Vi tar ett till sidospår!
Under sommaren upptäckte vi även att det fanns problem med vårt vattensystem.
Jag börjar med att beskriva anläggningen.
Vi har en borrad brunn där vi installerade en ny pump under hösten 2020 då den gamla pumpen var borta sedan länge och en tillfällig lösning av tidigare ägare var att ställa ut en hydroforpump från Jula brevid borrhålet och därefter trycka ner sugslangen ett par meter ner i borrhålet.
Här ser man borrhålslocket och sugslangen.
Från julapumpen gick sedan en slang ner i intilliggande grävda brunns botten där den kopplades ihop med en äldre slang som går upp till huset.
Vid huset kommer sedan slangen upp genom det stampade jordgolvet i skrindestallet och går sedan under trossbotten på badrummet, som står på plintar inne i skrindestallet, fram till en isolerad ”låda” innehållande hydrofor, vvb och en frostvakt.
Här är en bild från innan den isolerade lådan byggdes.
Hydroforen hade då ett gren monterat i toppen som gick till en manometer samt en tryckströmställare. Mitt på hydroforen fanns 2 pluggade r15 hål, ca 1/3 upp samt 2/3 upp på tanken. Dessa hål brukar vara där man monterar en vattenståndmätare.
Längst ner på var sida om tanken fanns även inlopp och utlopp, i botten på tanken fanns en tappkran för tömning och på framsidan längst ner en manlucka.
Innan inloppet så fanns även en T koppling med en kulventil och en gardenakoppling till bevattningslang.
Efter första vintern installerades även värmekabel som går 6m från hydrofor mot pumpen för att förhindra att inkommande vatten fryser (slangen ligger alldeles för utsatt under trossbotten.)
Åter till problemet.
Problemet som upptäcktes var att hydroforen läckte luft vilket resulterade i att den till slut bara innehöll vatten. Utan luftkudde att komprimera så kunde inte tryck byggas vilket resulterade i att system inte hade något tryck samt att tryckströmställaren slog till och från konstant när luftkudden var borta.
Lösningen var då att tömma ur vatten genom tappkranen i botten på hydroforen tills den tog in luft genom kulventilen innan inloppet. Väldigt tidskrävande då tappningen av vattnet tog lång tid.
Med andra ord behövde hydroforen en genomgång.
Jag började med att byta ut grenröret i toppen på tanken mot en förminskningnippel, kulventil samt en 1/2” snabbkoppling som man brukar ha för tryckluft.
Syftet är att kunna koppla på kompressor och tillföra mer luft till hydroforen om det behövs.
Jag ville få ditt en vattenståndmätare men hade ingen lust att lägga pengarna på en så jag monterade nipplar i de pluggade hålen och därefter en 90 böj i den undre och en T koppling i den övre, uppåt på T kopplingen monterade jag förminskningar och en manometer, mellan undersidan på T koppling och den undre 90 böjen monterade jag en bit pex rör med pexövergångar, pex röret är lite transparent och med hjälp av lite ljus så ser man vilken höjd vattnet har så funktionen är där även om det inte är lika lättavläst som ett glasrör.
Tryckströmställare monterade jag där kulventil och gardenakopplingen tidigare var.
Efter arbetet så var hydroforen tät och vid behov kan även luft fyllas på med kompressor.
Under sommaren upptäckte vi även att det fanns problem med vårt vattensystem.
Jag börjar med att beskriva anläggningen.
Vi har en borrad brunn där vi installerade en ny pump under hösten 2020 då den gamla pumpen var borta sedan länge och en tillfällig lösning av tidigare ägare var att ställa ut en hydroforpump från Jula brevid borrhålet och därefter trycka ner sugslangen ett par meter ner i borrhålet.
Här ser man borrhålslocket och sugslangen.
Från julapumpen gick sedan en slang ner i intilliggande grävda brunns botten där den kopplades ihop med en äldre slang som går upp till huset.
Vid huset kommer sedan slangen upp genom det stampade jordgolvet i skrindestallet och går sedan under trossbotten på badrummet, som står på plintar inne i skrindestallet, fram till en isolerad ”låda” innehållande hydrofor, vvb och en frostvakt.
Här är en bild från innan den isolerade lådan byggdes.
