Problemet för många är nuvarande system. Borde Gekåsgrundaren ha avskaffat sina husdrömmar helt och istället byggt ett "standarhus"? I majoriteten av alla fall är det varken naturligt ljusinsläpp eller logiska egenskaper som är av betydelse, utan snararr hur andra uppfattar ens hus.F fribygg skrev:
För fint eller nyskapande? Går inte.
Större än grannarnas? Går inte.
Speciell fasadfärg? Går inte.
https://www.byggahus.se/blir-inget-slottsliknande-hus-for-gekas-agare
Nu är det ju så att lador är ekonomibyggnader som krävs för lantbruksnäringen, och därför är dessa bygglovsbefriade.
Villor kräver bygglov, så att bygga en villa i en lada, sedan riva väggarna innebär förändrad användning, förutom förändrad exteriör, vilket kräver bygglov.
Det dräller av rättsfall där man byggt om en ladugård till bostad så att det knappt ens syns exteriört, och då har man fått hela batteriet med sanktioner för svartbygge efter sig.
Även att återanvända ladugården till något relativt lantbruksnära, som t.ex. gårdsbutik eller gårdsslakteri kräver i normalfallet bygglov.
Grottor har jag ingen koll på, men det låter som om det kan bli besvärligt att hålla fukten stången...
Villor kräver bygglov, så att bygga en villa i en lada, sedan riva väggarna innebär förändrad användning, förutom förändrad exteriör, vilket kräver bygglov.
Det dräller av rättsfall där man byggt om en ladugård till bostad så att det knappt ens syns exteriört, och då har man fått hela batteriet med sanktioner för svartbygge efter sig.
Även att återanvända ladugården till något relativt lantbruksnära, som t.ex. gårdsbutik eller gårdsslakteri kräver i normalfallet bygglov.
Grottor har jag ingen koll på, men det låter som om det kan bli besvärligt att hålla fukten stången...
Jo, nyskapande på ställen där riktigt många ser det för att det är så stort...då kan man få bygga nästan vad som helst.A August.E skrev:
I många städer verkar det bli pluspoäng ju mindre "verken" passar in i befintlig bebyggelse..
Jag rekomenderar att du bygger utom detaljplan om du vill bygga fint, nyskapande , stort, i speciell fasadfärg.A August.E skrev:
Läs på Boverkets sida vad som krävs, placera sovrummen/vardagsrum så de får naturligt ljus, förråd,bad/dusch,teknikutrymme osv kan du nog ha längre in i grottan.
Får man verkligen bygga vadsomhelst utanför detaljplan? Exempelvis 1000 m2, i form av ett trevåningsslott på min 11,000m2 stora tomt utanför detaljplanerat område strax utanför Uppsala.F fribygg skrev:
Jag ser på Boverkets hemsida att: "Prövningen innefattar även bland annat krav på placering, utformning och omgivningspåverkan."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/utanfor_dp_ob/
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 203 inlägg
Inom detaljplanerat område är det säkraste. Då säger detaljplanen vad som är tillåtet. Så länge man följer detaljplanen och PBL får du igenom bygget
Krav på utformning minskar ju om det är färre nära grannar som kan anses störas samt möjligheten att säga att bygget inte passar in i landskapsbilden.
Vad det gäller grottor så går det absolut att få bygglov, det får man ju både för tunnelbyggen med perronger och datahallar i gamla utsprängda tunnelsystem mm. Sedan kommer ju frågan om det anses lämpligt som bostad. I bygglovskraven på god form-, färg- och materialverkan sälls ju en hel del flummiga krav som jag tror handläggaren skulle kunna använda mot ett bygglov.
Men jag tror faktiskt att det mest avgörande skulle vara grottans placering, en bra och tillgänglig grotta har ju en tendens till att bli ett utflyktsmål eller ett stopp på ett promenadstråk. Dvs finns det ett fritidsintresse att peka på där man anser att byggnaden inkräktat på allmänhetens rätt till platsen blir det nog svårare.
Rent praktiskt tror jag annars att det som blir svårast att komma undan med som skulle göra att byggnaden anses direkt farlig är ju om man inte gjort en gedigen undersökning av de geotekniska förutsättningarna. Dvs har man i likhet med när man bygger infrastruktur i berget haft experter som undersöker bergets hållfasthet och sedan gjort ytterligare förstärkningar av berget och avleder vatten mm så går det säkert att klara den punkten men skulle det vara värt kostnaden? Här kommer min nästa punkt, energibalansberäkningen, för att få startbesked behöver du visa att huset använder tillräckligt lite energi för sin klimatzon. Berget skyddar visserligen mot väder och vind men det skulle aldrig gå att likt bilden ha rent berg i dagen i hela taket och samtidigt inte få en uppvärmningskostnad som är på tok för hög. Dvs du skulle i princip behöva bygga ett hus i grottan, snarare än att grottan blir ett hus.
