Blivit lurad? Köpt fastighet med allmän platsmark

[useless]

Attefallshus får bara byggas på fastigheter med huvudbyggnad.

Är du säker på det? Attefallshuset måste vara i omedelbar närhet av bostadshuset, men det står inget i PBL om att det måste vara samma fastighet.

 

[Claes Sörmland]

Är du säker på det? Attefallshuset måste vara i omedelbar närhet av bostadshuset, men det står inget i PBL om att det måste vara samma fastighet.

Det är en generell regel i PBL, allmän plats får inte upplåtas för enskilt ändamål. Och dessutom faller det på att grannemedgivande inte kan ges av hela allmänheten (alltså för den allmänna platsen), finns tydlig praxis från MÖD.

 

[useless]

Det är en generell regel i PBL, allmän plats får inte upplåtas för enskilt ändamål. Och dessutom faller det på att grannemedgivande inte kan ges av hela allmänheten (alltså för den allmänna platsen), finns tydlig praxis från MÖD.

Ja, det förstår jag. Men Daniel skrev att man bara får bygga Attefallshus om det finns ett bostadshus på samma fastighet.
Off-topic, jag vet...

 

[Claes Sörmland]

Ja, det förstår jag. Men Daniel skrev att man bara får bygga Attefallshus om det finns ett bostadshus på samma fastighet.
Off-topic, jag vet...

I den delen har du nog rätt. Attefallshuset ska vara i närheten av bostadshuset. Rätt väldigt nära faktiskt. Men om denna närhet skulle ligga på olika fastigheter spelar ingen roll om man bara har grannemedgivande. Men OT som sagt.

 

[Daniel 109]

Ja, det förstår jag. Men Daniel skrev att man bara får bygga Attefallshus om det finns ett bostadshus på samma fastighet.
Off-topic, jag vet...

Det kan du har rätt i att fastighetsgräns inte är avgörande där.

 

[Bananskalare]

Jag har alltid trott att det är inom den egna fastigheten man får uppföra en attefallare. Eller kanske ska säga tagit för givet😉

 

[useless]

Jag har alltid trott att det är inom den egna fastigheten man får uppföra en attefallare. Eller kanske ska säga tagit för givet😉

Hade blivit svårt för mig då. Huvudbyggnaden står på tre fastigheter och taxeringsenheten innehåller ytterligare två.

 

[J Vos]

Nej, det går ju inte. Attefallshus kan inte byggas på allmän plats. Det är t o m så att TS inte ens får bygga attefallshus inom 4,5 m från gränsen till den allmänna platsen, alltså sin egen fastighet, eftersom grannemedgivande krävs. Och grannen är inte bara TS fastighetsägaren utan även hela allmänheten.

Exakt. Och jag antar att det är därför ts vill lägga ihop fastigheterna.

Edit: läste lite på och lagen är som vanligt inte entydigt. Det står: i omedelbar närhet..... och: tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten.....
En bra advokat tillsammans med en snäll domare kan alltså få till att någon bygger många bygglovsbefriade attefallshus ifall byggherren äger fastigheterna omkring sig??

 

[Kvackatore]

@Lichy68 en fundering som tyvärr inte heller går din väg:

Det är inte så att ni har en gemensamhetsanläggning för förvaltning av den allmänna platsmark som du äger? Att det finns en samfällighetsförening som ansvarar för skötseln av den? Det som i folkmun kallas för "samfälligheten" eller "vägföreningen"?

Det skulle vara en vanliga lösningen om det råder enskilt huvudmannaskap för allmän plats i detaljplanen.

Det här är en intressant punkt, det säger sig självt att allmän platsmark måste ha någon form av "kollektiv", kommunal såväl som enskild, som har någon form av hävd på den. Frågan är vad kollektivet får göra gentemot vad fastighetsägaren får göra. T.ex. har vi enskilt allmän platsmark i vår samfällighet som ligger på privat mark, det enda GA säger att vi får göra på den marken är att "röja sly" samt "ta ner träd", träden får dock enbart tas ned med markägarens tillstånd och virket tillfaller markägaren. Frågan är då vad markägaren får göra på marken. Personligen tolkar jag det som att denna får göra ganska mycket med marken så länge det inte är i strid med vad GA's rätt. T.ex. anlägga parkering eller plantera tuja strider ju inte egentligen mot rätten att röja sly. Att bygga hus skulle däremot strida mot detaljplan då det är prickad mark men då blir det en fråga för kommunen och inte för samfällighetsföreningen. För att kommunen skall ha nått att säga till om här så skall åtgärden vara bygglovspliktig och/eller strida mot detaljplan, jag tror knappast att lägga ut lite grus eller plantera tujabuske är det. Skulle gärna vilja se hur gemensamhetsanläggningens ändamål är utformade. Står det t.ex. att samfälligheten får nyttja marken i rekreationssyfte tro?