Hydroforen hade då ett gren monterat i toppen som gick till en manometer samt en tryckströmställare. Mitt på hydroforen fanns 2 pluggade r15 hål, ca 1/3 upp samt 2/3 upp på tanken. Dessa hål brukar vara där man monterar en vattenståndmätare.
Längst ner på var sida om tanken fanns även inlopp och utlopp, i botten på tanken fanns en tappkran för tömning och på framsidan längst ner en manlucka.
Innan inloppet så fanns även en T koppling med en kulventil och en gardenakoppling till bevattningslang.
Efter första vintern installerades även värmekabel som går 6m från hydrofor mot pumpen för att förhindra att inkommande vatten fryser (slangen ligger alldeles för utsatt under trossbotten.)
Åter till problemet.
Problemet som upptäcktes var att hydroforen läckte luft vilket resulterade i att den till slut bara innehöll vatten. Utan luftkudde att komprimera så kunde inte tryck byggas vilket resulterade i att system inte hade något tryck samt att tryckströmställaren slog till och från konstant när luftkudden var borta.
Lösningen var då att tömma ur vatten genom tappkranen i botten på hydroforen tills den tog in luft genom kulventilen innan inloppet. Väldigt tidskrävande då tappningen av vattnet tog lång tid.
Med andra ord behövde hydroforen en genomgång.
Jag började med att byta ut grenröret i toppen på tanken mot en förminskningnippel, kulventil samt en 1/2” snabbkoppling som man brukar ha för tryckluft.
Syftet är att kunna koppla på kompressor och tillföra mer luft till hydroforen om det behövs.
Jag ville få ditt en vattenståndmätare men hade ingen lust att lägga pengarna på en så jag monterade nipplar i de pluggade hålen och därefter en 90 böj i den undre och en T koppling i den övre, uppåt på T kopplingen monterade jag förminskningar och en manometer, mellan undersidan på T koppling och den undre 90 böjen monterade jag en bit pex rör med pexövergångar, pex röret är lite transparent och med hjälp av lite ljus så ser man vilken höjd vattnet har så funktionen är där även om det inte är lika lättavläst som ett glasrör.
Tryckströmställare monterade jag där kulventil och gardenakopplingen tidigare var.
Efter arbetet så var hydroforen tät och vid behov kan även luft fyllas på med kompressor.
Tillbaka till övervåningen.
När vi rev pärlspontspanel längs gavelväggen upptäcktes även att det fönster som monterats på 50-talet var mindre än vad hålet i stockarna var, fönstret var även förskjutet lite åt höger inifrån sett och det tolererades självfallet inte.
Jag beställde ett nytt fönster som fyller ut hålet till fullo och sågade även upp hålet några cm åt vänster så det även blir centrerat.
Då vidgningen åt sidan tog bort den gamla gåten så behövdes det spåras ut för en ny gåt. Först fäste jag en regel på insidan av fönstret en bit från där jag sågade bort den gamla gåten, detta för att undvika att stockarna skulle röra sig när gamla gåten försvann. Efter att jag sågat bort gamla gåten så spårade jag med kedjesåg/motorsåg samt högg ur med stämjärn.
Sen fyllde jag gåtspåret med 3 st limmade plyfaremsor och därefter kunde jag montera det nya fönstret som då sitter fast i gåtarna, är centrerat och fyller ut hela fönsterhålet.
Från början så var planen att prioritera att regla upp taket för att därefter få det isolerat innan vi skulle börja ta tag i andra bitar, såsom golv m.m, men någonstans under arbetet med att dra om elmatningen till köket från de gamla vp rören till flexslang så började en elrenoveringstanke att slå rot i huvudet, kanske vore det lika bra att riva upp golvet och gräva ur bjälklaget och göra om elen till hela nedervåningen ändå?
Vi bestämde oss för att göra så och började med att tömma ut allt som stått kvar på övervåningen under tidigare arbete, gamla möbler m.m.
För att få plats med allt så började jag tömma laduloftet som innehöll en massa virke som tidigare ägare samlat på sig under decennier.
Det behövdes städas en del då man tidigare förvarat hö på loftet.
Det gamla golvet var även ruttet på vissa ställen så jag la ut plyfaskivor för att fördela tyngden lite.