Vad det gäller iden om ladan så tror jag den faller vid avtäckandet, själva iden med dessa 10år är ju att byggnaden anses ha fått omgivningens acceptans vilket inte kan ske om den inte varit synlig. Så jag tror att utfallet skulle bli det samma här som i fallet i England som någon beskrev, dvs att 10 börjar räknas från dess att det görs vida synligt.
Vad det gäller grottor så går det absolut att få bygglov, det får man ju både för tunnelbyggen med perronger och datahallar i gamla utsprängda tunnelsystem mm. Sedan kommer ju frågan om det anses lämpligt som bostad. I bygglovskraven på god form-, färg- och materialverkan sälls ju en hel del flummiga krav som jag tror handläggaren skulle kunna använda mot ett bygglov.
Men jag tror faktiskt att det mest avgörande skulle vara grottans placering, en bra och tillgänglig grotta har ju en tendens till att bli ett utflyktsmål eller ett stopp på ett promenadstråk. Dvs finns det ett fritidsintresse att peka på där man anser att byggnaden inkräktat på allmänhetens rätt till platsen blir det nog svårare.
Rent praktiskt tror jag annars att det som blir svårast att komma undan med som skulle göra att byggnaden anses direkt farlig är ju om man inte gjort en gedigen undersökning av de geotekniska förutsättningarna. Dvs har man i likhet med när man bygger infrastruktur i berget haft experter som undersöker bergets hållfasthet och sedan gjort ytterligare förstärkningar av berget och avleder vatten mm så går det säkert att klara den punkten men skulle det vara värt kostnaden? Här kommer min nästa punkt, energibalansberäkningen, för att få startbesked behöver du visa att huset använder tillräckligt lite energi för sin klimatzon. Berget skyddar visserligen mot väder och vind men det skulle aldrig gå att likt bilden ha rent berg i dagen i hela taket och samtidigt inte få en uppvärmningskostnad som är på tok för hög. Dvs du skulle i princip behöva bygga ett hus i grottan, snarare än att grottan blir ett hus.
Vad det gäller iden om ladan så tror jag den faller vid avtäckandet, själva iden med dessa 10år är ju att byggnaden anses ha fått omgivningens acceptans vilket inte kan ske om den inte varit synlig. Så jag tror att utfallet skulle bli det samma här som i fallet i England som någon beskrev, dvs att 10 börjar räknas från dess att det görs vida synligt.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 203 inlägg
Det är ju fullt rimligt att rivning av ladan är en del i byggprocessen. Vi kanske bör ha byggregler som tillåter det vi vill ha istället 
Det finns regler kring detta med utrymmning, och så länge du följer dessa är det inga problem (tex en nödutgång i taket på grottan ?)L Ladaniva skrev:
Det intressant vore ju att få igenom ett riktigt bygglov.A August.E skrev:
Utanför detaljplanerat område borde det inte vara omöjligt, det finns ingen skjrivning att det är förbjudet att bop under jord, bara "huset" uppfyller boverkets krav, även om man förstås kommer behöva lägga en hel del tid ,energi och pengar på det.
"Hobbithusen" på Muskö som det skrevs om 2013 har det inte blivit av, men det verkar inte vara pga problem med bygglov för att dom låg under jord, utan för att området blir hårt exploaterat (50+ hus) och att få ville bo så. Dessutom handlade det om ett slags ekologiskt cooperativ, så det var inte bara bostädernas utformning det handlade om
Medlem
· Västerbotten
· 895 inlägg
Jag är nog mest nyfiken på vilken vinning man har i att bygga ett hus inuti en lada. En "lada" inom jordbruket är ju en byggnad enbart för förvaring och ska därmed inte blandas ihop med ladugården där djuren ofta bor.
Det innebär ju att en lada oftast är byggd billigare med sämre golv. Våra lador har jord/grus eller träplank som golv. Så ett seriöst hus inuti det innebär ju att allt måste ut och grävas upp för grundläggningen. Det är nog ett jätteroligt jobb som måste göras för hand eller med en minigrävare med väldigt snälla rörelser.
Sen ska ju ladan vara tillräckligt hög för att kunna husera ett hus. En byggnad för att rymma en traktor på höjden behöver inte vara högre än 3,5 meter i de flesta fallen och är den gammal, som de flesta lador är, så är de inte ens anpassade för någon större utrustning.
Är däremot ladan nyare och byggd efter nya normer så känns det som kapitalförstöring för att komma runt bygglov.
