Muntlig prisuppgift kranbil, fakturan mer än dubbelt upp

[adron]

Det är ändamålsenligheten av tjänsten jag tänker på. Är priset det dubbla mot förväntat blir TS nytta enligt uppgift så liten att andra alternativ varit bättre.

Jo; så långt är jag med, men eftersom priset kan ändras i varje led kan man knappast hålla tidigare led ansvariga för slutpriset. Utan att de uppgifter om varans egenskaper som ett tidigare led ansvarar för är sådana som är oföränderliga.

 

[Bananskalare]

Jo; så långt är jag med, men eftersom priset kan ändras i varje led kan man knappast hålla tidigare led ansvariga för slutpriset. Utan att de uppgifter om varans egenskaper som ett tidigare led ansvarar för är sådana som är oföränderliga.

Jo så är det. jag har ett avtal med X
Hur priser och tider förändras i leden före X är irrelevant. Jag kan bråka med X. Men inte med X Leverantör Z.Där har jag inget avtal

 

[Sir Duke]

Ja har själv lärt mig rejält hur viktigt det är med tydlighet och kommunikation i sin dialog med hantverkare, det är tyvärr upp till kunden att ta hela ansvaret för att slippa problem.
Det spelar nästan mindre roll vem som har rätt, det värsta är allt det drar med sig.

Det är ändamålsenligheten av tjänsten jag tänker på. Är priset det dubbla mot förväntat blir TS nytta enligt uppgift så liten att andra alternativ varit bättre.

@Slarvpellen: Jag har också suckat och skakat på huvudet en massa gånger över hantverkare som saltat fakturan. Men faktum är att Konsumenttjänstlagen är rätt så sträng, till oss konsumenters fördel. Utföraren får inte debitera vilka fantasipriser den vill bara för att den mörkat eller slarvat med prisinformationen i förväg.

@Nötegårdsgubben: Det är en bra take, kundens nytta av tjänsten. Jag uppfattar lag och praxis som att det är den som begär betalt som har att bevisa att begärt pris är skäligt, samt att det är värdet av tjänsten för kunden som ska styra detta.

Inga fall är väl någonsin så vattentäta som man först kan tro, men jag har själv begrundat och använt följande paragrafer tidigare. Lite annorlunda mot TS' fall, men ändå en ingång kanske:

Konsumenttjänstlag (1985:716)

KTjL 6 § "Om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten, skall näringsidkaren avråda honom från att låta utföra tjänsten.
Om det först sedan tjänsten har börjat utföras visar sig att den inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten eller att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än
konsumenten hade kunnat räkna med, skall näringsidkaren underrätta konsumenten om förhållandet och begära hans anvisningar."

KTjL 7 § "Har näringsidkaren åsidosatt vad som åligger honom enligt 6 § och finns det starka skäl att anta att konsumenten i annat fall hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den, har näringsidkaren inte större rätt till ersättning än han skulle ha haft, om konsumenten hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den."

KTjL 36 § "I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.”

KTjL 40 § "Näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats.

 

[Bananskalare]

@Slarvpellen: Jag har också suckat och skakat på huvudet en massa gånger över hantverkare som saltat fakturan. Men faktum är att Konsumenttjänstlagen är rätt så sträng, till oss konsumenters fördel. Utföraren får inte debitera vilka fantasipriser den vill bara för att den mörkat eller slarvat med prisinformationen i förväg.

@Nötegårdsgubben: Det är en bra take, kundens nytta av tjänsten. Jag uppfattar lag och praxis som att det är den som begär betalt som har att bevisa att begärt pris är skäligt, samt att det är värdet av tjänsten för kunden som ska styra detta.

Inga fall är väl någonsin så vattentäta som man först kan tro, men jag har själv begrundat och använt följande paragrafer tidigare. Lite annorlunda mot TS' fall, men ändå en ingång kanske:

Konsumenttjänstlag (1985:716)

KTjL 6 § "Om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten, skall näringsidkaren avråda honom från att låta utföra tjänsten.
Om det först sedan tjänsten har börjat utföras visar sig att den inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten eller att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än
konsumenten hade kunnat räkna med, skall näringsidkaren underrätta konsumenten om förhållandet och begära hans anvisningar."

KTjL 7 § "Har näringsidkaren åsidosatt vad som åligger honom enligt 6 § och finns det starka skäl att anta att konsumenten i annat fall hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den, har näringsidkaren inte större rätt till ersättning än han skulle ha haft, om konsumenten hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den."

KTjL 36 § "I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.”

KTjL 40 § "Näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats.

Om man ser i ts fall med en lyftkran. Så nog kan utförararen anta att allt ska lyftas ut igen. Även om det blir förseningar som påverkar priset, så kan man anta att inte lyfta ut den vore negativt för kunden.
Att allt drar ut på tiden innebär inte att man slipper undan. Utan det blir till att betala. Så tolkar jag det hela. vad man ska betala? Börja med att kolla vad som står i avtalet. Vi har fri prissättning.
Men de §§du nämner hjälper inte ts

 

[Sir Duke]

Om man ser i ts fall med en lyftkran. Så nog kan utförararen anta att allt ska lyftas ut igen. Även om det blir förseningar som påverkar priset, så kan man anta att inte lyfta ut den vore negativt för kunden.
Att allt drar ut på tiden innebär inte att man slipper undan. Utan det blir till att betala. Så tolkar jag det hela. vad man ska betala? Börja med att kolla vad som står i avtalet. Vi har fri prissättning.
Men de §§du nämner hjälper inte ts

Ja casen är inte identiska. Men det finns saker att ta med sig tycker jag:

Det är inte fri prissättning i efterhand.