Vissa saker som var för tunga för att lyfta upp fick jag använda blocklyft för att få upp.
Har även tidigare tagit upp en bandsåg på samma sätt.
När övervåningen i huset var tömd så kunde jag börja riva ut golvet.
Jag har bestämt mig för att spara golvet tills vidare då det är relativt bra skick.
Det var ganska många getingbon under golvet.
Sen var det bara att börja ösa sågspån i säck.
Blev väldigt många säckar, det här är inte ens hälften.
Det var ca 10 kubikmeter sågspån att ösa i säck och bära ner.
Till sist när allt spån var nere så dammsög jag hela bjälklaget.
Då jag planerar att lägga golvspån som undergolv så behöver jag komplettera bjälklaget med extra bjälkar för att få det till cc 600mm då det är cc 1200mm idag.
För att slippa arbeta med hela 6000mm bjälkar så växlar jag av på mitten mellan befintliga bjälkar och går från vägg till avväxling på var sida om den.
Jag undviker att fästa bjälkarna i ytterväggen då jag har uppfattat att husets olika delar måste kunna röra sig.
Bjälken ligger alltså löst i balkskon som sitter i väggen.
Fortsättning i nästa inlägg.
När vi rev pärlspontspanel längs gavelväggen upptäcktes även att det fönster som monterats på 50-talet var mindre än vad hålet i stockarna var, fönstret var även förskjutet lite åt höger inifrån sett och det tolererades självfallet inte.
Jag beställde ett nytt fönster som fyller ut hålet till fullo och sågade även upp hålet några cm åt vänster så det även blir centrerat.
Då vidgningen åt sidan tog bort den gamla gåten så behövdes det spåras ut för en ny gåt. Först fäste jag en regel på insidan av fönstret en bit från där jag sågade bort den gamla gåten, detta för att undvika att stockarna skulle röra sig när gamla gåten försvann. Efter att jag sågat bort gamla gåten så spårade jag med kedjesåg/motorsåg samt högg ur med stämjärn.
Sen fyllde jag gåtspåret med 3 st limmade plyfaremsor och därefter kunde jag montera det nya fönstret som då sitter fast i gåtarna, är centrerat och fyller ut hela fönsterhålet.
Från början så var planen att prioritera att regla upp taket för att därefter få det isolerat innan vi skulle börja ta tag i andra bitar, såsom golv m.m, men någonstans under arbetet med att dra om elmatningen till köket från de gamla vp rören till flexslang så började en elrenoveringstanke att slå rot i huvudet, kanske vore det lika bra att riva upp golvet och gräva ur bjälklaget och göra om elen till hela nedervåningen ändå?
Vi bestämde oss för att göra så och började med att tömma ut allt som stått kvar på övervåningen under tidigare arbete, gamla möbler m.m.
För att få plats med allt så började jag tömma laduloftet som innehöll en massa virke som tidigare ägare samlat på sig under decennier.
Det behövdes städas en del då man tidigare förvarat hö på loftet.
Det gamla golvet var även ruttet på vissa ställen så jag la ut plyfaskivor för att fördela tyngden lite.
Vissa saker som var för tunga för att lyfta upp fick jag använda blocklyft för att få upp.
Har även tidigare tagit upp en bandsåg på samma sätt.
När övervåningen i huset var tömd så kunde jag börja riva ut golvet.
Jag har bestämt mig för att spara golvet tills vidare då det är relativt bra skick.
Det var ganska många getingbon under golvet.
Sen var det bara att börja ösa sågspån i säck.
Blev väldigt många säckar, det här är inte ens hälften.
Det var ca 10 kubikmeter sågspån att ösa i säck och bära ner.
Till sist när allt spån var nere så dammsög jag hela bjälklaget.
Då jag planerar att lägga golvspån som undergolv så behöver jag komplettera bjälklaget med extra bjälkar för att få det till cc 600mm då det är cc 1200mm idag.
För att slippa arbeta med hela 6000mm bjälkar så växlar jag av på mitten mellan befintliga bjälkar och går från vägg till avväxling på var sida om den.
Jag undviker att fästa bjälkarna i ytterväggen då jag har uppfattat att husets olika delar måste kunna röra sig.
Bjälken ligger alltså löst i balkskon som sitter i väggen.