Pratar man annars om en traditionell ladugård så känns det som en väldigt bökig byggnad att ge sig på. Delar har betonggolv såsom mjölkrum och andra delar har formgjutna sektioner såsom foderbord. Takhöjden varierar från väldigt lågt till hysteriskt högt och i regel är de låga delarna överallt där djuren brukar hålla till. Många ladugårdar godkänns inte ens som häststallar på grund av takhöjden då en häst på 160 cm manke behöver 240 i takhöjd, vilket också råkar vara Boverkets krav för människor. Det ska bilas till förbannelse innan man kommit ner till en jämn nivå eller så ska alla innertak höjas.
Vår ladugård är byggd på 50-talet efter en brand men fick ändå byggas om en hel del under 10-talet för att bli godkänd för hästarna.
Är det en nyare ladugård som är modernare byggd så känns det återigen som slöseri på pengar för att komma runt bygglov.
Det känns väl spontant som att om man nu sitter på en jordbruksfastighet med lador och ladugårdar kanske man också har en maskinarsenal att röra sig med som man också kan spara betydligt mer pengar och tid i bygget än att fuska med bygglovet. Till exempel blocka väggarna till huset inuti en ladugård i lugn och ro, sen reser man upp dessa med traktorn eller lyfta takstolar på plats med grävmaskinen istället för att hyra in en kranbil.
Såklart att det finns områden i Sverige som folk kan gå över lik för att få bygga en friggebod på, men då känns det inte heller som att man hör till den skara som sitter på en normal inkomst och måste vända på slantarna för att det ska räcka till bygglovet.
Grottan kändes som en klassisk boning för en James Bond-skurk.
Det innebär ju att en lada oftast är byggd billigare med sämre golv. Våra lador har jord/grus eller träplank som golv. Så ett seriöst hus inuti det innebär ju att allt måste ut och grävas upp för grundläggningen. Det är nog ett jätteroligt jobb som måste göras för hand eller med en minigrävare med väldigt snälla rörelser.
Sen ska ju ladan vara tillräckligt hög för att kunna husera ett hus. En byggnad för att rymma en traktor på höjden behöver inte vara högre än 3,5 meter i de flesta fallen och är den gammal, som de flesta lador är, så är de inte ens anpassade för någon större utrustning.
Är däremot ladan nyare och byggd efter nya normer så känns det som kapitalförstöring för att komma runt bygglov.
Pratar man annars om en traditionell ladugård så känns det som en väldigt bökig byggnad att ge sig på. Delar har betonggolv såsom mjölkrum och andra delar har formgjutna sektioner såsom foderbord. Takhöjden varierar från väldigt lågt till hysteriskt högt och i regel är de låga delarna överallt där djuren brukar hålla till. Många ladugårdar godkänns inte ens som häststallar på grund av takhöjden då en häst på 160 cm manke behöver 240 i takhöjd, vilket också råkar vara Boverkets krav för människor. Det ska bilas till förbannelse innan man kommit ner till en jämn nivå eller så ska alla innertak höjas.
Vår ladugård är byggd på 50-talet efter en brand men fick ändå byggas om en hel del under 10-talet för att bli godkänd för hästarna.
Är det en nyare ladugård som är modernare byggd så känns det återigen som slöseri på pengar för att komma runt bygglov.
Det känns väl spontant som att om man nu sitter på en jordbruksfastighet med lador och ladugårdar kanske man också har en maskinarsenal att röra sig med som man också kan spara betydligt mer pengar och tid i bygget än att fuska med bygglovet. Till exempel blocka väggarna till huset inuti en ladugård i lugn och ro, sen reser man upp dessa med traktorn eller lyfta takstolar på plats med grävmaskinen istället för att hyra in en kranbil.
Såklart att det finns områden i Sverige som folk kan gå över lik för att få bygga en friggebod på, men då känns det inte heller som att man hör till den skara som sitter på en normal inkomst och måste vända på slantarna för att det ska räcka till bygglovet.
Grottan kändes som en klassisk boning för en James Bond-skurk.
Vad gäller grotta räknas väl delarna inne i grottan som källare/biyta helt enkelt?
Inte för att jag någonsin kommer att få tag på något bergrum, men visst vore det mysigt med ett tvådelat hus, en bergdel med svalt sovrum för sommaren, stor bad- och bastuavdelning, biorum, matkällare mm, och en glasdel med umgängesytor, vinterträdgård och sådant? Kök någonstans däremellan, även anslutning mellan bad/bastu och utomhus.
Inte för att jag någonsin kommer att få tag på något bergrum, men visst vore det mysigt med ett tvådelat hus, en bergdel med svalt sovrum för sommaren, stor bad- och bastuavdelning, biorum, matkällare mm, och en glasdel med umgängesytor, vinterträdgård och sådant? Kök någonstans däremellan, även anslutning mellan bad/bastu och utomhus.