X6300 mm i yttermått med taklutningen 38 grader, jag har ritat upp ramverkstakstolar med hjälp av programmet som följer med Takstolsboken. Takstolarna kräver ett stöd under underarmen och det tänker jag lösa med en stålbalk och här kommer problemet. Vad jag behöver veta är vilken typ av balk som är lämplig, dimensioner på den och hur upplagen för den skall se ut.
Hälningar
Bengt Norell
Exakt vilken profildimension du behöver är beroende av spännvidden. Det kan handla om en IPE (bäst, parallella innerflänsar) eller INP (sämre, lutande innerflänsar) eller någon typ av HE-balk (HE-A, HE-B eller HE-M med parallella innerflänsar). Du bör sikta på en balk som har jämnhöjd med underramens tjocklek. Använder du t.ex. 45x220 bjälkar passar en IPE 220 bäst (220 mm hög) eller en HE220A (210 mm hög) eller en HE220B (220 mm hög). Då har du möjlighet att bygga in den i bjälklaget och få en slät undersida. Bjälkarna i det fallet ska då stickas in i balken till livet och vila på undre flänsens insida, men eftersom det inte bara handlar om böjpåkänning från lasten på bjälklaget utan även om dragkraft från högbenen, får du svetsa fast plattjärn i livet och dra genomgående bult genom bjälkändarna för att ta hand om dragkrafterna.
Av de nämnda profilerna är IPE-balken den som väger minst och därför kostar minst.
Lägger du balken helt fritt under underramen spelar höjden kanske mindre roll (inkräktar på gå- och ståhöjden i våningen under)?
Stålbalken kan med fördel läggas upp på en kvadratisk stålprofil typ KKR, VKR eller RHS, så slipper du problem med att förankra den till trä och ta hänsyn till tryckutbredning i virket. Du kan oxå, beroende på hur de ska belasta undergrunden, välja att göra skarven mellan balk och pelare momentstyv och även minska pelarens dimension genom fast inspänning i underlaget.
_________________
Byggaren
Av de nämnda profilerna är IPE-balken den som väger minst och därför kostar minst.
Lägger du balken helt fritt under underramen spelar höjden kanske mindre roll (inkräktar på gå- och ståhöjden i våningen under)?
Stålbalken kan med fördel läggas upp på en kvadratisk stålprofil typ KKR, VKR eller RHS, så slipper du problem med att förankra den till trä och ta hänsyn till tryckutbredning i virket. Du kan oxå, beroende på hur de ska belasta undergrunden, välja att göra skarven mellan balk och pelare momentstyv och även minska pelarens dimension genom fast inspänning i underlaget.
_________________
Byggaren
Medlem
· västerbotten
· 27 inlägg
Ja, den här tråden blir bara bättre och bättre. Ett takstolsföretag i kalix har ritat en ramverkstakstol till mig där den invändiga höjden blir 2050 mm och vinkeln 34 grader (bredden undertill = 7,4 m). De ska rita om stolen lite, så takvinkeln blir nog runt 32 grader med bibehållna innermått. Det är jag riktigt nöjd med. Jag har inte uteslutit att bygga med nockbalk i stål än. Vi får se. Fördelen med detta skulle vara att det blir lätt att göra takstolarna själv. Ramverkstakstolar har jag inte tänkt ställa mig och spika.
Det låter intressant med en balk för att bära upp övervåningen, man slipper ju en bärande vägg mellan bilarna. Om jag bygger på detta sätt blir det nog att lägga balken undertill. Det låter som en fin lösning att bygga in den, men då måste man ju både ta fram svetsen och såga isär de fina takstolarna - om jag förstått det hela rätt.
En fråga bara. Blir det några förluster isoleringsmässigt? Med inbyggda balkar alltså. Jag funderade på detta när vi diskuterade Nockbalken också. Borde det inte bli förluster kring balkarna. Kanske om man bygger in pelarna i väggarna också? Är det försumbart? Pelarna skulle väl i och för sig kunna stå innanför ytterväggarna också...
MVH
Ludvig H
Det låter intressant med en balk för att bära upp övervåningen, man slipper ju en bärande vägg mellan bilarna. Om jag bygger på detta sätt blir det nog att lägga balken undertill. Det låter som en fin lösning att bygga in den, men då måste man ju både ta fram svetsen och såga isär de fina takstolarna - om jag förstått det hela rätt.