Fortsättning i nästa inlägg.
Så till själva elrenoveringen.
På hela nedervåningen av huset så har man satt lockpanel/timmermanspanel under 80-talet. Panelens bottenbrädor och lockbrädor består av planhyvlat 16mm virke där bottenbrädorna är 145mm i bredd och locken är 95 i bredd.
Resultatet är alltså ett perfekt utrymme att dra en 16mm slang bakom locken mellan bottenbrädorna till en dosa som sitter infräst bakom locket.
Först märker jag alltså ut var uttag, strömställare m.m ska hamna centrerat i sidled på 95mm locket och sen borrar jag med 73mm hålsåg genom locket och in i bakomliggande material så att styrborrshålet blir markerat bakom. Därefter tar jag loss lockpanelen och ställer åt sidan, byter 73mm hålsåg mot en 83mm hålsåg och borrar in ca 38mm in i väggen. Därefter hugger jag ut med stämjärn.
Därefter monterar elektrikern en spårdosa från Rutab i 83mm hålet, dessa dosor är tänkta att fräsas in i betong/lättbetong och därefter putsas fast men såsom vi gjorde nu så passade det bättre att minska ner ringarna som trycker mot sidorna lite så att den yttersta delen av dosan kommer ut lite i lockpanelens hål.
Efter att elektrikern tryckt fast dosan i hålet så drog han även 2 skruv i spänndelarna på sidorna så att den sitter ordentligt.
Sen borrade jag ett 18mm hål upp genom taket och elektrikern drog en slang från dosan upp i bjälklaget och fram till kopplingsdosa i taket.
Slangen som är 16mm passade perfekt i utrymmet bakom locket.
Sen sätter jag bara tillbaka locket och dosan är klar för dragning.
På vissa ställen hade man läktat ut panelen för att rikta sneda väggar så mycket att 83mm hålsågens styrborr inte räckte in till hålet innan hålsågens tänder tog i trä. Ni som försökt vet hur svårt det är att få ett hål bra på fri hand så jag sågade till en ny längre styrpinne av en 6mm centrumborr.
Så medan jag förberedde nästa rum med doshål m.m så monterade elektriker dosor och slang i första rummet, sen återmonterade jag paneler medan elektriker gjorde nästa rum och började klamra slang i bjälklaget.
På så sätt blev det väldigt effektivt arbete som gick förvånansvärt snabbt, 25 apparatdosor och 5 kopplingsdosor på en dryg dag.
I köket så blev det en speciallösning med strömställare som både ska tända över köksbänk samt matbord.
Jag ville ha den på en utstickande del av murstocken som tidigare i historien varit en rökkanal men som nu inte används.
Först gjorde vi ett 18mm hål genom ca 470mm homogent tegel rakt in och därefter sköt vi in slang i hålet som vi lyckades fiska upp genom rökkanalen från övervåningen.
När vi visste att det gick att fiska upp slangen så vågade vi göra 70 hålet för klant/rotdosan också, om inte fisket lyckats så hade det varit ganska lätt att laga i 18mm hålet.
Jag ville undvika märken i putsen och löste det med en liten anordning som jag kunde spänna på plats med snabbtvingar.
Sen borrades hålet och klantdosan monterades.
När allt var på plats så började vi dra ledningarna.
I bjälklaget kommer nu all el till hela nedervåningen att gå.
Vi fick slut på klammer för 16mm slangen så får komplettera det nästa gång.
Nu ska jag bara komplettera bjälklaget klart så att det blir cc 600mm och elektriker ska komplettera och montera alla uttag/strömställare m.m.
Sen till den stora frågan, vad ska vi använda för isolering?
Vi har planerat att använda cellulosa i yttertaket som då ett företag ska spruta in bakom duken.
Jag känner att det inte är nödvändigt att få ett företag som kommer för att fylla mellanbjälklaget då det är väldigt lätt gjort på egen hand.
Företaget som jag tänkte anlita använder Isocell isolering.
Tycker ni att jag ska försöka få tag på samma isolering som de ska använda så det blir lika?
Om jag förstått rätt så är skillnaden mellan isocell och t.ex icell att de har olika flamskyddsmedel men jag har inte riktigt förstått vilket som är bättre eller sämre och ställer därmed frågan till er för att se om någon är kunnig i ämnet.