Näringsidkaren behöver motivera prisets skälighet.

Kunden har rätt att få en prisberäkning.

Vid fördyrande omständigheter ska kunden informeras och låtas ta ställning till om man ska fortsätta.

Som sagt innan, inte självklart eller vattentätt, men kan ha bäring.

 

[TypRätt]

Får väl anta att det låg i borrfirmans intresse att inköp av lyft går via dem då de själva kan lägga på % på priset för hanteringen. Där av att de rekommenderar en själva och sköter kontakten. Givetvis har de inte rätt att därför lägga på vilka fantasi % som de vill, skulle det faktiskt vara så att de har ett riktigt uselt pris mot denna firma (kanske medvetet och det är svärsonen som äger den) gör de ju fel som rekommenderar dessa då det inte är till kundens fördel.

 

[hsd]

Om man ser i ts fall med en lyftkran. Så nog kan utförararen anta att allt ska lyftas ut igen. Även om det blir förseningar som påverkar priset, så kan man anta att inte lyfta ut den vore negativt för kunden.
Att allt drar ut på tiden innebär inte att man slipper undan. Utan det blir till att betala. Så tolkar jag det hela. vad man ska betala?et så, framkörning kostar och om det sk bli lyft tillbaka kan det vara fördelaktigt att kranen står

Om man ser i ts fall med en lyftkran. Så nog kan utförararen anta att allt ska lyftas ut igen. Även om det blir förseningar som påverkar priset, så kan man anta att inte lyfta ut den vore negativt för kunden.
Att allt drar ut på tiden innebär inte att man slipper undan. Utan det blir till att betala. Så tolkar jag det hela. vad man ska betala? Börja med att kolla vad som står i avtalet. Vi har fri prissättning.
Men de §§du nämner hjälper inte ts

Börja med att kolla vad som står i avtalet. Vi har fri prissättning.
Men de §§du nämner hjälper inte ts

Ja visst är det så, framkörning kostar och det kan vara fördelaktigt att kranen är på plats och väntar på returlyftet
Men fortfarande har ts inget avtal med kranfirman - det är borraren som hyrt in kranen

 

[adron]

Ja visst är det så, framkörning kostar och det kan vara fördelaktigt att kranen är på plats och väntar på returlyftet
Men fortfarande har ts inget avtal med kranfirman - det är borraren som hyrt in kranen

Men ts inte fått någon explicit prisuppskattning från borraren. Utan det ungefärliga priset kommer från kranfirman som ts inte har avtal med.

 

[hsd]

Nä just det , det blir lika fel som om jag får potatispriset från odlaren men köper den av coop eller ica 😉

 

[Nötegårdsgubben]

Nu har ju båda entreprenörerna bekräftat för TS att det pris kranbilsföraren angivit gäller. Det framgår av inlägg #1.

Så nej, det är på intet vis som att fråga potatisodlaren vad man får betala för hans potatis om man köper den på Ica.

 

[hsd]

Nu har ju båda entreprenörerna bekräftat för TS att det pris kranbilsföraren angivit gäller. Det framgår av inlägg #1.

Så nej, det är på intet vis som att fråga potatisodlaren vad man får betala för hans potatis om man köper den på Ica.

Då tar vi det igen
Vid borrning av bergvärme rekommenderade borrfirman en kranbilsfirma för att lyfta in riggen.

Kranbilsföraren åkte förbi innan och jag frågade vad det skulle gå loss på ungefär. Ca 14.000kr + moms var svaret.

Eftersom borrningen drog ut på tiden och kranbilen stod kvar så frågade jag borraren på plats om priset för lyftet bestod och då sa han ”det blir vad ni kom överens om”. När kranbilen åkte frågade jag föraren samma sak och fick då ett hastigt svar att det blev som offerten han skickade borraren.

Och så damp fakturan ned, 28.973kr exkl moms.

Nu hävdar kranbilsfirman att 14.000 skulle vara ett ungefärligt pris för bara inlyftet av riggen, vilket inte stämmer.

Någon offert finns inte mellan borrare och kranbilsfirma, så den uppgiften stämde inte. Kranbilsfirman säger via mail till mig att de upplyste borraren muntligt om kostnaden samma dag som lyftet men det förnekar
borraren.

 

[adron]

… och då visar det sig naturligtvis att prisuppgiften var kranhyran per dag. Lyftfirman hade informerat borraren om ca 14000 kr per dag och borraren informerade TS om att det debiteras enligt överenskommelse.

 

[Nötegårdsgubben]

Då tar vi det igen

Ja?

 

[Bananskalare]

I Ts fall är det enkelt. Ts har ingenting att säga till om. Avtalet är mellan borrare och förare. Då gäller andra lagar.

 

[Nötegårdsgubben]

Mot TS gäller dock den prisuppgift som han fått, då den är bekräftad av hans motpart.

Vad de har för avtal sinsemellan är förstås inte TS problem.