En fråga bara. Blir det några förluster isoleringsmässigt? Med inbyggda balkar alltså. Jag funderade på detta när vi diskuterade Nockbalken också. Borde det inte bli förluster kring balkarna. Kanske om man bygger in pelarna i väggarna också? Är det försumbart? Pelarna skulle väl i och för sig kunna stå innanför ytterväggarna också...
MVH
Ludvig H
Det är klart att får du hopsnickrade ramverkstakstolar, så är de statiskt bestämda över tre upplag inkl. mittstödet. Att då såga isär underramen innebär att den inte hänger ihop om du inte skarvar in ändarna till balken i bjäklaget och drar bult genom så att underramen kan fortsätta ta dragkrafter. Däremot har det ingen större betydelse för nedböjning till följd av last på bjälklaget/underramen så länge ändarna ligger upplagda på undre flänsens insida så att de inte kan 'halka av'.
Beroende på hur balkarna byggs in kan det bli en del energiförluster.
Stål är ingen värmeisolering precis. Tvärtom. Det leder värme ganska lätt vilket går att få en uppfattning om genom att lägga handen på materialet. Känns det kallt, leder det värme lätt. Eller rättare sagt: det tar åt sig värmen från handen. Känns materialet varmt, t.ex. på trä, beror det på att materialet reflekterar värmen från handen. I det sista fallet isolerande egenskaper.
Läggs stål mot den kalla ytan (ytterst) i nock och isoleringen innanför, blir det lite sämre resultat än om stålet ligger innanför isoleringsskiktet. Skillnaden är dock försumbar. Det som blir bekymret är att pelarna av stål oxå leder ner kyla i vägg och underliggande del. Så antingen hela stålkonstruktionen utanför isoleringen eller innanför. Inte både ock. Ligger nockbalken längst upp mot utsidan kan du sätta en regel under balken och isolera insidan. Taket kommer då inte att gå upp i spets i nock på insidan, men det är egentligen en fördel eftersom varm luft annars står och ansamlas och snurrar under spetsen och inte kommer rummet till del. Med en bit plant tak längst upp är det lättare att sätta skjuts på volymen och trycka ner värmen.
Beaktas rostbenägenheten (efter som det blir en dold konstruktion) är dock en helt friliggande balk lättare att kontrollera och ventilera. Stål som bärande konstruktion bör dock byggas in av hänsyn till brand. Värme sätter ned hållfastheten och redan vid cirka 620 grader plus har det mesta av bärigheten hos stålet försvunnet.
______________________
Byggaren
Beroende på hur balkarna byggs in kan det bli en del energiförluster.
Stål är ingen värmeisolering precis. Tvärtom. Det leder värme ganska lätt vilket går att få en uppfattning om genom att lägga handen på materialet. Känns det kallt, leder det värme lätt. Eller rättare sagt: det tar åt sig värmen från handen. Känns materialet varmt, t.ex. på trä, beror det på att materialet reflekterar värmen från handen. I det sista fallet isolerande egenskaper.
Läggs stål mot den kalla ytan (ytterst) i nock och isoleringen innanför, blir det lite sämre resultat än om stålet ligger innanför isoleringsskiktet. Skillnaden är dock försumbar. Det som blir bekymret är att pelarna av stål oxå leder ner kyla i vägg och underliggande del. Så antingen hela stålkonstruktionen utanför isoleringen eller innanför. Inte både ock. Ligger nockbalken längst upp mot utsidan kan du sätta en regel under balken och isolera insidan. Taket kommer då inte att gå upp i spets i nock på insidan, men det är egentligen en fördel eftersom varm luft annars står och ansamlas och snurrar under spetsen och inte kommer rummet till del. Med en bit plant tak längst upp är det lättare att sätta skjuts på volymen och trycka ner värmen.
Beaktas rostbenägenheten (efter som det blir en dold konstruktion) är dock en helt friliggande balk lättare att kontrollera och ventilera. Stål som bärande konstruktion bör dock byggas in av hänsyn till brand. Värme sätter ned hållfastheten och redan vid cirka 620 grader plus har det mesta av bärigheten hos stålet försvunnet.
______________________
Byggaren