Claes Sörmland
D Daniel 109 skrev:
Nej, har det med saken att göra? Om du kallar det park eller natur kvittar. Syftet var sannolikt att ha en grön yta, något som det redan var. Är den då inte inrättad?
Enligt PBL så inrättas den när markägaren upplåter den för gemensamt nyttjande (i och med att enskilt huvudmannaskap råder). Huvudmetoden för detta är genom en anläggningsförrättning där markägaren får ersättning för intrånget. Före PBL var det olika versioner av byggnadsstadgan som reglerade detta. Där fanns regler för hur grannskapet kunde lösa in marken från markägaren för visst gemensamt nyttjande. Sen kom anläggningslagen där i början av 70-talet och blev den nya huvudlösningen som integrerades med PBL när den kom på 80-talet.

Syftet var med all sannolikhet inte att ha en grön yta utan att möjliggöra för ledningsdragning framgent. Avstyckningsplaner användes där man inte ville ha kommunalt förvaltade stadsparker och liknande.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Natur fanns som sagt inte som planbegrepp när planen infördes. Det är ett modernt koncept. PBL?
Men planen är ju enligt PBL?

Eller jag rättar mig själv, det var visst planändringen som var enligt PBL.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
N Noell skrev:
Men planen är ju enligt PBL?
Beror på vad du menar. Det är en gammal avstyckningsplan som har lagkraft via dagens PBL.

Det finns helt enkelt ingen "natur" i denna plan.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det finns helt enkelt ingen "natur" i denna plan.
Nej inte i bemärkelsen att ordet natur (annat än Rn) förekommer som planbestämmelse innan PBL. Men det har ju att göra med att allmänna platser inte hade samma krav på precisering i BL. I "Allmän plats park eller plantering" ingick det som i PBL preciserades till huvudkategorierna Park, Natur och Skydd, och som i sin tur kunde få ytterligare preciseringar tex lekplats. Det finns ju mängder av framför allt byggnadsplaner enligt BL där mark som idag skulle planlagts som natur är utlagt som "park eller plantering", utan att för den sakens skull vara avsedda att innehålla någon som helst form av anlagd park.
 
  • Gilla
Daniel 109 och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
N Noell skrev:
Nej inte i bemärkelsen att ordet natur (annat än Rn) förekommer som planbestämmelse innan PBL. Men det har ju att göra med att allmänna platser inte hade samma krav på precisering i BL. I "Allmän plats park eller plantering" ingick det som i PBL preciserades till huvudkategorierna Park, Natur och Skydd, och som i sin tur kunde få ytterligare preciseringar tex lekplats. Det finns ju mängder av framför allt byggnadsplaner enligt BL där mark som idag skulle planlagts som natur är utlagt som "park eller plantering", utan att för den sakens skull vara avsedda att innehålla någon som helst form av anlagd park.
Håller med och därför ska denna avstyckningsplan med all sannolikhet läsas som att det handlar om att reservera mark så att grannskapet kunde lösa in marken för framtida gemensamma ledningar. Men nu spekulerar vi igen, vi har ju inte ens sett TS gamla avstyckningsplan. Hopplöst att tolka planer man inte har sett.

Sen kan vi räkna med att regleringen "park eller plantering" åsyftade just mark som man tänkte sig skulle kunna skötas gemensamt. Alltså att möjliggöra just samfällda skötselåtgärder ingick i syftet. Om planförfattaren istället tänkte sig att marken skulle slya igen och utvecklas naturligt så planlade man den knappast.
 
Igen slyning är i allmänhet inget man önskar sig. Men om man vill behålla natur så planlade man marken som gemensamhetplats, park.
Jag vet ställen där det är tämligen stora arealer som är planlagda så.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Sen kan vi räkna med att regleringen "park eller plantering" åsyftade just mark som man tänkte sig skulle kunna skötas gemensamt. Alltså att möjliggöra just samfällda skötselåtgärder ingick i syftet. Om planförfattaren istället tänkte sig att marken skulle slya igen och utvecklas naturligt så planlade man den knappast.
Nja. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara någon annan skötsel som avses än den som en fastighetsägare för icke planlagd skog bedriver.

Skötselfrågan var givetvis en stor del av syftet, bland annat med tanke på §113 BL. Men det finns ju också fler skäl att planlägga natur (med planbestämmelse natur eller park beroende på tidpunkt) än skötselfrågan.
 
Claes Sörmland
N Noell skrev:
Nja. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara någon annan skötsel som avses än den som en fastighetsägare för icke planlagd skog bedriver.
Nja, skötsel av skog är ju omfattande och kräver regelbundna insatser. Före 1950 var det dessutom ännu mer skötsel p g a hur skogsbruket såg ut. Efter det så växer ju det moderna skogsbruket fram och det blir mer rationellt med enstaka större skötselåtgärder ("kalhuggning", blädning och gallring).

Det är en sentida idé att det finns "natur" som sköter sig självt. Endast vi moderna stadsmänniskor hittar på sånt, inte folk för snart 100 år sedan med rötterna i det agrara Sverige.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
D Daniel 109 skrev:
Igen slyning är i allmänhet inget man önskar sig. Men om man vill behålla natur så planlade man marken som gemensamhetplats, park.
Jag vet ställen där det är tämligen stora arealer som är planlagda så.
Ja precis, man anlägger en rejäl park om det är syftet. Och en sån kräver ju regelbunden skötsel.
 
Det är sannolikt inte syftet.
 
Claes Sörmland
D Daniel 109 skrev:
Det är sannolikt inte syftet.
Vi är överens.

Jag gissar att syftet är i TS fall att möjliggöra för grannskapet att dra gemensamma VA-ledningar och el där.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Nej, uppenbarligen är vi inte överens.
Jag är övertygad om att syftet är att det ska vara park. Men det kan vara mycket. En äng som slås, en skog som lämnas oskött och det mesta där emellan. Normalt skogsbruk kan också rymmas i det. Jag vet hur det ser ut på andra håll, men här har vi ju ingen information.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
TRJBerg
D Daniel 109 skrev:
Nej, uppenbarligen är vi inte överens.
Jag är övertygad om att syftet är att det ska vara park. Men det kan vara mycket. En äng som slås, en skog som lämnas oskött och det mesta där emellan. Normalt skogsbruk kan också rymmas i det. Jag vet hur det ser ut på andra håll, men här har vi ju ingen information.
Jag förstår inte varför du är övertygad om det. Vad har du för grund för det?
 
Claes Sörmland
D Daniel 109 skrev:
Nej, uppenbarligen är vi inte överens.
Jag är övertygad om att syftet är att det ska vara park. Men det kan vara mycket. En äng som slås, en skog som lämnas oskött och det mesta där emellan. Normalt skogsbruk kan också rymmas i det. Jag vet hur det ser ut på andra håll, men här har vi ju ingen information.
OK då gissar vi olika.
 
Som vi alla vet har vi undersökningsplikt på fastigheten vi köper. Om man undersöker huset eller inte spelat ingen roll vid en bedömning om felet var dolt. Du förväntas undersöka det mesta i nyggnaden.
Däremot så behöver man inte kolla upp om det finns Bygglov. Det ska finnas.
När det gäller dp så är jag osäker. Det som.talar.för att man inte behöver kolla dp är att man inte kolla bygglov
Men tanken var att det är så enkelt att.kolla dp.

Det handlar alltså om vad rätten tycker
Å deras ord är lag😋
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.