På hela nedervåningen av huset så har man satt lockpanel/timmermanspanel under 80-talet. Panelens bottenbrädor och lockbrädor består av planhyvlat 16mm virke där bottenbrädorna är 145mm i bredd och locken är 95 i bredd.
Resultatet är alltså ett perfekt utrymme att dra en 16mm slang bakom locken mellan bottenbrädorna till en dosa som sitter infräst bakom locket.
Först märker jag alltså ut var uttag, strömställare m.m ska hamna centrerat i sidled på 95mm locket och sen borrar jag med 73mm hålsåg genom locket och in i bakomliggande material så att styrborrshålet blir markerat bakom. Därefter tar jag loss lockpanelen och ställer åt sidan, byter 73mm hålsåg mot en 83mm hålsåg och borrar in ca 38mm in i väggen. Därefter hugger jag ut med stämjärn.
Därefter monterar elektrikern en spårdosa från Rutab i 83mm hålet, dessa dosor är tänkta att fräsas in i betong/lättbetong och därefter putsas fast men såsom vi gjorde nu så passade det bättre att minska ner ringarna som trycker mot sidorna lite så att den yttersta delen av dosan kommer ut lite i lockpanelens hål.
Efter att elektrikern tryckt fast dosan i hålet så drog han även 2 skruv i spänndelarna på sidorna så att den sitter ordentligt.
Sen borrade jag ett 18mm hål upp genom taket och elektrikern drog en slang från dosan upp i bjälklaget och fram till kopplingsdosa i taket.
Slangen som är 16mm passade perfekt i utrymmet bakom locket.
Sen sätter jag bara tillbaka locket och dosan är klar för dragning.
På vissa ställen hade man läktat ut panelen för att rikta sneda väggar så mycket att 83mm hålsågens styrborr inte räckte in till hålet innan hålsågens tänder tog i trä. Ni som försökt vet hur svårt det är att få ett hål bra på fri hand så jag sågade till en ny längre styrpinne av en 6mm centrumborr.
Så medan jag förberedde nästa rum med doshål m.m så monterade elektriker dosor och slang i första rummet, sen återmonterade jag paneler medan elektriker gjorde nästa rum och började klamra slang i bjälklaget.
På så sätt blev det väldigt effektivt arbete som gick förvånansvärt snabbt, 25 apparatdosor och 5 kopplingsdosor på en dryg dag.
I köket så blev det en speciallösning med strömställare som både ska tända över köksbänk samt matbord.
Jag ville ha den på en utstickande del av murstocken som tidigare i historien varit en rökkanal men som nu inte används.
Först gjorde vi ett 18mm hål genom ca 470mm homogent tegel rakt in och därefter sköt vi in slang i hålet som vi lyckades fiska upp genom rökkanalen från övervåningen.
När vi visste att det gick att fiska upp slangen så vågade vi göra 70 hålet för klant/rotdosan också, om inte fisket lyckats så hade det varit ganska lätt att laga i 18mm hålet.
Jag ville undvika märken i putsen och löste det med en liten anordning som jag kunde spänna på plats med snabbtvingar.
Sen borrades hålet och klantdosan monterades.
När allt var på plats så började vi dra ledningarna.
I bjälklaget kommer nu all el till hela nedervåningen att gå.
Vi fick slut på klammer för 16mm slangen så får komplettera det nästa gång.
Nu ska jag bara komplettera bjälklaget klart så att det blir cc 600mm och elektriker ska komplettera och montera alla uttag/strömställare m.m.
Sen till den stora frågan, vad ska vi använda för isolering?
Vi har planerat att använda cellulosa i yttertaket som då ett företag ska spruta in bakom duken.
Jag känner att det inte är nödvändigt att få ett företag som kommer för att fylla mellanbjälklaget då det är väldigt lätt gjort på egen hand.
Företaget som jag tänkte anlita använder Isocell isolering.
Tycker ni att jag ska försöka få tag på samma isolering som de ska använda så det blir lika?
Om jag förstått rätt så är skillnaden mellan isocell och t.ex icell att de har olika flamskyddsmedel men jag har inte riktigt förstått vilket som är bättre eller sämre och ställer därmed frågan till er för att se om någon är kunnig i ämnet.