En annan vinkling är om allmän plats i detaljplan automatiskt gör det till att vem som helst får använda sig av marken. T.ex. spela boll eller grilla med engångsgrill. I vårt fall ligger samfälligheten i direkt anslutning till bostadsfastigheten. Det skulle antagligen kunna klassas som hemfridszon då den bara ligger 15 meter från boningshuset och i direkt anslutning till gräsmattan. Boningshuset har dessutom en altan mot marken.

 

[Daniel 109]

Allmänplatsmark får vem som helst vara på. Man får anlägga parkering för fastighetens behov på bostadsfastigheter, annars krävs det bygglov. Att plantera en tujahäck för att privatisera marken kan jag inte tänka mig att är okej, men visst skulle det kunna växa några tujor i en park.

 

[Kvackatore]

Hej
Vi har köpt ny bostad och i annonsen från mäklaren står att det är 2 fastigheter som ingår på en toalarea av 2690 kvm det ena fastigheten på 1600 dryg och det andra på resterande.
Själva bostadshuset ligger på det ena fastigheten (mark) och vi har sökt bygglov för en veranda.
Nu återkommer kommunen att de ser på bilder att det andra fastigheten har privatiseras i form av en husbilsparkering och tujahäck och att detta inte är tillåtet då det är en allmän platsmark....
Vi är helt chockade! ingen har nämn detta och tidigare ägare visade stolt den andra infarten för husbilsparkering och annat han fixat där.
Vi har skrivit till mäklaren och säljaren. Mäklaren säger att hen har ingte med detta att göra längre utan vi måste ta dte med säljaren och att vi "fick resterande mark på köpet".
Vi blev ännu mer fundersamma då vi fick det svaret..vaddå "fick".
Efter mycket sök på nätet så verkar det som att det går under namnet "rådighetsfel"...någon här som vet om det är så?
Det viktigaste nu är hur vi kan skriva ihop dessa fastigheter eller ändra detaljplanen...vart börjar man?
Självklart så startar vi en process så att säljaren får stå för kostnaderna men vi är nästan säker på att han själv inte har vetat om detta.
Kommunkontakten säger att om vi fortsätter att använda detta som det är så kommer inte han att säga något men problemet blir om han slutar och någon annan granskar elelr om vi vill bygga ett bastu och SPA eller plantera, vad som helst, så vi vill göra allting rätt för att vi vill kunna bygga eller ändra den mark vi ändå har betalt för eller få ersättning för att vi inte kan använda den som planerad. Tomten gör 40% av den totala ARea så det är en hel del pengar som ligger där och som kommunen INTE kommer att betala om de löser in den marken.

Tacksam för all kunskap ni kan dela med er.

Gå in på "min fastighet" på Lantmäteriet för denna fastighet.
Kolla vilka laster och rätter fastigheten har. Om det finns en GA inskriven så behöver ni även kolla upp anläggningsbeslutet för denna.
Därefter kan ni börja utforska vad ni får och inte får göra med marken.

Er enda chans är att ändra detaljplanen, att slå samman fastigheterna gör automatiskt inte att användningen av marken ändras. En lång process, och kostsam, där ni behöver ha med er era grannar och övriga som har intresse i GA på fastigheten.

Detta är i allra högsta grad något ni hade kunnat kolla upp innan ni köpte marken så tyvärr kommer ni inte kunna hävda dolt fel.

 

[Kvackatore]

Det här låter konstigt. Allmän platsmark kan inte säljas och en tomt kan aldrig vara allmän platsmark. Googla och se finns en del skrivet om detta. Nu undrar jag vad ni har köpt? Eller om kommunen sagt fel?

Klart man kan köpa allmän platsmark, finns massor av privat allmän platsmark. Oftast består dessa av vägar som råkar korsa fastigheten. T.ex. bild nedan där 6:78 äger marken där en kommunal väg korsar. En rättighet att nyttja marken finns inskriven i form av GA eller servitutet eller markavtal.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Claes Sörmland]

Det här är en intressant punkt, det säger sig självt att allmän platsmark måste ha någon form av "kollektiv", kommunal såväl som enskild, som har någon form av hävd på den. Frågan är vad kollektivet får göra gentemot vad fastighetsägaren får göra. T.ex. har vi enskilt allmän platsmark i vår samfällighet som ligger på privat mark, det enda GA säger att vi får göra på den marken är att "röja sly" samt "ta ner träd", träden får dock enbart tas ned med markägarens tillstånd och virket tillfaller markägaren. Frågan är då vad markägaren får göra på marken. Personligen tolkar jag det som att denna får göra ganska mycket med marken så länge det inte är i strid med vad GA's rätt. T.ex. anlägga parkering eller plantera tuja strider ju inte egentligen mot rätten att röja sly. Att bygga hus skulle däremot strida mot detaljplan då det är prickad mark men då blir det en fråga för kommunen och inte för samfällighetsföreningen. För att kommunen skall ha nått att säga till om här så skall åtgärden vara bygglovspliktig och/eller strida mot detaljplan, jag tror knappast att lägga ut lite grus eller plantera tujabuske är det. Skulle gärna vilja se hur gemensamhetsanläggningens ändamål är utformade. Står det t.ex. att samfälligheten får nyttja marken i rekreationssyfte tro?

I grund och botten så begränsas fastighetsägarens nyttjanderätt i det fallet av två parallella regleringar. Dels att det är (1) en allmän plats och dels av att det finns (2) en GA på marken. En GA har enskilt ändamål i bemärkelsen att den har inrättats för delägarnas gemensamma nytta (och alltså inte för hela allmänhetens) men dess ändamål och förvaltning får inte strida mot detaljplanens syfte att det är allmän plats.

Så den allmänna platsens inrättande för marken hindrar markägaren från att genomföra åtgärder för enskilt ändamål. Det går t ex inte att få bygglov för nytt hus eller parkeringsplats som man själv ska använda. Och genomför man (icke lovpliktiga) åtgärder som strider mot den allmänna platsens ändamål så kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att rätta.

Samtidigt så inskränker ett anläggningsbeslut fastighetsägarens rätt till marken. Anläggningsbeslut inkluderar härskande servitutsrätt för samfälligheten och till skillnad mot andra servitut så har anläggningssamfälligheten det som lagstiftaren kallar för "bästa servitutsrätt". D v s GA utsläcker i många fall markägarens rådighet över marken ganska brett. Läggs t ex en GA med grönområdesändamål på mark som är detaljplanerad som allmän plats natur så ska i princip marken få slya igen med undantag från vad som har stipulerats angående skötsel i anläggningsbeslutet. Det står då inte markägaren fritt att gallra träd där eller ta ut timmer. Har man lagt en väg där så är det den samfällda vägförvaltningen på marken som gäller och markägaren kan t ex inte anlägga parkeringsfickor på ytan. Däremot kan markägaren låta lägga ledningar i marken, det förnärmar ju inte GAn för väg.

En annan vinkling är om allmän plats i detaljplan automatiskt gör det till att vem som helst får använda sig av marken. T.ex. spela boll eller grilla med engångsgrill. I vårt fall ligger samfälligheten i direkt anslutning till bostadsfastigheten. Det skulle antagligen kunna klassas som hemfridszon då den bara ligger 15 meter från boningshuset och i direkt anslutning till gräsmattan. Boningshuset har dessutom en altan mot marken.

Vilken krånglig fråga. Lite åt det hållet skulle jag säga. PBL definierar en allmän plats som "en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov". Det måste i alla fall finnas ett gemensamt behov som ändamål.

Frågan är då om den måste vara öppen för alla alltid? Nej, det behöver den inte, det är huvudmannen som avgör. Är det enskilt huvudmannaskap för allmän plats och det saknas en GA på marken så är det alltså markägaren som tar detta beslut. Finns en GA så är det anläggningssamfälligheten som beslutar.

Sen kan kommunens byggnadsnämnd gå in med förelägganden om den inte håller med om fastighetsägarens beslut, t ex enligt PBLs ramverk. Jag har inte hittat rättsfall där detta har skett i praktiken, kanske någon annan har ett exempel? Om det finns natur i närheten och allmänhetens tillgång hindras av markägarens åtgärder för förvaltningen så kan också miljönämnden gå in och kräva t ex stängselgenombrott så att allmänheten får tillgång till naturen.

 

[surfarn]

Klart man kan köpa allmän platsmark, finns massor av privat allmän platsmark. Oftast består dessa av vägar som råkar korsa fastigheten. T.ex. bild nedan där 6:78 äger marken där en kommunal väg korsar. En rättighet att nyttja marken finns inskriven i form av GA eller servitutet eller markavtal.

[bild]

Tog mitt antagande härifrån. Kanske inte samma sak? Eller ? https://www.ystadsallehanda.se/insandare/mats-elfstrom-gar-det-att-salja-allman-platsmark-0050d380/

 

[Claes Sörmland]

Tog mitt antagande härifrån. Kanske inte samma sak? Eller ? [länk]

Där verkar det vara allmän platsmark som har lagts på en kommunal fastighet. Om jag förstår insändaren rätt så planerar kommunen att ändra på detaljplanen och göra om marken till kvartersmark för att sedan sälja den till grannskapet. Det har kommunen alla möjligheter att göra. Den har planmonopol.